-Företagen påverkades av det höga prisläget då försäljningsvolymerna minskat, säger Mariah Nilsson, statistiker på SCB. Inflationsjusterade uppgifter visar på minskade produktionsvärden samtidigt som företagens marginaler är på samma nivå som tidigare år.

-Trots sin lilla storlek inom näringslivet, så har textilindustrin en av de högsta investeringskvoterna, säger Elin Bodewall, nationalekonom på SCB.

Företagens ekonomi är den enda undersökningen som baseras på bokslut från samtliga icke-finansiella företag i Sverige. Utifrån dessa uppgifter kan en stor mängd statistik tas fram både för hela näringslivet, nedbrutet på finare branschnivåer, storleksklasser och beräknade nyckeltal. Kompletta resultat- och balansräkningar tas även fram för hela näringslivet men även fördelat på branscher.

Näringslivet 2024 i korthet

• 1 miljon företag
• 3 miljoner anställda
• Nettoomsättningen ökade med 0,7 procent
• Produktionsvärdet ökade med 1,3 procent i löpande priser och minskade med 0,4 procent i fasta priser

Under 2024 stod näringslivet stilla

Näringslivets totala nettoomsättning är i stort sett oförändrad jämfört med 2023, med ett förändringstal nära noll som speglar begränsad tillväxt på aggregerad nivå. Det stillastående läget kan delvis förklaras av de två största branschgrupperna, Handel och reparation av motorfordon och motorcyklar (SNI 45-47) och Tillverkning (SNI 10-33), vars förändring i nettoomsättning låg nära noll jämfört med föregående år. Svagast utveckling noterades inom branschgrupperna Försörjning av el, gas, värme och kyla (SNI 35) och Utvinning av mineral (SNI 05-09), som fortsatte att minska sin nettoomsättning. Detta är två branschgrupper som i hög grad påverkas av det makroekonomiska läget och mer direkt av förändringar i råvarupriser, som ofta är volatila i perioder av osäkerhet.

Stål- och metallframställning (SNI 24) är ett tydligt exempel på en bransch som i hög grad påverkas av omvärldsfaktorer, där konjunkturläget, internationell efterfrågan och råvarupriser har stor betydelse. Den globala stålmarknaden har sedan flera år tillbaka präglats av en omfattande överkapacitet i förhållande till efterfrågan. Under 2024 minskade den globala efterfrågan ytterligare på stål och globala produktionsvolymer minskade jämfört med föregående år. Svensk stålindustri producerar främst specialiserade och högförädlade stålprodukter som är mindre substituerbart, men den negativa utvecklingen kan även ses i Sverige. Mellan 2023 och 2024 sjönk nettoomsättningen med 3,5 procent.

Samtidigt går det bättre inom andra delar av näringslivet. Trots ett dämpat konjunkturläge fanns en ökad efterfrågan kopplad till energiomställningen, särskilt drivet av ett ökat intresse för elektrifiering inom industri- och transportsektorn. Under 2024 uppvisade därmed branschen för Tillverkning av elapparatur (SNI 27) en stark tillväxt, där nettoomsättningen ökade med 21,2 procent och antal anställda ökade med 14,2 procent. I näringslivet ingår företag inom branschgrupperna för Utbildning, vård och omsorg (SNI 85-88). Dessa visar en stabil tillväxt, där den förstnämndas nettoomsättning ökade i snabbare takt jämfört med föregående år. Nettoomsättningen ökade med 6,0 procent under 2024, medan ökningen mellan 2022 och 2023 var endast 3,5 procent. Värt att notera är att detta endast omfattar de delar av branscherna som utförs av privata utförare och inte det som utförs av offentlig sektor.

De minsta företagen ökar nettoomsättningen mest

Under 2024 ökade antalet företag inom näringslivet med 1,0 procent jämfört med 2023. Hela ökningen sker i den allra minsta storleksklassen, mikroföretag, (0-9 anställda), i övriga storleksklasser minskar antalet. En förändring av antalet företag mellan storleksklasser beror på att företag byter storleksklass när deras antal anställda förändras. Svenska näringslivet domineras av mikroföretagen, och de uppgår till 97,0 procent av det totala antalet.

Mikroföretagen visar den procentuellt sett största ökningen av nettoomsättningen, 4,6 procent, och balansomslutningen, 18,2 procent, i näringslivet jämfört med 2023. De står dock bara för 15,8 procent av den totala nettoomsättningen och 22,7 procent av den totala balansomslutningen. Att mikroföretagen har så stor andel av balansomslutningen beror på att bland dessa finns bl.a. holdingbolag och fastighetsbolag som har inga eller väldigt få anställda, men som har stora värden i balansräkningen, t ex aktier och andelar samt materiella anläggningstillgångar (t ex byggnader och maskiner). 

Flest anställda återfinns bland de största företagen (över 250 anställda), och det är även de som genererade högst nettoomsättning under 2024. De största företagen står för 53,1 procent av nettoomsättningen i näringslivet medan de endast står för 1,0 procent av det totala antalet företag. De största företagen visar ingen nämnvärd förändring av vare sig nettoomsättning eller balansomslutning jämfört med 2023.

Fortsatt bra marginaler i näringslivet

Nyckeltal är ett bra sätt att mäta företags prestation, effektivitet och livskraftighet baserat på uppgifter ur resultat- och balansräkningen och ett flertal kan beräknas utifrån företagsenhet i Företagens ekonomi.

Näringslivets nettomarginal uppgick till 7,4 procent under 2024, vilket är en liten ökning jämfört med 2023. Avkastningen på totalt eget kapital uppgick till 9,2 procent, även det en ökning jämfört med 2023. Rörelsekapitalet i relation till nettoomsättningen ökar marginellt till 12,8 procent. Samtliga presenterade nyckeltal visar förbättrade mått för hela näringslivet, vilket indikerar att de svenska företagen i stort är livsdugliga.

Nedbrutet i storleksklasser visar samtliga storleksklasser, förutom företag med 50-99 anställda, en förbättrad nettomarginal 2024 jämfört med 2023. Denna storleksklass (50-99 anställda) visar även en minskad avkastning och ett minskat rörelsekapital. Att nettomarginalen minskar kan bero på en högre belåning vilket gett högre räntekostnader, vilket även avspeglas på ett minskat rörelsekapital. Företag med 100-249 anställda visar ett negativt rörelsekapital för 2024, en minskning jämfört med 2023, vilket kan bero på ökade kortfristiga skulder som inte mötts upp av ökade omsättningstillgångar. Mikroföretagen (0-9 anställda) har näringslivets högsta nettomarginal och rörelsekapital, vilket visar på en god täckning för kortfristiga skulder och ett fortsatt utrymme för expansion och tillväxt.

På motsvarande sätt kan nyckeltalen brytas ner på branschnivå, i tabellen nedan visas utvalda branscher samt näringslivet totalt för 2023 och 2024. Inom dessa branscher förekommer den del av utbildning, vård och omsorg som utförs av privata utförare och inte det som utförs av offentlig sektor.

Dessa branscher har både ett rörelsekapital och en avkastning som är högre än näringslivet i stort, vilket visar på en god möjlighet till fortsatt expansion. Nettomarginalerna är något lägre, och för Hälso- och sjukvård (SNI 86) har den dessutom minskat till nära noll för 2024, vilket kan bero på ett negativt finansnetto. En hög avkastning och ett stabilt rörelsekapital visar dock på fortsatta tillväxtmöjligheter.

Oförändrad lönsamhet men minskad försäljningsvolym

Lönsamhet går att mäta på flera olika sätt, och från verksamhetsenhetsnivå mäts lönsamhet bäst genom nyckeltalen rörelsemarginal och förädlingsvärde per anställd.

Rörelsemarginalen före avskrivningar uppgick för 2024 till 10,2 procent och har under tidsserien legat relativt stilla kring 9 procent. Marginalen visar att näringslivet i stort fått 0,10 kronor per intjänad krona före avskrivningar, finansiella poster och skatt. Nyckeltalet är positivt under hela tidsserien, vilket indikerar att verksamheterna haft ett positivt resultat.

Ett annat sätt att mäta hur produktiv en verksamhet är, är att mäta förädlingsvärde per anställd. Dvs hur mycket varje anställd bidrar till verksamhetens överskott för att täcka upp för löner, avskrivningar, finansiella kostnader och skatt. Näringslivets förädlingsvärde, beräknat på verksamhetsenhet, uppgick till 3 502 miljarder kronor under 2024, där varje anställd bidrog med 1,1 miljoner kronor. Både rörelsemarginalen och förädlingsvärde per anställd har legat relativt stilla under tidsseriens gång.

Genom att beräkna produktion och förbrukning i både löpande och fasta priser går det jämföra utvecklingstal för att se om ett ökat förädlingsvärde beror på en ökad försäljningsvolym eller om det även är påverkat av prisförändringar. Under 2024 ökade produktionsvärdet med 1,3 procent, förbrukningsvärdet med 0,2 procent och förädlingsvärdet med 3,3 procent uttryckt i löpande priser jämfört med 2023.

Om dessa utvecklingstal sätts i relation till prisökningarna blir det märkbart att ökningarna kan tillskrivas ökade priser och inte ökad försäljningsvolym. När 2024 års produktions-, förbruknings- och förädlingsvärden uttrycks i 2023 års priser, det vill säga justerat för de fortsatt höga priserna under 2024, minskade produktionen med 0,4 procent och förbrukningsvärdet med 1,8 procent. Dessa minskningar indikerar en minskad försäljningsvolym under 2024. Förädlingsvärdet ökade dock med 1,9 procent.

Kraftigt ökad investeringskvot i vissa branscher

Genom att sätta bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar i relation till förädlingsvärdet kan en investeringskvot beräknas. Investeringskvoten visar hur stor del av förädlingsvärdet som återinvesteras i verksamheten. Investeringskvoten i näringslivet som helhet var relativt konstant under tidsserien. Under 2024 var det dock några av industrins branscher som ökade markant. De utvalda branscherna i diagrammet nedan, Textilvarutillverkning (SNI 13), Stål- och metallframställning (SNI 24) samt Tillverkning av elapparatur (SNI 27), uppvisade alla en högre investeringskvot jämfört med det totala näringslivet.

Investeringskvoterna ökade betydligt snabbare i dessa branscher än i ekonomin som helhet. Särskilt tydligt var det i stål- och metallindustrin, där kvoten mer än dubblerades, och i elapparaturindustrin, där kvoten redan låg högt 2022 och fortsatte att ligga på en hög nivå. Att investeringskvoten ökar innebär att en större andel av branschens förädlingsvärde går till investeringar. Det beskriver inget om investeringarnas innehåll, men visar att kapitalbindningen i dessa branscher ökar under 2024.

Alla utvalda branscher ovan ökade sina investeringar i absoluta tal, men ökningen var störst i Stål- och metallframställning (SNI 24) och Tillverkning av elapparatur (SNI 27). När investeringskvoterna jämförs med de faktiska bruttoinvesteringarna framträder två tydliga mönster. Båda industrierna har en hög investeringskvot och stora investeringar i kronor. Det innebär att dessa två branscher satsade mycket kapital och det även i relation till sin storlek. Textiltillverkning (SNI 13) har också en hög kvot men inte lika stort värde i absoluta tal. Det innebär att även en relativt liten ökning i kronor gav stor effekt mätt som investeringskvot.

Stål- och elapparaturindustrierna (SNI 24 och 27) uppvisar en kombination av snabbt stigande investeringskvoter och stora ökningar i bruttoinvesteringar. Det tyder på att dessa branscher befinner sig i en period av omfattande kapacitetsuppbyggnad eller teknisk förnyelse. Textilindustrins (SNI 13) kraftiga ökning av investeringskvoten, trots små absoluta belopp, indikerar att branschen genomgår förändringar som är stora i relation till dess storlek.

Minskad försäljning i motorhandeln

2024 blev ett år med negativ utveckling för Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar (SNI 45). Förädlingsvärdet sjönk med 1,8 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört med föregående år. Därmed minskade branschens bidrag till ekonomin till 65,8 miljarder kronor för 2024. Även bruttodriftsöverskottet har minskat, från 16,2 miljarder kronor 2023 till 11,1 miljarder kronor 2024.

Att dela upp Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar (SNI 45) på tresiffriga SNI-koder visar en mer detaljerad bild av hur utvecklingen i branschen har varit. Inom branschen står Motorfordonshandeln (SNI 45.1) för den största delen av förädlingsvärdet, 29,8 miljarder kronor, men Reparation av motorfordon (SNI 45.2), och Försäljning av reservdelar (SNI 45.3) utgör också en stor del av branschen. Det är dock Motorfordonshandeln (SNI 45.1) som driver den negativa utvecklingen i branschen med en minskning av förädlingsvärdet på 3,8 miljarder kronor eller 11,2 procent jämfört med föregående år. Bruttodriftsöverskottet har också minskat för Motorfordonshandeln (SNI 45.1), från 5,5 miljarder kronor 2023 till minus 156 miljoner kronor 2024, en minskning på 5,6 miljarder kronor. För en bransch som helhet är ett negativt bruttodriftsöverskott ett tecken på att branschens operativa intäkter inte täcker kostnaden för insatsvaror och personal.

För Reparation av motorfordon (SNI 45.2), och Handel med reservdelar (SNI 45.3) gick det bättre. De hade en positiv utveckling av förädlingsvärdet under 2024, en miljard kronor vardera, eller 5,3 respektive 7,8 procent. Bruttodriftsöverskottet har också haft en positiv utveckling för dessa två, 1,0 procent för Reparation av motorfordon (SNI 45.2), och 7,3 procent för Handel med reservdelar (SNI 45.3). Handel och service av motorcyklar (SNI 45.4) är en liten del av branschen och står också för en liten del av minskningen av förädlingsvärdet, 83 miljoner kronor eller 5,6 procent. De hade dock en positiv utveckling av bruttodriftsöverskottet på 8,1 procent. Även om utvecklingen för Motorfordonshandeln (SNI 45.1) var negativ så har utvecklingen för Trafikskoleverksamhet (SNI 85.53) varit svagt positiv under 2024. Förädlingsvärdet för Trafikskoleverksamhet har ökat med 33,3 miljoner kronor eller 2,1 procent. Det visar att även om färre nya bilar såldes, var intresset för att skaffa körkort fortfarande stabilt.