Utrikeshandel med tjänster, kvartal 1 2025
Fortsatt underskott i utrikeshandeln med tjänster
Statistiknyhet från SCB 2025-06-04 8.00
Värdet av Sveriges tjänsteexport och tjänsteimport ökar under årets första kvartal jämfört med samma period föregående år. Tjänstenettot, som under en längre period har varit negativt, fortsätter dock att minska.
Tjänsteimporten ökade något mer
Tjänstehandeln fortsatte att öka under 2025 års första kvartal. Tjänsteexporten ökade med 6 procent jämfört med samma kvartal föregående år, medan tjänsteimporten ökade med 8 procent, mätt i löpande priser.
Värdet av Sveriges tjänsteexport uppgick till 310 miljarder kronor under årets första kvartal, medan tjänsteimporten uppgick till 328 miljarder kronor. Detta resulterade i ett negativt tjänstenetto på 18 miljarder kronor. Motsvarande siffra för samma kvartal föregående år var ett underskott på 10 miljarder kronor.
Tjänstehandeln mäts i kronor med löpande priser vilket innebär att det inte har gjorts justeringar för valutakurseffekter eller inflation.
Andra affärstjänster ökade mest i värde
Aggregatet andra affärstjänster[1] är det värdemässigt största inom tjänstehandeln vilket innebär att den totala utvecklingen ofta påverkas mycket av just detta tjänsteslag. Så var även fallet under detta kvartal. De värdemässigt största ökningarna i såväl exporten som importen återfanns inom detta tjänsteslag. Exporten av andra affärstjänster ökade med 11 procent medan importen ökade med 7 procent.
Förutom andra affärstjänster bidrog tele-, data- och kommunikationstjänster stort till ökningen av export, vilket främst förklaras av datatjänster. Inom importen var det framför allt nyttjande för immateriella rättigheter som stod för en stor värdeökning.
Tjänstenettot fortsatt negativt
Tjänstenettot var negativt detta kvartal, en trend som hållit i sig sedan det tredje kvartalet 2021. Den svenska tjänsteimporten är således starkare än tjänsteexporten. Det tjänsteslag som framför allt bidrog till det negativa nettot under kvartalet var nyttjande av immateriella rättigheter. Importen inom tjänsteslaget var mer än dubbelt så stort som motsvarande export. Det ska dock tilläggas att immateriella rättigheter bland annat används till produktion av exportvaror och andra typer av exporterade tjänster.
Två andra tjänsteslag som bidrog starkt till det negativa nettot var övriga affärstjänster och resor. Tjänsteslaget resor avser konsumtion på resa i utlandet och att nettot är negativt inom tjänsteslaget innebär att svenskar spenderar mer på resor utomlands än vad utländska besökare spenderar i Sverige. Detta är inget undantag, tjänsteslaget resor har påverkat nettot negativt sedan undersökningens början.
Två tjänsteslag som istället bidrar starkt positivt till nettot är personliga, kulturella och rekreationstjänster samt tele-, data- och kommunikationstjänster, där det sistnämnda förklaras av datatjänster.
[1] Ett aggregat som innehåller forsknings- och utvecklingstjänster, affärs- och konsulttjänster, marknadsföringstjänster samt tekniska, handelsrelaterade och övriga affärstjänster
| Export | Import | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tjänsteslag | Andel i % | Förändring i % | Andel i % | Förändring i % | |||||
| 2025K1 | 2024K1 | 2025K1 | 2025K1/2024K1 | 2025K1 | 2024K1 | 2025K1 | 2025K1/2024K1 | ||
| Totalt | 309 874 | 292 800 | 100,0 | 5,8 | 328 316 | 303 090 | 100,0 | 8,3 | |
| Bearbetning av varor | 15 281 | 18 275 | 4,9 | ‑16,4 | 9 805 | 7 681 | 3,0 | 27,7 | |
| Underhåll- och reparationstjänster av varor | 1 237 | 1 117 | 0,4 | 10,7 | 4 966 | 5 231 | 1,5 | ‑5,1 | |
| Transporter | 36 658 | 35 327 | 11,8 | 3,8 | 41 605 | 38 933 | 12,7 | 6,9 | |
| Resor (konsumtion i utlandet) | 21 792 | 20 672 | 7,0 | 5,4 | 31 894 | 30 467 | 9,7 | 4,7 | |
| Byggtjänster | 2 455 | 2 188 | 0,8 | 12,2 | 6 034 | 4 247 | 1,8 | 42,1 | |
| Försäkrings- och pensionstjänster | 2 480 | 3 595 | 0,8 | ‑31,0 | 2 186 | 1 869 | 0,7 | 17,0 | |
| Finansiella tjänster | 13 936 | 13 102 | 4,5 | 6,4 | 6 476 | 7 079 | 2,0 | ‑8,5 | |
| Avgifter för användning av immateriella rättigheter | 25 205 | 24 221 | 8,1 | 4,1 | 52 486 | 45 639 | 16,0 | 15,0 | |
| Telekommunikation-, data-, och informationstjänster | 60 458 | 56 636 | 19,5 | 6,7 | 49 302 | 46 073 | 15,0 | 7,0 | |
| Andra affärstjänster | 99 813 | 90 145 | 32,2 | 10,7 | 116 453 | 108 932 | 35,5 | 6,9 | |
| Personliga tjänster, kultur m.m. | 28 679 | 25 240 | 9,3 | 13,6 | 6 451 | 6 294 | 2,0 | 2,5 | |
| Övriga offentliga varor och tjänster | 1 883 | 2 282 | 0,6 | ‑17,5 | 657 | 644 | 0,2 | 2,0 | |
Revideringar
Kvartal 4 2024 har reviderats enligt ordinarie revideringsschema. Exporten reviderades upp med 325 miljoner kronor. Importen reviderades ned med 811 miljoner kronor. Nettot reviderades således upp med drygt 1,1 miljarder kronor.
Statistiken för utrikeshandel med tjänster följer ett revideringsschema. Vid publicering av kvartal 1-kvartal 3 revideras det föregående kvartalets statistik. Vid publicering av kvartal 4 revideras de sju föregående kvartalen. Statistiken kan även revideras utanför det ordinarie revideringsschemat vid behov. Det är främst sent inkomna eller ändrade uppgifter från uppgiftslämnare som ger upphov till revideringar, men det kan även bero på förändringar i statistiska modeller.
Statistiken bör betraktas som preliminär innan den har reviderats enligt ordinarie revideringsschema.
Definitioner och förklaringar
Vad är Utrikeshandel med tjänster?
Statistiken om utrikeshandel med tjänster avser all Sveriges tjänstehandel mot omvärlden. Statistiken redovisas kvartalsvis och utgör underlag till såväl Nationalräkenskaperna som Betalningsbalansens bytesbalans. Under Fördjupad information förklaras varför tjänstehandeln i Nationalräkenskaperna och Betalningsbalansen ibland skiljer sig från denna statistik.
Nästa publiceringstillfälle
2025-09-02 klockan 08.00
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.