”Även konsumtionen föll i april. Något som inte fallit är inflationen som fortsatt är mycket hög” säger Caroline Ahlstrand, nationalekonom på SCB.

Tidskriften sammanfattar läget i ekonomin utifrån den ekonomiska statistiken. Månadens nummer innehåller två fördjupningsartiklar samt en internationell utblick på temat Ryssland/Ukraina. Den första artikeln handlar om hur stor effekt flyktinginvandringen från Ukraina har haft på Sveriges BNP. Den andra artikeln belyser hur stor utrikeshandel Sverige hade med Ryssland och Ukraina samt hur stor närvaro svenska företag hade i dessa länder innan kriget. Den internationella utblicken handlar om EU-ländernas utrikeshandel med Ryssland.

Migrationen från Ukraina höjde BNP marginellt

Flyktinginvandringen från Ukraina bidrog marginellt till BNP-tillväxten första kvartalet 2022. Effekten på BNP var mindre än 2015. Det är framförallt den offentliga konsumtionen som påverkas av ökat flyktingmottagande.

Handeln med Ryssland minskade redan innan kriget

Ryssland och Ukraina står för relativt små andelar av den svenska utrikeshandeln. Det var framförallt olja som importerades från Ryssland innan deras invasion av Ukraina. Andelen av vår import som kommer från Ryssland har dock minskat under det senaste decenniet.

EU:s energiförsörjning beroende av Ryssland

I fjol var Ryssland EU:s tredje största handelspartner för varuimporten och den femte största för varuexporten. Det var framförallt energiprodukter som olja och gas som importerades.

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nr 6 2022 (pdf)

Nästa nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv publiceras 2022-08-19 klockan 8:00.