Till innehåll på sidan

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, 2:a kvartalet 2020

Kraftigt BNP-fall andra kvartalet

Statistiknyhet från SCB 2020-09-11 9.30

Coronakrisens påverkan på den svenska ekonomin var omfattande andra kvartalet. BNP rasade med 8,3 procent i säsongrensade tal, vilket var den största nedgången på minst 40 år. Det var en bred nedgång i ekonomin och såväl den inhemska efterfrågan som utrikeshandeln sjönk kraftigt. En kraftigt minskad export drog ner BNP-utvecklingen mest.

Coronakrisen satte inte något större avtryck på det svenska BNP-utfallet första kvartalet. Desto större blev effekterna andra kvartalet när BNP-utvecklingen var historiskt svagt. Pandemins inverkan visade sig runt om i världen med kraftiga BNP-fall. I EU sjönk BNP med 11,7 procent jämfört med första kvartalet, vilket var det största BNP-fallet sedan tidsseriens start 1995. Särskilt svag var tillväxten i de sydeuropeiska länderna, men även i Tyskland, en av Sveriges viktigaste handelspartners, noterades ett kraftigt BNP-fall. I de nordiska grannländerna föll BNP mindre än i Sverige.

Alla delar i försörjningsbalansen, förutom lagerinvesteringarna, tyngde den svenska BNP-utvecklingen. Exporten minskade markant och var den del av ekonomin som sänkte tillväxten mest. Det var framförallt en kraftigt minskad varuexport som bidrog till nedgången, där bland annat fordonsexporten sjönk avsevärt. Även importen minskade kraftigt och motverkade en del av nedgången.

I spåren av coronakrisen minskade hushållskonsumtionen kraftigt för andra kvartalet i rad. Konsumtionen minskade på flera håll, men mest sjönk utgifterna för restaurang- och hotellbesök samt konsumtionen utomlands. Andra kvartalet minskade även de offentliga konsumtionsutgifterna, vilket bland annat förklaras av färre vårdkontakter och en ökad frånvaro i förskolan.

Även de fasta bruttoinvesteringarna sjönk, där det framför allt var maskininvesteringarna som bidrog nedåt. Investeringsnedgången var dock, till skillnad från andra delar av ekonomin, betydligt mindre än under första kvartalet 2009, när finanskrisen rådde.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Procentuell förändring från föregående kvartal. Säsongrensade värden

Diagram: Bruttonationalprodukten (BNP) Procentuell förändring från föregående kvartal. Säsongrensade värden

Analysen av den senaste BNP-statistiken finns i publikationen Sveriges ekonomi –statistiskt perspektiv. Publikationen innehåller också sex andra artiklar som fokuserar på inflation och prisstatistik.

Konsumentkorgen speglar konsumtionen över tid

Varje år uppdateras konsumentkorgen för att produkterna ska spegla konsumtionen vid en viss tidpunkt. Artikeln ger en återblick till vilka varor som har konsumerats under olika decennier, men berättar även hur utvecklingen i samhället har påverkat vår konsumtion.

Stora datamängder är den nya priskatalogen

Efter närmare 50 år av prisinsamling via blanketter, kataloger och butiksbesök, har prisinsamlingen till KPI genomgått en stor förändring. Under de senaste 10 åren har klassisk prisinsamling ersatts av allt mer automatiserade digitala datakällor. Artikeln redogör för den utveckling som har skett på området.

Inflationsstatistiken behöver bli mer jämförbar mellan länder

Användare av den ekonomiska statistiken har pekat på stora skillnader i prisutveckling mellan Sverige och andra europeiska länder för ett antal varor i KPI och HIKP. Artikeln reder ut vad skillnaderna beror på och poängterar vikten av att harmonisera beräkningsmetoderna internationellt.

Kvalitetsvärderingar i prisindex

Prisindex ska visa prisutvecklingen för varor och tjänster över tid. När dessa utvecklas eller ersätts måste prisindexet justeras för eventuella kvalitetsförändringar för att statistiken ska vara jämförbar över tid. I artikeln görs en fördjupning av kvalitetsvärderingar.

Köpkraftsparitet kan liknas vid en real växelkurs

Prisnivån för hushållens faktiska konsumtion var 29 procent högre i Sverige än för EU-snittet år 2018. Det visar beräkningar i köpkraftspariteter som bland annat används för att jämföra prisnivåer och materiell välfärd mellan länder.

BNP i fasta priser – hur går det till?

Vid analys av den ekonomiska tillväxten står beräkningarna av BNP i fasta priser i fokus. De visar hur mycket BNP har ökat i volym genom att eliminera effekterna av prisförändringar. I den här artikeln beskrivs bland annat hur volymmått tas fram och när dubbeldeflatering används.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaper

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Maria Schoultz

Telefon
010-479 40 74
E-post
maria.schoultz@scb.se