Finansräkenskaperna första kvartalet 2025

Hushållen sålde utländska aktier och fonder under första kvartalet 2025

Statistiknyhet från SCB 2025-06-19 8.00

Hushållens likvida sparande under det första kvartalet 2025 uppgick till 34 miljarder kronor. Detta är det lägsta uppmätta sparandet under ett första kvartal sedan 2020.

- Det första kvartalet bröt trenden av höga sparanden som vi såg under samtliga kvartal 2024. Hushållen lånade mer och investerade mindre i aktier och fonder än vad de gjorde under 2024. Det var framför allt nettoförsäljningar av utländska aktier och fonder som bidrog till det låga sparandet säger Emil Hermansson, nationalekonom på finansräkenskaperna.

Hushållens likvida sparande, det vill säga deras nettotransaktioner i finansiella likvida tillgångar minus nettoupptagning av lån, uppgick under årets första kvartal till 34 miljarder. Detta är en minskning med 3 miljarder jämfört med föregående kvartal och med 69 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Hushållen nettosålde investeringsfonder under första kvartalet 2025 till en summa av 1 miljard kronor. Under samma period hade hushållen en nettoinsättning hos banker och andra monetära finansinstitut på 14 miljarder kronor. Hushållens nettoupptagning av lån, det vill säga nytagna lån minus amorteringar uppgick till 29 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2 miljarder jämfört med föregående kvartal och med 16 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Hushållens likvida sparande, beståndsdelar och total, miljarder kronor

Diagram: Hushållens likvida sparande, beståndsdelar och total, miljarder kronor

Hushållens finansiella nettoförmögenhet

Den finansiella nettoförmögenheten mäter summan av hushållens finansiella tillgångar minus deras totala skulder. Vid utgången av det första kvartalet 2025 uppgick hushållens finansiella nettoförmögenhet till 16 201 miljarder kronor vilket motsvarar 252 procent av BNP. Sedan första kvartalet 1996 har hushållens finansiella nettoförmögenhet som andel av BNP ökat med 189 procentenheter.

Hushållens finansiella tillgångar, skulder och finansiell nettoförmögenhet som andel av BNP i löpande priser

diagram: Hushållens finansiella tillgångar, skulder och finansiell nettoförmögenhet som andel av BNP i löpande priser

Vid jämförelse av varje första kvartal sedan 1996 var hushållens finansiella tillgångar respektive skulder som andel av BNP båda som störst 2021, då de uppgick till 368 procent respektive 99 procent av BNP. Sammantaget uppgick den finansiella nettoförmögenheten under det första kvartalet 2021 till toppnoteringen 270 procent. Jämfört med det första kvartalet 2021 har både hushållens finansiella tillgångar och skulder ökat, men då BNP i löpande priser har ökat i snabbare takt, till följd av bland annat inflation, har tillgångarna och skulderna minskat i förhållande till BNP.

Icke-finansiella bolags finansiering

Under det första kvartalet 2025 finansierade sig icke-finansiella bolag med en nettoupplåning, det vill säga nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut till ett värde av 11 miljarder kronor. Föregående kvartal hade icke-finansiella bolag en negativ nettoupptagning av lån på 31 miljarder, och motsvarande kvartal föregående år, var den 2 miljarder.

Finansieringen genom räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick under första kvartalet 2025 till -21 miljarder kronor. Föregående kvartal minskade icke-finansiella bolag sina skulder i räntebärande värdepapper med 16 miljarder och motsvarande kvartal året innan minskade de sin räntebärande värdepappersskuld med 48 miljarder kronor.

De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 837 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 412 miljarder kronor.

Icke-finansiella bolags finansiering via räntebärande värdepapper och lån, transaktioner och ställningsvärden, mdkr

Diagram: Icke-finansiella bolags finansiering via räntebärande värdepapper och lån, transaktioner och ställningsvärden, mdkr

Revideringar

I samband med publiceringen av finansräkenskaperna för första kvartalet 2025 har revideringar gjorts tillbaka till 2021 i syfte att förbättra statistiken där nya uppgifter blivit tillgängliga. Revideringarna påverkar både tidsserierna för år och kvartal.

Sektor utlandet har reviderats tillbaka till 2021 med nya uppgifter från Betalningsbalansen.

Definitioner och förklaringar

I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Se Finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.

Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i finansräkenskaperna.

För ytterligare informationse:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet publiceras 2025-09-18 kl. 08.00.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB

Förfrågningar

Emil Hermansson

Telefon
010-479 42 50

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45

Nils Gyllow

Telefon
010-479 42 52