Hälsoräkenskaper 2023
Hälso- och sjukvårdens andel av BNP var 11,2 procent 2023
Statistiknyhet från SCB 2025-03-31 8.00
Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten, BNP, var 11,2 procent år 2023. Det visar beräkningar av Hälsoräkenskaperna. De offentliga myndigheterna finansierade 86 procent av de totala utgifterna, medan hushållen genom patientavgifter och andra avgifter stod för 13 procent.
Data finns endast tillgängligt i löpande priser vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser.
Hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökade
2023 var hälso- och sjukvårdens andel av BNP 11,2 procent vilket är något högre än föregående år 2022 då den uppgick till 10,9 procent. Perioden 2012 till 2019 varierade andelen mellan 10,8 och 11,1 procent och under pandemiåren 2020 och 2021 uppgick andelen till 11,4 respektive 11,2 procent.
Totalt ökade utgifterna för hälso- och sjukvård under 2023 med 56,2 miljarder kronor eller 8,8 procent jämfört med föregående år, vilket är den högsta utvecklingen för hela serien tillbaka till 2011. Hög inflation och ökade pensionskostnader som påverkade regioner och kommuner kan vara bidragande till hälso- och sjukvårdens ökade utgifter. Utgifter för hälso- och sjukvård uppgick till totalt 693 miljarder kronor år 2023.
Botande och rehabiliterande sjukvårdstjänster
Inom botande och rehabiliterande sjukvårdstjänster ökade utgifterna 2023 med 10,3 procent jämfört med 2022. Dagsjukvård ökade mest, 26,5 procent. Den största delen inom området botande och rehabiliterande sjukvårdstjänster är sluten vård som ökade med 8,6 procent jämfört med 2022. Utgifterna för tandvård, där 58 procent av utgifterna finansieras av hushållen, ökade med 7,9 procent 2023.
Hälso- och sjukvård för äldre och för personer med funktionsnedsättning
Utgifterna för hälso- och sjukvård för äldre och för personer med funktionsnedsättning ökade med 8,6 procent jämfört med föregående år. Den största delen inom området är utgifter för personer som bor på särskilt boende som ökade med 8,5 procent jämfört med år 2022.
Medicinska varor som lämnas ut till öppenvårdspatienter
Totalt ökade utgifterna för medicinska varor till öppenvårdspatienter med 8,8 procent 2023 jämfört med 2022. Utgifter för receptfria mediciner ökade med 14,1 procent 2023 jämfört med föregående år. Ökningen av utgifterna för receptförskrivna mediciner var 9,0 procent 2023 jämfört med 2022.
Förebyggande vård
Förebyggande vård ökade kraftigt under 2021 som en följd av Covid-19. År 2022 minskade utgifterna jämfört med året innan. 2023 ökade utgifterna för förebyggande vård med 1,7 procent jämfört med 2022.
Offentlig förvaltning ökade sina utgifter med 9,1 procent
Som följd av bland annat ökad inflation och ökade pensionskostnader ökade offentlig förvaltning totalt sett sina utgifter för hälso- och sjukvård med 9,1 procent under 2023. Det är den högsta utvecklingen för hela serien tillbaka till 2011. Hushållens utgifter ökade med 7,4 procent. Övriga finansiärer, som inkluderar företag, privata sjukvårdsförsäkringar samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer, ökade sina utgifter med 4,0 procent.
Hälso- och sjukvårdens huvudområden
Hälso- och sjukvårdens utgifter kan, grovt sett, delas in i sju huvudområden. Hälften av alla utgifter går till den botande och rehabiliterande vården. 28 procent av vården avser hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I de utgifterna ingår även omvårdnadsutgifter. Den tredje största utgiften är läkemedelsutgifter till öppenvårdspatienter, vilket omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel.
Hälso- och sjukvårdens finansiering
Hälso- och sjukvårdens största finansiärer är offentliga myndigheter, som år 2023 stod för 86 procent av de totala utgifterna. Även hushållen stod för en stor del, utgiftsandelen uppgick till 13 procent. Bland de övriga finansiärerna, som tillsammans står för dryga 1 procent, fanns företag, privata sjukvårdsförsäkringar samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Andelarna har varit oförändrade sedan 2020.
Revidering av tidigare publicerad data
I maj 2024 publicerade Nationalräkenskaperna uppdaterade tidsserier för 1993-2022 till följd av att Nationalräkenskaperna genomgått en allmän översyn. Uppdateringarna påverkar statistiken över hälso- och sjukvård för hela tidsserien, varför samtliga år i och med denna publicering revideras. Uppdateringen har medfört att utgifterna för hälso- och sjukvård i förhållande till BNP har reviderats för hela tidsserien.
Definitioner och förklaringar
Hälsoräkenskaperna grundas på Nationalräkenskapernas begrepp. Basen för beräkningarna utgörs till stor del av den offentliga förvaltningens konsumtions- och investeringsutgifter för hälso- och sjukvård. Dessutom ingår hushållens konsumtion av hälso- och sjukvård, som utgörs bland annat av patientavgifter samt utgifter för läkemedel, både receptbelagda och receptfria. Samtliga hälso- och sjukvårdsutgifter redovisas utifrån dess ändamål, finansiär och producent. Data finns endast tillgängliga i löpande priser, vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser. Data för år 2023 är att betrakta som preliminära.
Statistiska centralbyrån har beräknat och redovisat Hälsoräkenskaper sedan 2008. Beräkningarna sker i enlighet med manualen A System of Health Accounts 2011 (SHA 2011), vilken är gemensam för OECD, Eurostat och WHO.
Data redovisas för åren 2001–2023. Dock är inte perioden 2001–2010 helt jämförbar med åren 2011–2023, vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Tidsseriebrottet avser området hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning.
Med omvårdnadsutgifter, även benämnda ADL-utgifter, menas personliga omvårdnadstjänster som exempelvis hjälp med att äta, påklädning samt personlig hygien.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2026.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.