Den offentliga förvaltningens finansiella sparande uppgick till minus 44 miljoner kronor eller 0,0 procent i relation till BNP år 2015. Jämfört med 2014 förbättrades sparandet med 61 miljarder kronor vilket är den största förändringen mellan två år sedan den kraftiga nedgången i samband med finanskrisen åren 2008–2009. Att offentliga finanser åter är i balans beror främst på en kraftig ökning av skatteinkomster, både ökade inkomstskatter och skatt på varor och tjänster. På utgiftssidan ökade offentlig konsumtion mer under 2015 jämfört med något annat år de senaste sju åren, vilket bland annat förklaras av fler asylsökanden. Trots detta var ökningen av utgifterna mindre än ökningen av inkomsterna.

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld ökade med ungefär 50 miljarder kronor 2015. Ökningen är främst en följd av kommunsektorns ökade upplåning. Statens skuld ökade också men i mycket mindre omfattning. Statens skuldökning beror på att inlåningen i staten från hushåll och företag har ökat, till följd av extrainsättningar på hushållens och företagens skattekonton. Hushåll och företag har alltså på senare tid använt skattekontot som ett vanligt räntebärande sparkonto i staten. Skattemedel ska inte ingå i den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld, men eftersom dessa medel betraktas som inlåning, har SCB fört om ungefär 18 miljarder kronor från skatteskuld till inlåning, varför skulden ökar med motsvarande belopp. Både valutapåverkan och ökad upplåning i repor från andra statliga enheter har i stort sett haft samma påverkan på skulden som 2014. I relation till BNP har skulden däremot minskat, från 44,8 procent av BNP år 2014 till 43,4 procent av BNP år 2015. Detta eftersom ökningen av BNP är mycket större än ökningen av skulden.

Trots flera år av ekonomisk instabilitet i omvärlden klarar Sverige liksom tidigare år EU:s konvergenskriterier med marginal. Kriterierna anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.

Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009 ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014. Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 21 april, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder, inklusive Sverige.

Inom ramen för denna publicering av den offentliga förvaltningens finansiella sparande och bruttoskuld har uppgifter avseende 2015 uppdaterats, främst till följd av ändrade skatter. Uppgifterna skiljer sig därför från nationalräkenskapernas publicering den 29 februari och finansräkenskapernas publicering den 23 mars. Internationell rapportering till EU har också uppdaterats med anledning av detta.

På Eurostats hemsida finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper

Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller. I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och pensioner.