Coronapandemin påverkade de offentliga finanserna negativt både 2020 och 2021. Underskottet motsvarade 0,2 procent av BNP 2021, vilket kan jämföras med ett underskott på 2,7 procent för 2020. Det är staten som nästan uteslutande finansierat de svenska coronastöden. Staten redovisade därför ett underskott på 50 miljarder 2021 medan övriga delsektorer redovisade överskott.

Kommuner och regioner var i flertalet fall mottagare av statliga coronastöd. År 2021 redovisade de ett överskott på 30 miljarder vilket var en förbättring jämfört med föregående år.

Minskning av konsoliderad bruttoskuld

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld minskade med 3 miljarder kronor mellan 2020 och 2021. Under samma period ökade BNP i löpande priser med 394 miljarder kronor. Skulden minskade därmed från 39,6 procent av BNP 2020, till 36,7 procent av BNP 2021.

Statens konsoliderade bruttoskuld minskade mellan 2020 och 2021 med 32 miljarder kronor, och uppgick till 24,9 procent av BNP vid utgången av 2021. Den kommunala förvaltningens skuld fortsatte att öka, och växte under året med 25 miljarder kronor. Sociala trygghetsfonders konsoliderade bruttoskuld ökade med 6 miljarder kronor under samma period.

EU:s konvergenskriterier

EU:s konvergenskriterier anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent, och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.

Mer information om EU:s konvergenskriterier finns i avsnitt 1.1.1 i Kvalitetsdeklarationen för Offentliga förvaltningens sparande och budgetskuld enligt EU:s konvergenskriterier (EDP).

Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier (scb.se)

Finansiellt sparande har reviderats lite mindre för år 2019 och mer för år 2020. Revidering av skatteintäkter var den största orsaken till det uppreviderade sparandet 2020. Skulden har reviderats för perioden från 2017.

Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009, ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014.

Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 22 april, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.

På Eurostats webbplats finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Eurostat

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper

Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller.

I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även andra ägarandelar, aktier, andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och tjänstepensioner.

Nästa statistiknyhet i serien publiceras 2022-09-30 kl. 8.00.