Detta är den andra rapporteringen för 2012-2015 inom ramen för beräkningarna av den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier. Den övergripande bilden har inte ändrats jämfört med föregående publicering.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande uppgick till nästan 8 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP år 2015. Överskottet i finanserna förklaras främst av en kraftig ökning av skatteinkomsterna. På utgiftssidan ökade den offentliga konsumtionen, vilket bland annat förklaras av fler asylsökande. Ökningen av utgifterna var dock mindre än ökningen av inkomsterna.

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld ökade med drygt 56 miljarder kronor 2015. Ökningen beror främst på att ökade investeringsbehov i kommunsektorn har lett till ökad upplåning. Statens skuld ökade med ungefär 12 miljarder. Det beror i första hand på att inlåningen i staten har ökat från hushåll och företag, till följd av att hushållen och företagen har gjort extra insättningar på sina skattekonton. Eftersom dessa medel betraktas som inlåning har SCB fört om 11 miljarder kronor från skatteskuld till inlåning. Det gör att skulden ökar med motsvarande belopp. I relation till BNP har skulden däremot minskat, från 45,2 procent av BNP år 2014 till 43,9 procent av BNP år 2015. Det beror på att ökningen av BNP är mycket större än ökningen av skulden.

Hela tidsserien har uppdaterats från 1995–2015 jämfört med föregående rapportering. I procent av BNP är det finansiella sparandet oförändrat 2012-2014 och uppreviderat med 0,2 procentenheter 2015, främst till följd av kraftigt uppjusterade skatteinkomster. Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld har höjts för i stort sett hela tidsserien. Jämfört med föregående rapportering har skulden höjts med mellan 0,5 och 0,7 procentenheter av BNP för respektive år 2012-2015. Den högre skulden beror främst på att ett antal offentligt ägda holdingbolag nu ingår i den offentliga förvaltningen i stället för i bolagssektorn. Värdemässigt uppgår nivåförändringen av skulden till i genomsnitt 26 miljarder kronor per år för åren 2012-2015. Mer information om revideringarna av tidsserien finns i PM I september 2016 revideras tidsserien för offentliga finanser.

Sverige klarar liksom tidigare år EU:s konvergenskriterier med marginal. Kriterierna anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.

Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009 ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014. Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 21 oktober, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder, inklusive Sverige.

På Eurostats hemsida finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper
Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller. I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och pensioner.

2017-03-31 klockan 09.30