Mellan åren 2012 och 2013 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 51,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 4,8 procent. Totalt uppgick utgifterna till 1 131,5 miljarder kronor.

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 36,1 procent 1993 till 30,0 procent 2013. Mellan 1993 och 2000 minskade andelen stadigt, år 2000 var andelen 28,3 procent. Under 2000-talet har andelen varierat mellan 27,4 procent (år 2007) till 30,4 procent (år 2003).

Utgifter för ålderdom vägde tyngst, men utgifter för övrig social utsatthet ökade mest procentuellt sett

De utgifter som vägde tyngst var de för ålderdom samt hälso- och sjukvård. Sammanlagt utgjorde de 67,7 procent av de sociala förmånerna år 2013. Därefter följer utgifterna för funktionshinder och familj/barn som utgör 12 respektive 10 procent av de totala förmånerna.

Utgifterna för ålderdom ökade med 26,0 miljarder i löpande priser, motsvarande 5,9 procent mellan åren 2012 och 2013. Detta beror främst på ålderspensionernas ökning. Tidigt pensionsuttag, 61–64 år, minskade däremot marginellt.

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 12,5 miljarder mellan år 2012 och år 2013, vilket motsvarar en ökning med 4,6 procent. Den betalda sjukledigheten, där sjukpenningen utgör den största delen, står för den största ökningen, med 9,5 procent. Under perioden 1993 till 2013 var den betalda sjukledigheten som högst år 2003 med 60,1 miljarder. Därefter minskade den kraftigt fram till 2010 då utgifterna nästan halverades. Från 2011 och framåt har den betalda sjukledigheten ökat och år 2013 ligger utgiften på 48,5 miljarder.

Utgifterna för familj/barn ökade med 4,2 procent mellan år 2012 och år 2013. Barnomsorg till förskolebarn står för den största ökningen. Barnomsorgen i kommunal regi, som står för ungefär tre fjärdedelar av den totala barnomsorgen, ökade med 6 procent. Barnomsorgen i privat regi ökade med 9,2 procent.

Utgifterna för arbetslöshet ökade med 7,7 procent mellan åren 2012 och 2013. Kontantförmånerna som står för 75 procent ökade med 6,0 procent. Detta beror främst på ökade bidrag för etableringsersättning till nyanlända samt ökade bidrag till arbetslöshetskassor för utbetalning av arbetslöshetsersättningar.

Övrig social utsatthet var den funktion som ökade mest mellan åren 2012 och 2013, med 9,2 procent, vilket till stor del förklaras av att kostnader avseende boende för flyktingar har ökat.

Sverige i förhållande till EU

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land i EU med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat strax under EU-snittet. Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP år 2013 från 29,4 procent inklusive skatt till 25,9 procent exklusive skatt.

Revidering av tidigare publicerad data

I september 2014 publicerades Nationalräkenskaperna enligt den uppdaterade förordningen ENS2010 (Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet 2010). Dessa uppdateringar påverkar statistiken över det sociala skyddet. Även viss översyn av källor och beräkningar har gjorts vilket har lett till revideringar för hela tidsperioden 1993–2012. Uppdateringen har medfört att utgifterna för det sociala skyddet i förhållande till BNP har reviderats ned för hela tidsserien med mellan en till två procentenheter vilket främst beror på att BNP i löpande priser har reviderats upp för hela serien.