Tillgången till personal med rätt kompetens är en förutsättning för att företag ska kunna utvecklas och växa. Merparten av svenska arbetsgivare erbjuder därför sin personal utbildning på arbetstid. Bland de drygt 4,3 miljoner sysselsatta personerna i åldrarna 25–64 år deltog 64 procent i någon form av personalutbildning under ett år. Störst andel sker inom icke-formell utbildning som är organiserad utbildning som sker utanför det reguljära utbildningssystemet. En mindre andel sker inom formell utbildning, det vill säga inom det reguljära utbildningssystemet.

”Andelen sysselsatta som deltagit i personalutbildning har legat mellan 60 och 70 procent sedan 2012. Utbildning i distansform har funnits länge och varit relativ vanligt inom det reguljära utbildningssystemet. Men andelen personalutbildning på distans har endast utgjort 5 procent av all personalutbildning både 2012 och 2016. Digitaliseringen och coronapandemin har påskyndat övergången till fler och bättre digitala lösningar generellt, och utbildning i distansform har verkligen tagit fart inom personalutbildning” säger Mattias Fritz, utredare på SCB.

Mest personalutbildning bland chefer och sysselsatta med högskolekompetens

Personer inom yrken med krav på högskolekompetens, fördjupad högskolekompetens eller chefsyrken deltog i högst utsträckning i personalutbildning. Bland personer inom de här grupperna var deltagandet över 70 procent. Minst vanligt är personalutbildning i yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske, inom byggverksamhet och tillverkning samt yrken med endast krav på en kortare utbildning eller introduktion.

Tre av fyra deltar i utbildning

Under en tolvmånadersperiod var det 74 procent bland den vuxna befolkningen, 25–64 år, som deltog i utbildning. Här avses alla typer av utbildning, formell som icke-formell samt både personalutbildning och utbildning på fritiden. Deltagandet skiljer sig något åt mellan könen. Kvinnor deltar i något större utsträckning inom formell utbildning än män, 25 procent respektive med 17 procent. Det hänger samman med att en högre andel kvinnor än män läser på kommunala vuxenutbildning (komvux) och grundläggande högskoleutbildningar.

Utbildning på fritiden återspeglar till viss del arbetslivet

Bland personer i åldrarna 25–64 år är det 17 procent som genomfört minst en utbildningsaktivitet på fritiden under den senaste tolvmånadersperioden. Det vanligaste skälet till det är att öka kunskaperna inom ett visst ämne.

Utbildning som sker på fritiden är den som inte bekostats av arbetsgivare, inte bedrivits på betald arbetstid och som inte ingår i det reguljära utbildningsväsendet. Att en aktivitet klassificeras till fritidsaktivitet betyder inte att den nödvändigtvis handlade om fritidsintressen. Ungefär var femte icke-formell utbildningsaktivitet på fritiden var huvudsakligen arbetsrelaterad och andelen var högre bland personer med förgymnasial utbildningsnivå och arbetslösa.

”Utbildning på fritiden ger människor möjligheten till bland annat personlig utveckling och självförverkligande, men det bidrar även till att minska samhällsklyftor och hjälper oss hålla jämna steg med kunskaps- och teknikutvecklingen som ständigt förändras” förklarar Mattias Fritz.

Fler resultat

I rapporten Vuxnas deltagande i utbildning finns även resultat som bland annat visar att:

• Högutbildade kvinnor deltar mer i personalutbildning än högutbildade män
• Vanligaste inriktningen i personalutbildning är juridik, handel och administration
• Var tredje upplever att de inte deltagit tillräckligt i utbildning och vill delta eller delta i mer utbildning
• Utrikes födda deltog i högre grad i formell utbildning medan en högre andel bland personer födda i Sverige deltog i icke-formell utbildning

Läs mer i rapporten Undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning 2022.

Nästa planerad publicering sker 2028.