Det visar en ny rapport som SCB har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget om att attrahera och behålla internationell kompetens ”Work in Sweden”.

Av arbetskraftsinvandrarna från länder utanför EU/EES som folkbokförde sig för första gången 2021 arbetade 6 660 kvar i Sverige år 2022. De arbetade på 2 930 arbetsställen. Det innebär att en marginell andel av alla arbetsställen, mindre än en halv procent, anställde arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige under 2021.

Arbetskraftsinvandrarna fanns främst inom näringslivet

Huvudparten av arbetskraftsinvandrarna arbetade inom näringslivet (92 procent). De var därmed tydligt överrepresenterade jämfört med samtliga sysselsatta, där motsvarande andel var 71 procent.

- Vi ser att de flesta arbetsställen som har rekryterat internationell kompetens fanns inom näringslivet, här var 9 av 10 arbetskraftsinvandrare sysselsatta. Dessa var överrepresenterade i bland annat teknikintensiva branscher med högre kvalifikationskrav, säger Evelina Sundin, nationalekonom på SCB.

Nästan hälften av arbetskraftsinvandrare var sysselsatta inom branscherna Information och kommunikation samt Företagstjänster. Det kan jämföras med att endast 18 procent av samtliga sysselsatta i Sverige arbetade hos arbetsgivare inom dessa två branscher.

Den största branschen för samtliga sysselsatta var däremot Vård och omsorg. Inom denna bransch återfanns dock endast en liten andel av arbetskraftsinvandrarna. En bransch som under årets första kvartal hade hög efterfrågan på personal och stora rekryteringsproblem, där nästan hälften av arbetsgivarna upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret, enligt statistik från Lediga jobb och rekryteringsbehov (Lediga jobb och rekryteringsbehov).

Sysselsatta inom Vård och omsorg arbetade i huvudsak inom den regionala och kommunala sektorn, sektorer som endast en minimal andel av arbetskraftsinvandrarna fanns representerade inom.

Tillverknings- och utvinningsindustrin var den tredje största branschen bland arbetskraftsinvandrarna. Andelen arbetskraftsinvandrare inom denna bransch var ungefär lika stor som bland samtliga sysselsatta.

Arbetskraftsinvandring – ett storstadsfenomen

Att rekrytera internationell kompetens från länder utanför EU/EES är ett storstadsfenomen.

- Vi kan se att de tre lokala arbetsmarknaderna Stockholm-Solna, Göteborg samt Malmö-Lund tillsammans hade sysselsatt 8 av 10 arbetskraftsinvandrare, kommenterar Freja Sahrblom, nationalekonom på SCB. Av dessa var dessutom merparten sysselsatta på ett stort och högkvalificerat arbetsställe.

3 av 4 företag har internationella kopplingar genom företagsledningen

Företag med internationell anknytning hade större benägenhet att rekrytera internationellt. Tre av fyra företag som hade anställt arbetskraftsinvandrare hade även internationella kopplingar; genom att antingen den operativa verksamhetsledaren eller styrelsemedlemmar var utrikes födda. Särskilt för mindre företag, där vi kan se att arbetskraftsinvandrare var tydligt överrepresenterade i företag med en utrikes född operativ verksamhetsledare.

Även på utländskt ägda företag var arbetskraftsinvandrarna överrepresenterade. Ett exempel på detta kan vara internationella skolor med en majoritet med utländskt aktieägarkapital.

Tidigare erfarenheter – nya möjligheter

Statistiken visar att tidigare erfarenhet av internationell rekrytering verkar ha ett positivt samband med ökad rekrytering av arbetskraftsinvandrare framgent. Det vill säga företag som har rekryterat internationellt historiskt är mer benägna att göra det igen.

- Detta kan indikera att företagen byggt upp en intern kompetens kring internationell rekrytering och klivit över upplevda trösklar för att söka efterfrågad kompetens även utanför Sveriges gränser, förklarar Evelina Sundin.

Arbetsgivare som anställer arbetskraftsinvandrare från tredje land (pdf)