Befolkningens utbildning 2024
Kraftig ökning av utbildningsnivån sedan 1990-talet
Statistiknyhet från SCB 2025-06-18 8.00
Utbildningsnivån i Sverige har ökat kraftigt under de senaste 35 åren. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen i åldern 25–64 år högst en förgymnasial utbildning och endast en av tio hade en längre eftergymnasial utbildning. Idag är förhållandet det omvända. Omkring 10 procent har en förgymnasial utbildning som högsta utbildning och drygt 30 procent har en minst treårig eftergymnasial utbildning.
Utbudet av utbildning, både i gymnasieskolan och i den högre utbildningen, har ökat under den här tidsperioden. Läsåret 1990/91 var det 200 000 registrerade personer på högskolan och läsåret 2023/24 var motsvarande antal 460 000 personer.
- Yngre personer med högre utbildningsnivå ersätter kontinuerligt äldre personer med lägre utbildningsnivå med effekten att utbildningsnivån i hela populationen 25–65 år successivt stiger, säger Tomas Westling, utredare på SCB.
Befolkningen i åldern 25–64 år (från och med 2023, 25–65 år)
Kvinnor har högre utbildningsnivå än män
Av befolkningen i åldern 25–65 år har knappt hälften, 47 procent, någon form av eftergymnasial utbildning. Tre av tio har en minst treårig eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar drygt 1,7 miljoner personer. De senaste åren har andelen högutbildade ökat med drygt en halv procentenhet per år. Knappt 80 000 personer har en forskarutbildning, vilket motsvarar 1,4 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder.
Kvinnor har högre utbildningsnivå än män. Andelen med minst en treårig eftergymnasial utbildning är 38 procent bland kvinnor och 25 procent bland män. Bland män är det i stället vanligare att ha en förgymnasial eller gymnasial utbildning som högsta utbildning. Bland personer med en forskarutbildning är däremot andelen män något högre än andelen kvinnor.
Befolkningen i åldern 25–65 år
Skillnaderna mellan mäns och kvinnors utbildningsnivå har ökat under 2000-talet. År 2000 var andelen högutbildade ungefär lika stor bland män och kvinnor, både bland inrikes och utrikes födda. Därefter har andelen högutbildade kvinnor ökat i snabbare takt än andelen högutbildade män, framför allt bland inrikes födda. År 2024 var andelen högutbildade inrikes födda kvinnor 40 procent medan motsvarande andel för inrikes födda män var 24 procent. Bland utrikes födda är skillnaderna något mindre mellan män och kvinnor. Andelen högutbildade utrikes födda kvinnor var 34 procent och andelen högutbildade utrikes födda män var 26 procent år 2024.
Befolkningen i åldern 25–64 år (från och med 2023, 25–65 år)
Definitioner och förklaringar
Statistiken över befolkningens utbildning omfattar uppgifter om högsta formella utbildning till och med vårterminen 2024 för i Sverige folkbokförda personer den 31 december 2024. Personalutbildning, kortare kurser av hobbykaraktär och annan icke-formell utbildning ingår inte i statistiken.
Redovisningen görs med fördelning på utbildningsnivå, utbildningsinriktning, kön, ålder, region, födelseland och invandringsår. I rapporten Befolkningens utbildning 2024 sker redovisningen huvudsakligen för åldersgruppen 25–65 år. Anledningen till valet av 25–65 år är att den gruppen omfattar personer i yrkesverksam ålder som har haft möjlighet att skaffa sig en längre eftergymnasial utbildning.
Statistiken över befolkningens utbildning redovisas på SCB:s webbplats, www.scb.se/UF0506, dels som fasta Exceltabeller, dels i statistikdatabasen där det finns möjlighet att göra egna uttag.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.