Övergång gymnasieskola-eftergymnasiala utbildningar, Läsår 2024/2025

Elever som läst yrkesprogram väntar med att läsa vidare

Statistiknyhet från SCB 2026-05-26 8.00

Det är vanligt att elever som går ut gymnasiet även läser en eftergymnasial utbildning. Men det är olika om eleven fortsätter direkt eller väntar en tid. Av eleverna som gick ut gymnasiet våren 2020 påbörjade nästan en tredjedel en eftergymnasial utbildning direkt. Fem år efter gymnasiet hade nästan två tredjedelar valt att påbörja en eftergymnasial utbildning.

De allra flesta som läser vidare efter gymnasiet har läst ett högskoleförberedande program. Av eleverna som tog studenten våren 2020 och påbörjade en eftergymnasial utbildning direkt var det endast sju procent som läst ett yrkesprogram. Bland eleverna som väntar ett par år med att studera vidare ser fördelningen något annorlunda ut; 12 procent av de som påbörjat eftergymnasiala studier inom fem år har läst ett yrkesprogram.

– En förklaring till att elever på yrkesprogram i högre utsträckning väntar med att läsa vidare jämfört med de som läst ett högskoleförberedande program är att flertalet inte är behöriga till en högskoleutbildning när de går ut gymnasiet, säger Petter Lassinantti, statistiker på SCB.

År 2020 saknade 63 procent av eleverna som gick ut från ett yrkesprogram högskolebehörighet. De eleverna behöver läsa någon kompletterande utbildning för att kunna söka till högskola och universitet. Även om en del elever som saknar högskolebehörighet läser vidare är det vanligare, både på kort och lång sikt, att läsa vidare efter gymnasiet bland de som uppnått högskolebehörighet under gymnasietiden.

Även de utan högskolebehörighet kan läsa vidare

Examinerade från ett yrkesprogram våren 2020

Bland elever som har läst ett yrkesprogram har 24 procent påbörjat en eftergymnasial utbildning inom fem år. Av eleverna med högskolebehörighet är andelen 44 procent vilket är markant högre än bland de som gått ut utan behörighet. Men det är ändå 13 procent som påbörjat en eftergymnasial utbildning inom fem år bland elever som läst ett yrkesprogram utan att få högskolebehörighet. De kan antingen ha läst in sin behörighet eller påbörjat en utbildning som inte kräver högskolebehörighet på yrkeshögskola eller folkhögskola. Andelen som läser vidare efter gymnasiet efter ett yrkesprogram är högst bland de som läst Vård och omsorg, Barn och fritid, Naturbruk samt Hotell och turism.

Många från Vård och omsorg läser vidare, även bland de utan behörighet

Examinerade från ett yrkesprogram våren 2020. Andel som påbörjat studier inom fem år

Vad gäller elever som gått ut gymnasiet utan behörighet är det vanligast att elever på Vård och omsorg gått vidare till eftergymnasiala studier inom fem år. Nästan 30 procent av eleverna på Vård och omsorg som saknade högskolebehörighet när de gick ut har påbörjat en utbildning inom fem år. Även bland de som läst Barn och fritid eller Hotell och turism är andelen relativt hög, omkring 20 procent.

Yrkeshögskola vanligast bland elever utan högskolebehörighet

– Bland elever som läst ett yrkesprogram utan att få högskolebehörighet och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom fem år är det vanligast att läsa vidare på yrkeshögskola, säger Petter Lassinantti, statistiker på SCB.

Av examinerade från yrkesprogram 2020 har 56 procent påbörjat en utbildning på yrkeshögskola jämfört med 32 procent för högskola och 12 procent för folkhögskola.

Vanligast att läsa vidare på yrkeshögskola om man går ut gymnasiet utan högskolebehörighet

Examinerade från ett yrkesprogram våren 2020 utan högskolebehörighet. Andel som övergått till olika utbildningsformer

Vilken utbildningsform som är vanligast skiljer mellan programmen. Bland de som läst Hotell och turism eller Naturbruk är yrkeshögskola den vanligaste utbildningsformen. Bland elever som läst Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet är det vanligare att läsa vidare på högskola. Av eleverna som läst Barn och fritid och som gått vidare till eftergymnasial utbildning har 55 procent påbörjat en utbildning på högskola. Motsvarande siffra för elever som läst Vård och omsorg är 58 procent.  

Bland elever som läst ett yrkesprogram och som uppnått högskolebehörighet under gymnasietiden ser det annorlunda ut. Bland dem är det vanligast att läsa vidare på högskola. Inom fem år har 71 procent av eleverna har påbörjat en utbildning på högskola. Motsvarande andel är 23 procent för yrkeshögskola och sex procent för folkhögskola.

Vanligast att läsa vidare på högskola om man uppnår högskolebehörighet på gymnasiet

Examinerade från ett yrkesprogram våren 2020 med högskolebehörighet. Andel som övergått till olika utbildningar

Även på programnivå skiljer det sig mellan elever med och utan högskolebehörighet. För de som läst Vård och omsorg samt Barn och fritid är högskola den vanligaste utbildningsformen för båda grupperna. Bland de som läst Naturbruk eller Hotell och turism skiljer det sig däremot mellan grupperna. Till skillnad från eleverna utan behörighet är det högskola som är den vanligaste utbildningsformen för elever med behörighet. Störst skillnad mellan elever med och utan behörighet är det bland elever som läst Naturbruk där 32 procent av eleverna utan behörighet och 77 procent av de med behörighet påbörjat en högskoleutbildning inom fem år.

Definitioner och förklaringar

I den här statistiken ingår elever som tagit examen från gymnasiet läsåret 2019/20 och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom fem läsår. De eftergymnasiala utbildningarna består av studier på

  • högskola
  • yrkeshögskola
  • folkhögskola
  • konst- och kulturutbildningar

Nästa publiceringstillfälle

Övergång till högskolan för gymnasieexaminerade till och med läsåret 2024/25 publiceras i november 2026.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen