Sysselsättning och inkomster efter avslutad utbildning:
Män tjänar samma efter yrkesprogram på gymnasiet som kvinnor efter tre år på högskola
Statistiknyhet från SCB 2021-03-29 9.30
Inkomsterna ökar ju högre examen man har, visar ny statistik om arbete efter olika utbildningar. Högst inkomster tre år efter examen hade de som läst högskoleutbildningar på fem år eller längre. Inom alla grupperna har kvinnor lägre inkomster än män.
Utbildningsformerna som följs upp är gymnasieskolan, yrkeshögskolan och högskolan. Här redovisar vi statistik för examinerade 2015/16 och deras inkomster 2019. I statistikdatabasen finns statistik om examinerade 1996/97 till 2017/18 och deras sysselsättning och inkomster ett, tre, fem och tio år efter examen.
Tre år efter examen från gymnasieskolan, yrkeshögskolan eller högskolan 2015/16 ser det ut så här: För kvinnor som inte läst vidare efter gymnasiet har det ingen större betydelse för deras inkomster om de har examen från ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Män med examen från yrkesprogram har däremot betydligt högre inkomster än män med examen från högskoleförberedande program. Det beror på att ett antal mansdominerade yrkesprogram på gymnasieskolan leder till förhållandevis höga inkomster.
För både kvinnor och män ökar inkomsterna ju längre högskoleutbildning de har. Skillnaderna mellan kvinnor och män finns dock i alla grupper, även om de minskar något ju längre utbildningen är.
Män med examen från yrkesprogram på gymnasiet har lika höga inkomster som kvinnor med examen från yrkeshögskolan (där utbildningarna i genomsnitt är två år långa) eller med examen från 3—3,5 år långa högskoleutbildningar.
Både för kvinnor och för män är inkomsterna ungefär desamma efter yrkeshögskoleutbildningar som efter 3—3,5 år långa högskoleutbildningar.
Examinerade från högskolan 2015/16 och medianinkomst 2019, efter examen och kön
Examinerade från yrkeshögskolan 2015/16 och medianinkomst 2019, efter utbildningsområde och kön
Examinerade från gymnasieskolan omfattar endast de som inte läst vidare efter gymnasiet.
Andel examinerade som arbetar som har lika eller lägre inkomst än än vad respektive mått visar:
- 10:e percentilen: 10 procent
- 25:e percentilen: 25 procent
- 50:e percentilen (median): 50 procent
- 75:e percentilen: 75 procent
- 90:e percentilen: 90 procent
Många går direkt till arbete efter gymnasieskolan
Många ungdomar läser inte vidare direkt efter gymnasieskolan. Tre år efter examen 2015/16 arbetar 64 procent av kvinnorna och 81 procent av männen med examen från yrkesprogram. Bland kvinnorna studerar 27 procent och bland männen 12 procent. Det är vanligt att kombinera arbete med studier. Bland examinerade från högskoleförberedande program var det betydligt vanligare att studera och även i denna grupp är det många som kombinerar arbete och studier. Ungefär en tredjedel arbetade dock enbart.
Statistiken i tabellen nedan visar hur många som tagit examen 2015/16 och som 2019 enbart arbetade. De som både arbetar och studerar ingår inte. Den största gruppen är kvinnor med examen från 3—3,5 år långa högskoleutbildningar. Den minsta gruppen är män med examen från 4—4,5 år långa högskoleutbildningar.
| Grupp | Totalt | Kvinnor | Män |
|---|---|---|---|
| Examinerade från gymnasieskolan som inte läst vidare - högskoleförberedande program | 11 455 | 5 815 | 5 640 |
| Examinerade från gymnasieskolan som inte läst vidare - yrkesprogram | 16 995 | 6 055 | 10 940 |
| Yrkeshögskolan | 11 125 | 6 240 | 4 885 |
| Högskoleutbildning 3 - 3,5 år | 25 295 | 17 680 | 7 615 |
| Högskoleutbildning 4 - 4,5 år | 7 845 | 5 705 | 2 140 |
| Högskoleutbildning 5 år och mer | 8 940 | 4 835 | 4 105 |
Tabeller i Statistikdatabasen
I statistikdatabasen hittar du fyra tabeller per utbildningsform (gymnasieskolan, yrkeshögskolan och högskolan):
- Statistik om antal som arbetar eller studerar så som de visas i diagrammet ovan
- Statistik om hur många som är anställda eller egenföretagare (yrkesställning)
- Inkomstspridningen med spridningsmått så som de visas i diagrammet ovan
- Inkomstspridning som antal personer i olika inkomstintervall.
Definitioner och förklaringar
Inkomst från arbete är inte samma sak som lön. Förvärvsinkomst, det vill säga inkomst från arbete, påverkas av hur stor del man arbetat under året, frånvaro från arbetet, deltids- och heltidstjänstgöring och övertidsersättning. Inkomst visar därför en kombination av hur mycket man har jobbat och hur hög lön man haft.
Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från exempelvis Försäkringskassan.
Inkomstfördelning: De yttersta strecken visar 10e respektive 90e percentilen. Boxarnas ytterkanter visar 25e och 75e percentilen och strecket i boxens inre visar medianinkomsten. Exempel för kvinnor med examen från högskoleförberedande program som inte läst vidare efter gymnasiet:
10 procent har inkomster upp till 126 800 kronor under 2019 och 90 procent har större inkomster än så. 25 procent har inkomster upp till 199 300 kronor och 75 procent har större inkomster än så. Hälften har inkomster under och hälften över 261 100 kr (median). 75 procent har inkomster under 308 000 kr och 25 procent har inkomster över det. 90 procent har inkomster under 355 000 kr och 10 procent har inkomster över det.
Examinerade från högskoleutbildning omfattar (1) alla personer som aktuellt läsår har tagit ut ett examensbevis och som har avklarade högskolepoäng samma läsår och (2) alla personer som har tagit poäng aktuellt läsår, men fått ut examensbeviset först terminen efter. Personer som väntat längre än en termin med att ta ut examensbeviset efter avslutade studier ingår inte. Inresande studenter ingår inte heller.
Nästa publiceringstillfälle
Mars 2022.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.