Till innehåll på sidan

Snabba fakta

Priserna i Sverige – Konsumentprisindex (KPI)

Senast uppdaterad: 2019-01-14

Konsumentprisindex (KPI) är ett jämförelsetal som mäter den generella prisnivån i Sverige. Genom att jämföra KPI från olika tidpunkter kan man mäta hur priserna förändras över tid. SCB räknar ut KPI genom att hämta in prisuppgifter på varor och tjänster inom olika kategorier i proportion till hur befolkningen konsumerar dem.

Konsumentprisindex

December 2018

331,87

Index 1980=100

Varje månad samlar SCB in prisuppgifter om ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Priserna sammanställs för att göra en uppskattning av den genomsnittliga prisutvecklingen. Detta kallas för konsumentprisindex (KPI). Ett index är ett jämförelsetal. Med hjälp av ett index kan man se hur någonting förändras över tid, i det här fallet förändringen i hur mycket det kostar att leva i Sverige. Om man jämför KPI tillbaka i tiden så får man en uppfattning om hur prisnivån i Sverige har utvecklats. 1980 har indextalet 100. Det är det man utgår ifrån och kallas därför basår.  Den årliga förändringen i konsumentprisindex är det som kallas inflationstakten.

Tre gånger så höga priser sedan 1980-talet

I grafen nedan kan du se utvecklingen av KPI. KPI visar att priserna nu är drygt tre gånger så höga som 1980, givet samma levnadsstandard som 1980. En vara som kostade 100 kronor 1980 kostar alltså mer än tre gånger så mycket idag. 

KPI är viktig statistik för samhället och påverkar alltifrån bankernas räntor till storleken på statliga ersättningar och bidrag, exempelvis sjukpenning och barnbidrag. Utifrån KPI räknar SCB också ut prisbasbeloppet, vilket är ett belopp som följer det allmänna prisläget. Det används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet. För 2019 är prisbasbeloppet 46 500 kronor.

Konsumentprisindex

Basår: 1980

År198019811982198319841985198619871988198919901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018
1980100112,1121,73132,53143,19153,75160,26166,97176,7188,08207,58227,18232,58243,57248,83254,94256,3257,99257,3258,49260,81267,09272,85278,11279,14280,41284,22290,51300,5299,01302,47311,43314,2314,06313,49313,35316,43322,11328,4

Källa

Konsumentprisindex (KPI) årsmedeltal totalt, skuggindextal, 1980=100 efter år, SCB

Priserna utvecklas olika för olika grupper av varor och tjänster

Prisförändringen över tid skiljer sig ofta mellan olika varor och tjänster. Hälso- och sjukvård är den grupp som ökat mest i pris sedan 1980 enligt KPI, medan priserna för post- och teletjänster har sjunkit under flera år.

Prisutvecklingen för olika kategorier av varor och tjänster

Basår: 1980

Varu-/tjänstegrupp198019811982198319841985198619871988198919901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018
Livsmedel och alkoholfria drycker100115,02129,31144,39161,22173,19185,62191,35201,84213,43228,8239,18226,88228,48232,43235,75219,36220,19222,69225,97225,98232,47240,02240,79239,74238,09239,91244,77261,69269,25273,15276,65280,76286,96288,02294,73297,84304,22311,45
Kläder och skor100106,2111,27119,54125,78132,91136,94140,84142,58144,3144,37147,02148,9147,99155,07155,68154,73157,54155,47158,33158,83162,94164,47164,49161,38159,59164,67168,65166,88169,38174,16176,87175,3176,48177,32179,26185,32184,82184,4
Boende100114,21123,59129,63138,26149,91153,73159,16170,02182,99210,63250,13268,91284,3289,5296,35302,53300,4294,8289,92292,13303,63312,08325,64326,15327,32338,76352,35376,44356,24355,7386,7392,07389,03385,68375,82379,01388,4402,87
Hälso- och sjukvård100122,69139,35152,45167,44183,15195,53204,83213,87234,16248,82292,08326,03373,11398,6445,91470,19515,11520,97590,31630,47660,14685,99705,34731,97748,76752,27772,65763,09769,38793,91807,39830,29846,03850,37851,91855,4859,69856,75
Post och telekommunikationer100113,62114,55120,81127,57128,84137,93144,94155,16164,2177,47216,44224,92235,24239,11240,92251,35246,44253,56257,11230,67230,37227,84224,46214,61201,26188,12181,93173,47168,02165,02161,75158,89155,31151,46143,53136,34129,35125,1
Rekreation och kultur100108,6115,55126,81136,37141,52147,6152,62158,47165,77174,9182,84187,39192,62197,15200,29201,47199,13197,09197,06196,17197,86197,81197,43194,46191,14188,54187,76182,28183,21181,96179,74175,77174,41173,49173,84174,89177,51179
Restauranger och logi100112,78126,06141,58159,82177,47194,99209,62225,58245,04289,25308,79303,04301,82304,36317,43325,24327,93332,34340,42345,65356,63370,7380,95388,61397,45407,18420,16442,83456,27470,56483,64485,9494,97499,64512,74524,71542,84559,45

Källa

Konsumentprisindex (KPI) årsmedeltal (enligt COICOP), 1980=100 efter varu-/tjänstegrupp och år, SCB

När man jämför prisutvecklingen på olika typer av livsmedel kan man se att fisk är det livsmedel som ökat mest i pris sedan 1980, medan priset på kaffe, te och kakao varierar kraftigt över tid. 

Prisutvecklingen för olika typer av livsmedel

Basår: 1980

Varu-/tjänstegrupp198019811982198319841985198619871988198919901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018
Bröd och övriga spannmålsprodukter100116,47131,24148,49164,87178,74191,17198,13216,9238,58262,5274,73262,53258,58251,93245,47229,23228,76230,67236,64240,13243,04249,16249,3249,54247,38245,6254,06279,8286,05288,29297,25300,04300,28300,44303,63304,96305,06308,29
Kött100120,09138,13156,83179,89193,95203,52213,21229,82248,12267,1266,73254,71249,53249,04238,19219,15217,8215,2212,59215,45227,01232,81230,9229,61230,16233,69236,08252,13259,64261,45261,06266,56276,07274,85277,5281,5285,07289,85
Fisk100111,02119,77137,26149,16159,15179,59199,85213,18222,58241,59259,28248,79248,16245,78252,22239,92243,52254,22267,56268,37278,85309,82313,68310,39313,48329,47336,42350,41362,92366,34355,45357,48373,3372,84390,78408,47430,92437,8
Mjölk, ost och ägg100118,25132,68141,73157,54171,72182,71189,66204,68218,18228,18249,52233,04238,52240,86244,41235,22238,21239,8242,55245,1250,11261,08269,91269,83267,51267,49271,1297,88301,81306,58318,28323,29336,66344,37343,11342,35353,9364,22
Frukt100110,1135,75148,78161,14166,73168,53170,9169,45168,8190,11192,12178,6182,33188,44206,64193,56195,15198,16200,03194,67213,69221,9218,02221,83226,43235,77243,6270,23284,82282,79281,93288,17303,04305,94328,78337,41347,5366,38
Grönsaker100107,83112,6131,81145,07147,05152,68173,74177,16176,25191,57203,87188,42196,04211,13219,8194,68186,26191,8203,84195,52205,76213,07212,18204,22200,67203,65210,59219,81222,56230,46218,64221,62226,23227,22240,69244,92248,95258,02
Sötsaker och glass100121,84132,63147,9163,92178,34194,9203,19217,53232,77254,25269,13261,48264,92268,42285,84271,67271,7275,66282,01285,54286,8297,52298,32299,38293,61290,83296,43306,61318,17326,84328,35333,75333,67331,06334,34338,27341,91345,5
Kaffe, te och kakao10095,16110,31125,6151,1161,27202,38144,32140,56141,36128,42126,87117,18132,17180,97211,77173,45200,99210,42185,22176,01168,97161,85158,63154,39151,79153,97156,49164179,17187,79225,35221,28208,77209,03230,98219,07240,62233,53

Källa

Konsumentprisindex (KPI) årsmedeltal (enligt COICOP), 1980=100 efter varu-/tjänstegrupp och år, SCB

Så räknar SCB ut KPI

SCB räknar ut KPI baserat på en samling utvalda varor och tjänster inom olika kategorier, den så kallade KPI-korgen. Antalet varor och tjänster i de olika kategorierna är proportionerligt efter hur mycket hushållen köper av dem. Just proportionaliteten är viktig för att KPI ska ge en bra bild av vad vi faktiskt konsumerar i Sverige.

Varje år går SCB igenom KPI-korgens sammansättning för att justera den för förändringar i konsumtionsmönstren. Det kan handla om att hushållen lägger mer pengar på vissa varor och mindre på andra. Trender och utveckling kan också göra att nya varor tillkommer och andra plockas bort.

Hur stor betydelse olika prisförändringar får i konsumentprisindex beror på hur mycket vi konsumerar av en viss vara. Det vi köper mycket av har större påverkan på index än det vi köper lite av.

Fördelning av varor och tjänster i KPI-korgen (2019) 

Statistiken på denna sida uppdateras samma dag som ny statistik publiceras av SCB.

Visa hela artikeln