Delmål 9.5 – Öka forskningsinsatser och teknisk kapacitet inom industrisektorn
Senast uppdaterad: 2023-07-06
Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling.
Indikator 9.5.1 – Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP
Nyckeltal
2022
3,4%
av Sveriges BNP är utgifter för forskning och utveckling
Indikator 9.5.2 – Forskare per miljoner invånare
Nyckeltal
2021
31%
av forskare i Sverige är kvinnor
2021
69%
av forskare i Sverige är män
Tabell
Forskare efter kön
Antal per miljoner invånare
Antal | Kvinnor | Män | Ej fördelat | |
---|---|---|---|---|
2022 | 8 567 | .. | .. | 8 567 |
2021 | 8 103 | 2 480 | 5 612 | 11 |
2020 | 7 716 | .. | .. | 7 716 |
2019 | 7 517 | 2 219 | 5 286 | 11 |
2018 | 7 359 | .. | .. | 7 359 |
2017 | 7 129 | 2 024 | 5 105 | 0 |
2016 | 7 060 | .. | .. | 7 060 |
2015 | 6 783 | 1 882 | 4 887 | 13 |
2014 | 6 844 | .. | .. | 6 844 |
2013 | 6 664 | 1 913 | 4 723 | 28 |
Källa: Forskning och utveckling i Sverige, SCB
Könsdimensionen efterfrågas ojämna år.
Heltidsekvivalenter i privat icke-vinstdrivande sektor är inte uppdelade på kön år 2013 och år 2015, varför det uppstår en post som är ej fördelad för dessa år. Från referensår 2017 finns inte uppgifter om forskare för privat icke-vinstdrivande sektor.
Från referensår 2019 modellberäknas uppgifter för delsektorn lokala och regionala FoU-enheter och ingen fördelning på kön görs för denna delsektor, varför det uppstår en post som är ej fördelad vid ojämna år från referensår 2019.
Senast uppdaterad: 2023-12-08