Den ekonomiska miljön är präglad av höga räntor, hög inflation, urholkad köpkraft bland hushåll och en generell orolig framtidssyn på grund av den spända geopolitiska situationen i omvärlden. Svensk ekonomi befinner sig i recession. Samtidigt fortsätter antalet sysselsatta i ekonomin att öka, men ökningen har mattats av och är svagare än tidigare. Enligt statistik från Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) var antalet sysselsatta 0,7 procent högre i september 2023 än september 2022. Samtidigt är det första gången sedan sysselsättningsåterhämtningen våren 2021 som arbetskraften nu växer mer än sysselsättningen, vilket innebär att en större andel nu går till arbetslöshet än tidigare.

Avmattning i sysselsättningstillväxten

Antal sysselsatta och antal i arbetskraften, årlig procentuell utveckling

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

Trots att årsförändringen i september var densamma som i augusti, har sysselsättningen visat en trendmässig nedgång med i genomsnitt 0,2 procentenheter per månad sedan tillväxttoppen i maj 2022. Antalet lediga jobb var som högst strax därefter, men sedan fjärde kvartalet i fjol har de lediga jobben minskat och företagens marginaler sjunkit, delvis till följd av att de nominella lönerna steg. Uppgången av nominella löner i augusti 2023 mot augusti i fjol var 4 procent.

Sysselsättningsutvecklingen varierar stort mellan branscher

Även om efterfrågan på arbetsmarknaden mattats av växte antalet sysselsatta i 13 branscher och minskade i sex branscher under september jämfört med september i fjol. De branscher som uppvisade högst ökning respektive minskning var vattenförsörjning med en ökning på 6,0 procent och uthyrning med mera med en minskning på 2,1 procent. Av de större branscherna var sysselsättningsutvecklingen starkast inom finans- och försäkringsverksamhet, offentlig förvaltning och företagstjänster. Dessa tre branscher stod för drygt två tredjedelar av den totala sysselsättningsökningen i september.   

Arbetsmarknaden svalnar

Säsongsvariationer kan påverka antalet sysselsatta negativt mellan månaderna augusti och september. Denna negativa effekt påverkas av att färre studenter är sysselsatta i september jämfört med augusti. Årets negativa säsongsvariation var tydligare inom fyra branscher jämfört med föregående år, nämligen byggverksamhet, tillverkning, hotell och restaurang samt uthyrning. Sett över samtliga branscher var nedgången lika stor i år som i fjol.

Tretton branscher hade positiv årsutveckling i september 2023

Antal sysselsatta, utveckling i procent  

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

Månaden innan, mellan juli och augusti 2023, visade nästan alla branscher en svagare utveckling jämfört med motsvarande period året innan. Finans- och försäkringsverksamhet, energi samt utvinning av mineraler hade istället en starkare utveckling.

Arbetsmarknaden växer starkast i norra Sverige

Ur ett regionalt perspektiv finns det betydande variationer i sysselsättningsutvecklingen mellan länen. Störst var ökningen i Västerbottens län där antalet sysselsatta ökade med 2,0 procent i årstakt i september.

2 %

Så stor var sysselsättningsökningen i Västerbottens län i september i årstakt

Därefter kom Västernorrlands och Östergötlands län, med en tillväxt på 1,2 procent. Dessa tre län utgör relativt små arbetsmarknader i Sverige med 142 000, 118 000 respektive 232 000 sysselsatta. Bland de tre storstadslänen var det på ett års sikt Skåne som procentuellt minskade tillväxten mest. 

Västerbotten är ledstjärnan bland länen

Antal sysselsatta per län, årlig procentuell utveckling

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

Sysselsättningstillväxten i både Västerbottens län och Västernorrlands län drivs framför allt av branscherna tillverkning, utbildning och företagstjänster. Dessa tre branscher stod för mellan 60 och 70 procent av sysselsättningsökningen i september 2023. Något som skiljer de två länen åt är utvecklingen inom byggverksamhet och handel. I Västerbottens län ökade sysselsättningen inom dessa branscher medan utvecklingen var den omvända i Västernorrlands län.

Lokala arbetsmarknadsregioner visar tydligare var tillväxten finns

Både län och kommuner utgörs av administrativa gränser som inte tar hänsyn till hur människor pendlar mellan bostad och arbetsplats. Därför är sysselsättningstillväxten i så kallade lokala arbetsmarknader, där kommuner runt en inpendlingskommun sätts samman till en lokal arbetsmarknad, ett naturligt komplement till administrativa enheter. För mer information om lokala arbetsmarknader se faktarutan i slutet av artikeln. Lokala arbetsmarknader är nedbrutna på finare nivåer än län och ger därmed en mer nyanserad bild av den geografiska utvecklingen. I norra Sverige ses betydande tillväxt i de lokala arbetsmarknader som angränsar mot Östersjön, från Hudiksvall och uppåt, än de som ligger nära den norska gränsen. Förklaringen ligger dels i att de större städerna, de så kallade täta miljöerna, ligger vid kustlinjen, dels att den så kallade gröna omställningen inom industrin är koncentrerad dit.   

Andra tydliga geografiska skillnader är södra gränsen mot Norge där sysselsättningen i arbetsmarknadsregionerna Strömstad och Dals-Ed backade i september medan arbetsmarknaden i Årjäng respektive Eda var hetare. Av Sveriges samtliga kommuner uppvisade Markaryd den starkaste sysselsättningsutvecklingen i september, vilket även drev utvecklingen på den lokala arbetsmarknaden Ljungby. I september växte antalet sysselsatta i Markaryd med 7,8 procent i årstakt. Det var till stor del tack vare en högre efterfrågan på energismarta klimatlösningar. I Västerbottens län var det Skellefteå som hade den kraftigaste sysselsättningstillväxten med en ökning på 4,9 procent. Det kan kopplas till den gröna omställningen.

Sysselsättningstillväxten går som tåget i norr

Antal sysselsatta, årsutveckling i procent för län respektive lokala arbetsmarknader, september 2023

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

En arbetsmarknad i avmattningsfasen

Ett annat perspektiv att studera arbetsmarknadsutvecklingen ur är genom att följa hur sysselsättningsutvecklingen förhåller sig till dess långsiktiga trend. Här används samma metod som i SCB:s konjunkturklocka. Skillnaden här är att endast antalet sysselsatta enligt BAS används som konjunkturvariabler. Mer om konjunkturfaserna och metoden finns att läsa i faktarutan sist i artikeln.

Sett ur ett konjunkturellt perspektiv befann sig arbetsmarknaden, mätt i antal sysselsatta, i en konjunkturell avmattningsfas i september. Sysselsättningsutvecklingen låg fortfarande över den långsiktiga trenden vilket indikerar ett starkare läge än normalt. Den kortsiktiga sysselsättningstrenden har dock vänt ner vilket innebär att arbetsmarknaden är inne i en avmattningsfas. Förutom en kort period mellan mars och maj 2023 har arbetsmarknaden varit i en avmattningsfas sedan september 2022.

Sysselsättningsutvecklingen befinner just nu i en avmattningsfas

Konjunkturläget för antalet sysselsatta, kortsiktig trends avvikelse från långsiktig trend

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus och egna beräkningar (SCB)

Det är värt att nämna inverkan från pandemin i början av 2020. Indikatorn för mars och april 2020 visar på att arbetsmarknaden befann sig i en avmattning, men när effekterna av de införda restriktionerna, inom bland annat restauranger och sport- och kulturevenemang slog till, gick arbetsmarknaden in i recession under maj månad 2020. Inte förrän i oktober 2021 syns en tydlig återhämtning. När effekterna av pandemin sedan avtog till följd av omfattande vaccinationer och borttagandet av restriktioner gick arbetsmarknaden in i en expansionsfas i mars 2022 som varade till augusti samma år.

Byggbranschen och fastighetsbranschen har det tufft

I ett branschperspektiv är konjunkturläget i september 2023 väldigt spretigt. De 19 branscherna som analyseras i artikeln är spridda över alla konjunkturfaser. Fyra branscher, däribland företagstjänster och finans- och försäkring, befann sig i en expansiv fas med sysselsättningstillväxt, medan sex branscher, såsom handel, kultur och nöje, tillverkning samt hotell och restaurang, befann sig i avmattningsfasen.

Nio branscher hade en sysselsättningsutveckling under sin långsiktiga trend, varav sex av dem befann sig i recessionsfasen. Däribland vård och omsorg, byggverksamhet samt informations- och kommunikationsverksamhet.

Byggbranschen har drabbats av betydande utmaningar de senaste åren till följd av hushållens pressade situation med högre räntor och andra stigande levnadsomkostnader. Även fastighetsverksamhet har det tufft med de höga räntorna och befann sig tillsammans med byggbranschen långt under sin långsiktiga trend i september.

En splittrad bild av branschernas konjunkturläge

Konjunkturläget för antalet sysselsatta, kortsiktig trends avvikelse från långsiktig trend, september 2023, uppdelat på 19 branscher 

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus och egna beräkningar (SCB)

Tre norrlandslän i expansionsfas

Majoriteten av alla län, 13 av 21, var i avmattningsfasen i september. De tre nordligaste länen, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten, tillhörde inte dem utan låg istället i expansionsfasen. Ett intressant fenomen i dessa expansiva arbetsmarknadsregioner var att sysselsättningstillväxten främst drevs av att människor valde att pendla in till regionen för arbete.

”Sysselsättningsläget svagast i Skåne”

I Stockholms län gick arbetsmarknaden i motsatt riktning. Det vill säga att företag/arbetsställen i länet hade en lägre sysselsättningsökning än sysselsättningsökningen för de boende i Stockholms län. En tolkning är att boende i Stockholms län i lite högre grad pendlar till andra län än tidigare.

Arbetsmarknadsläget är svagare i de södra länen Skåne, Kalmar, Gotland, Halland liksom i Jämtlands län där alla befann sig i recessionsfasen i september.

Över hälften av alla län befinner sig i en avmattning

Konjunkturläget för antalet sysselsatta, kortsiktig trends avvikelse från långsiktig trend, september 2023, uppdelat på län

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus och egna beräkningar (SCB)

Vad driver sysselsättningstillväxten i norr?

Tidigare konstaterades det att det framförallt var tre branscher i Västerbottens och Västernorrlands län som stod för den positiva sysselsättningstillväxten i Sverige. Det konjunkturella perspektivet visar en mer mångfacetterad bild än att bara studera sysselsättningsutvecklingen.

I september 2023 var det fyra branscher som befann sig i expansionsfasen i dessa län. Dessa branscher var finans- och försäkring, tillverkning, utbildning samt företagstjänster.

Det som driver tillväxten i Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten är tillverkningsbranschen som befinner sig i en expansionsfas. Det kan jämföras mot riket där tillverkningsbranschen är i en avmattningsfas. Övriga branscher i dessa tre län hade ingen entydig konjunkturutveckling. Branscherna uthyrning med mera samt utvinning av mineraler i Västerbotten och Norrbotten var i recession. Detta beror bland annat på en vikande global konjunktur för malm och stål, vilka utgör viktiga komponenter i växande ekonomier.         

En bransch som vanligtvis ligger tidigt i konjunkturcykeln är byggbranschen. Endast i Norrbotten är byggverksamheten i expansionsfasen, medan den i Västernorrland är i recession och i Västerbotten i återhämtningsfas.

Under pandemin var branschen kultur, nöje och fritid en av de branscher som backade mest i både omsättning och sysselsättning. Nu är läget för dessa branscher i både Västernorrland och Västerbotten en annan. De bedöms nämligen vara i en expansiv fas medan de i Norrbotten och i riket som helhet visar en avmattning. 

Tillverkningsindustrin är hetare i norra Sverige

Konjunkturindikator för de län med mest expansiva arbetsmarknader samt riket, september 2023

Se tabellen visualiserad med färger (pdf)

Då arbetsmarknaderna i Västerbotten, Västernorrland samt Norrbotten är i en expansionsfas är det naturligt med låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad. Detta gäller både för inrikes respektive utrikes födda. Mönstret är tydligast i Västerbotten och Norrbotten, inte minst för utrikes födda kvinnor i Norrbottens län.

Västerbottens län och Norrbottens län har låg relativ arbetslöshet samt hög sysselsättningsgrad

Relativ arbetslöshet samt sysselsättningsgrad i procent, september 2023

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus och egna beräkningar (SCB)

18 lokala arbetsmarknadsregioner i expansionsfasen

Av de 68 lokala arbetsmarknadsregionerna i Sverige befann sig 18 av dessa i en expansionsfas i september 2023. I ett geografiskt perspektiv låg dessa arbetsmarknader utspridda över hela Sverige. Allt ifrån småländska Älmhult till norrländska Kiruna. En majoritet, 39 arbetsmarknader, låg över trend medan 29 arbetsmarknader befann sig under den långsiktiga trenden. Läget i dessa arbetsmarknadsregioner var med andra ord svagare än normalt.

”Lokala arbetsmarknadsregioner i expansionsfasen finns spridda över hela Sverige”

 Av de 29 arbetsmarknaderna under trend var det endast Västervik, Överkalix, Pajala samt Gällivare som visade en uppåtgående trend, det vill säga de växte svagare än normalt men med en högre tillväxt än närmast föregående månad. Det kan ses som att de befinner sig i en återhämtningsfas. Det som kännetecknar och sammanför framför allt Pajala och Gällivare är dessa regioners starka koppling till gruvindustrin.

De flesta arbetsmarknaderna utmed norra delen av Bottniska viken är expansiva

Konjunkturindikator för lokala arbetsmarknader, september, 2023

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus och egna beräkningar (SCB)

De arbetsmarknadsregioner som befann sig i en expansionsfas hade en högre andel sysselsatta inom industrin än arbetsmarknadsregioner som inte befann sig i en konjunkturell expansion. Det är även tydligt att det var sysselsättningstillväxten inom industrin som var drivande för de expansiva regionerna då 72 procent av sysselsättningstillväxten kom från industrin, jämfört mot 53 procent i övriga regioner.

”Industrin drivande för sysselsättningstillväxten”

Normalt är det brukligt att tala om så kallad sysselsättningsmultiplikatoreffekt i ekonomin och i synnerhet inom industrin. Tidigare opublicerade beräkningar (2015) hos SCB visar på en sysselsättningsmultiplikatoreffekt på 1,96 för industrin. Det vill säga om en genomsnittlig delbransch inom industrin behöver öka antalet sysselsatta med 100 personer som ett svar på ökad efterfrågan förväntas ytterligare 96 personer få sysselsättning inom närliggande verksamhet så som konsulter, inom logistik och som underleverantörer.

Högre dagslöner inom industrin i Kiruna och Skellefteå

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 12 - 2023.

Ladda ner nummer 12 - 2023 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv