Till innehåll på sidan

Fördjupningsartiklar om Sveriges ekonomi

Senast uppdaterad: 2022-03-16

Här hittar du fördjupningsartiklar om Sveriges ekonomi. Artiklarna är en del av publikationen Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv.

Utrikes födda driver sysselsättningstillväxten

Antalet sysselsatta föll när coronapandemin slog till under våren 2020. Då var det främst inrikes födda som blev av med jobben. När rekommendationerna sedan släpptes och antalet sysselsatta vände upp i fjol var bidraget till sysselsättningsutvecklingen densamma mellan inrikes och utrikes födda. Det gör att gapet i sysselsättningsgraden minskar mellan ut- och inrikes födda, men det är fortsatt stora skillnader på arbetsmarknaden.
2022-11-15

Ny statistik höjer kvaliteten på BNP-beräkningarna

Det pågår ett projekt på SCB sedan förra våren med att se över den ekonomiska statistiken. Främst behöver förbrukningen i BNP:s kvartalsstatistik ny källa. En ny undersökning för detta har tagits fram som integreras med två tidigare insamlingar vilket också kommer att minska uppgiftslämnarbördan för rapportörer.
2022-11-10

Konjunkturklockan ger en snabb bild över Sveriges ekonomi

SCB:s konjunkturklocka visar att den svenska konjunkturen har försvagats allt mer de senaste månaderna. Det är speciellt indikatorer kopplade till hushållen som tynger bilden.
2022-10-13

Bostadsrätten allt dyrare i förhållande till inkomst

Bostadspriserna har skenat under 2010-talet och de disponibla inkomsterna har inte hängt med. Av Sveriges 21 län har priserna i förhållande till inkomst ökat mest i Västra Götalands län. Där har antalet år det tar att tjäna ihop till en bostadsrätt fördubblats mellan 2011 och 2020.
2022-09-12

Höga räntebetalningar för konsumtionslån

Hushållens konsumtionslån växer för varje år. Främst är det nischbankernas utlåning som vuxit. Lånebeloppen för konsumtionsändamål är betydligt mindre än för bostadsändamål, men de höga räntorna på konsumtionslån innebär att de står för en betydande andel av kostnaderna.
2022-08-19

Handeln med Ryssland minskade redan innan kriget

Ryssland och Ukraina står för relativt små andelar av den svenska utrikeshandeln. Det var framförallt olja som importerades från Ryssland innan deras invasion av Ukraina. Andelen av vår import som kommer från Ryssland har dock minskat under det senaste decenniet.
2022-06-13

Migrationen från Ukraina höjde BNP marginellt

Flyktinginvandringen från Ukraina bidrog marginellt till BNP-tillväxten första kvartalet 2022. Effekten på BNP var mindre än 2015. Det är framförallt den offentliga konsumtionen som påverkas av ökat flyktingmottagande.
2022-06-13

Fler väljer att binda bolånen

Hushållens bostadslån har ökat kraftigt de senaste 20 åren. Länge var rörlig ränta vanligast men de senaste åren har andelen som valt att binda räntan ökat. En förklaring till det är att hushållen förväntar sig stigande räntor efter drygt sju år med mycket låga bolåneräntor. Riksbanken höjde nyligen reporäntan och flera långivare har också börjat höja sina bolåneräntor.
2022-05-12

Allt bredare inflation

Inflationen i Sverige har under senaste tiden varit den högsta på nästan 30 år. Kraftigt stigande energipriser är den främsta orsaken till detta. De senaste månaderna har dock andelen varor och tjänster med höga prisökningar stigit tydligt. Man kan säga att inflationen har blivit bredare.
2022-04-12

Drivmedelspriserna på rekordnivåer

Drivmedel och priserna på drivmedel är en ständigt aktuell fråga i olika samhällsdebatter och nu är diskussionen mer på tapeten än vad den varit på länge. Priserna på bensin och diesel ligger på rekordnivåer och omställningen till mer hållbara drivmedel är i full gång.
2022-03-14

Det stormar kring elpriserna

Elmarknaden är en spännande och volatil marknad som påverkas stort av väder och vind, storpolitik och internationell handel. Priserna har skenat under vintern 2021/2022 och denna artikel beskriver bakgrunden till detta.
2022-03-14

Svängande energipriser påverkar KPI

Som vi sett i tidigare artiklar fluktuerar energipriserna kraftigt. I denna artikel ska vi se hur detta påverkar KPI och hur denna volatilitet beaktas i arbetet med de penningpolitiska prognoserna.
2022-03-14

Mer om publikationen

Dessa artiklar är hämtade från publikationen Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv. Nedan kan du hitta mer information.

Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv.