Till innehåll på sidan

Befolkningsstatistik helåret 2022

Lägsta antalet födda på 17 år

Statistiknyhet från SCB 2023-02-22 8.00

Vid slutet av 2022 var 10 521 556 personer folkbokförda i Sverige, en ökning med 69 230 personer eller 0,7 procent jämfört med året före. Folkökningen förklaras främst av ett invandringsöverskott på 51 844 personer.

Sveriges folkmängd ökar av två skäl, dels för att det invandrar fler än det utvandrar, och dels för att det föds fler än det avlider. Folkökningen under 2022 förklaras till 75 procent av att antalet invandrare var fler än antalet utvandrare medan 14 procent förklaras av födelseöverskottet. Resterande 11 procent förklaras främst av att det under 2022 har inrapporterats ovanligt många invandringar från före årsskiftet 2021/2022. Dessa ingår inte i invandringsöverskottet under 2022 utan redovisas i en justeringspost.

Lägsta antalet födda sedan 2005

Det föddes 104 734 barn i Sverige under 2022, av dessa var 51,4 procent pojkar och 48,6 procent flickor. Jämfört med året före var det en minskning med 9 529 födda barn, eller 8,3 procent. Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige.

Hur många barn som föds beror dels på antalet kvinnor i barnafödande åldrar, dels på hur fruktsamheten ser ut i olika åldrar. Den summerade fruktsamheten minskade under 2022 till 1 521 barn per 1 000 kvinnor. Barnafödandet ökade något under 2021 men har haft en nedåtgående trend sedan 2010 då den summerade fruktsamheten var 1 985 per 1 000 kvinnor i barnafödande åldrar. Vi behöver gå tillbaka till 1999 för att hitta en lägre summerad fruktsamhet än 2022.

Summerad fruktsamhet per 1 000 kvinnor, 1993–2022

DIA1_press_2022A01.png

Anm: Från 2017 och framåt används en justerad beräkningsmodell. Föregående år inkluderas även nyfödda barn till ej folkbokförda mödrar och populationen avgränsas till kvinnor 15–49 år. Dessa förändringar har liten betydelse vid beräkningen av den summerade fruktsamheten.

Under 2022 avled 94 737 personer i Sverige, av dessa var 47 235 kvinnor och 47 502 män. Antalet dödsfall var knappt 2 800 fler än 2021, och jämfört med 2020 omkring 3 400 färre.

Till följd av fler dödsfall och färre födda mer än halverades födelseöverskottet från 22 305 personer 2021 till 9 997 personer 2022. Vi behöver gå tillbaka till 2005 för att hitta ett lägre födelseöverskott.

Antal födda och döda, 2003–2022

Diagram

Födda i Sverige största invandrargruppen

År 2022 invandrade 102 436 personer till Sverige, en ökning med 11 805 personer eller 13 procent jämfört med 2021. Den största invandrargruppen var återinvandrade personer födda i Sverige, 9 869 personer, följt av personer födda i Indien, Polen och Tyskland. Invandringar av personer födda i Indien ökade mest jämfört med 2021, 1 992 personer eller 33 procent. Totalt invandrade 8 009 personer födda i Indien. Av de 10 största invandrargrupperna var det bara invandringar av personer födda i Sverige som minskade jämfört med året före.

Tio vanligaste födelseländerna bland invandrade 2022 och differensen jämfört med 2021
Rang 2022 (2021) Födelseland 2021 2022 Förändring
        Antal Procent
  Samtliga 90 631 102 436 11 805 13
1 (1) Sverige 10 480 9 869 ‑611 ‑5,8
2 (2) Indien 6 017 8 009 1 992 33,1
3 (6) Polen 3 181 4 677 1 496 47
4 (4) Tyskland 3 501 4 533 1 032 29,5
5 (3) Syrien 3 538 3 900 362 10,2
6 (5) Pakistan 3 240 3 398 158 4,9
7 (7) Iran 2 443 2 979 536 21,9
8 (11) Afghanistan 2 022 2 732 710 35,1
9 (9) Turkiet 2 077 2 595 518 24,9
10 (15) Rumänien 1 562 2 281 719 46
  Övriga länder inkl. okänt födelseland 52 570 57 463 4 893 9,3

Drygt 50 000 flyktingar från Ukraina

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina. På grund av invasionen kom EU-länderna överens om att den 4 mars 2022 aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Massflyktsdirektivet innebär att flyktingar från Ukraina har möjlighet att ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda i Sverige och ingår därför, likt asylsökande, inte i den officiella befolkningsstatistiken.

Under 2022 ansökte 50 280 personer om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. En klar majoritet, 98 procent, av de sökande var ukrainska medborgare. Ungefär en tredjedel av de sökande var under 18 år, och av de vuxna flyktingarna var två av tre kvinnor.

Under 2022 sökte 16 825 personer asyl i Sverige, vilket var en ökning med 5 400 personer eller 47 procent jämfört med året före. Ukraina var det vanligaste medborgarskapet bland asylsökande. Totalt ansökte 2 062 ukrainska medborgare om asyl i Sverige.

Flyktingar från Ukraina kan ansöka om både asyl och skydd enligt massflyktsdirektivet. Cirka 2 procent av alla som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet har även sökt asyl.

Flest utvandrare till Förenade kungariket

Likt invandringen så ökade utvandringen från Sverige under 2022, om än inte lika mycket. Under 2022 utvandrade 50 592 personer, vilket var 4,8 procent fler än under föregående år.

Det vanligaste landet att flytta till var Förenade kungariket, med 8,5 procent av utvandringarna. Det var även till Förenade kungariket som nettoutvandringen var störst, följt av Danmark och Kenya. Utvandringarna till Danmark har de senaste 13 åren varit fler än invandringarna från Danmark. För Förenade kungariket och Kenya är det andra året i rad med nettoutvandring.

Antal in- och utvandringar samt nettoinvandring efter flyttningsland, 2022
Rang Flyttningsland Invandringar Utvandringar Nettoinvandring
  Samtliga 102 436 50 592 51 844
1 Förenade kungariket 2 821 4 291 ‑1 470
2 Danmark 3 092 3 982 ‑890
3 Tyskland 5 555 3 441 2 114
4 Norge 2 853 3 167 ‑314
5 Förenta staterna 2 627 2 778 ‑151
6 Finland 2 228 2 469 ‑241
7 Spanien 2 433 2 070 363
8 Frankrike 1 871 1 194 677
9 Polen 4 806 1 182 3 624
10 Nederländerna 2 090 1 119 971
  Övriga länder inkl. okänt flyttningsland 72 060 24 899 47 161

Anm: De länder som flest flyttade till 2022. Totalt 4 141 utvandringar gjordes till okänt land.

Fler giftermål och färre skilsmässor

I samband med de restriktioner som infördes för att bekämpa coronapandemin minskade antalet giftermål drastiskt under 2020. Även under 2021 var antalet giftermål få. Under 2022 ökade antalet giftermål med 23 procent, eller drygt 9 000 jämfört med året innan. Totalt registrerades 47 883 giftermål under året.

Antalet skilsmässor under 2022 var 21 531. Jämfört med 2021 är det en minskning med 9 procent eller 2 116 skilsmässor. Antalet skilsmässor var det lägsta sedan 2006. En förklaring till det låga antalet skilsmässor kan vara att det var färre giftermål än vanligt åren före. De flesta skilsmässor äger rum inom några år efter giftermålet.

Antal giftermål och skilsmässor, 2003–2022

Diagram

Befolkningsminskning i nära varannan kommun

Under 2022 ökade folkmängden i 16 av 21 län och i 159 av landets 290 kommuner. Det är färre än 2021 då 19 län och 205 kommuner hade en folkökning.

Störst nettoutflyttning till övriga Sverige under 2022 hade Stockholms län, där 4 749 personer fler flyttade från jämfört med till länet. Stockholms län hade trots det den största befolkningsökningen bland länen med 24 888 personer. Det förklaras av att både födelseöverskott och invandringsöverskott var högre än utflyttningen till andra län.

Störst inrikes nettoinflyttning hade Uppsala län med 2 401 personer. Uppsala län hade även den relativt största folkökningen. Befolkningen ökade med 5 656 personer, vilket motsvarar 1,4 procent. Uppsala län passerade under året 400 000 invånare och folkmängden bestod 31 december 2022 av 400 682 personer.

Av de fem län som hade en minskande folkmängd under år 2022 var befolkningsminskningen som störst i Västernorrland, både i absoluta och relativa tal, där befolkningen minskade med 928 personer, eller med 0,4 procent jämfört med föregående år.

Störst folkökning bland kommunerna hade Göteborg (9 292), följt av Stockholm (5 978), Malmö (5 628) och Uppsala (4 544). Störst relativ folkökning noterades i Sigtuna, där ökade befolkningen med 1 603 personer eller 3,2 procent. Därefter följer Upplands Väsby (3,0 procent) och Järfälla (2,8 procent).

I 131 kommuner minskade folkmängden under 2022. Det är 46 kommuner fler än 2021. Störst folkminskning noterades i Östra Göinge (-364) följt av Örnsköldsvik (-266) och Flen (-258). Hällefors (-193) och Överkalix (-92) hade de relativt sett största folkminskningarna. I båda kommunerna minskade befolkningen med 2,8 procent.

Definitioner och förklaringar

Befolkningsstatistiken baseras på folkbokförd befolkning. För att ingå i statistiken ska man någon gång under året ha varit folkbokförd i Sverige.

Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Folkökningen kan vara positiv eller negativ. Händelser (födslar, dödsfall, in- och utvandringar) som skett före 2022, men som registrerades under 2022, påverkar folkmängden men redovisas inte som händelser under 2022. Detta medför att folkökningen skiljer sig från summan av födelseöverskott och invandringsöverskott. Sveriges folkmängd ökade under 2022 med 7 389 personer till följd av händelser som har rapporterades under året men inträffat före 2022. Det var en ovanligt hög siffra och berodde till största del på att många invandringar registrerades efter att den slutliga befolkningsstatistiken för 2021 fastställts.

Födelsenetto (överskott och underskott) är differensen mellan antal levande födda och antal döda under året.

Invandringsnetto (överskott och underskott) är differensen mellan antalet invandringar och antalet utvandringar under året.

Det summerade fruktsamhetstalet ställer antalet födda barn i relation till antalet kvinnor i barnafödande åldrar och måttet avser benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Måttet anger det antal barn 1 000 kvinnor i genomsnitt skulle få under sin livstid om fruktsamheten förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs.

Invandring avser en varaktig flyttning till Sverige från ett annat land, och som registreras i folkbokföringen. Asylsökande ingår inte i statistiken över invandrade förrän de har fått uppehållstillstånd och folkbokfört sig i Sverige.

Utvandring avser en varaktig flyttning från Sverige till ett annat land, och som registreras i folkbokföringen.

Massflyktsdirektivet, eller direktiv 2001/55/EG, även känt som direktivet om tillfälligt skydd, är ett europeiskt direktiv från 2001 som reglerar miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer till en eller flera medlemsstater inom Europeiska unionen. Direktivet utgör en viktig del av den gemensamma asylpolitiken. Massflyktsdirektivet fastställer en rad bestämmelser gällande beviljandet av tillfälligt skydd som en alternativ skyddsform till asyl, däribland varaktigheten för och innebörden av det tillfälliga skyddet. Direktivet syftar till att tillämpas när den ordinarie asyllagstiftningen inte räcker till för att hantera ett stort inflöde av asylsökande.

Asylsökande är en utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen. Personen är inte folkbokförd i Sverige och ingår därför inte i folkmängden.

Nästa publiceringstillfälle

2023-03-22 publiceras en statistiknyhet med ytterligare befolkningsstatistik för 2022.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Rasmus Andersson

Telefon
010-479 66 55
E-post
rasmus.andersson@scb.se

Ann-Marie Persson

Telefon
010-479 63 38
E-post
ann-marie.persson@scb.se