Pressmeddelande
Hushåll sparar mer och på nytt sätt
Senast uppdaterad: 2025-09-16
Under de senaste fem åren har svenska hushåll gått från att låna mer till att öka sparandet. Själva sparandet har också förändrats, nu väljer fler att spara i fonder i stället för att sätta in pengar på bankkonton.
– Under de två decennierna före pandemin lånade hushållen mer än de sparade. Därefter skedde en dramatisk förändring.
I stället för att leva över sina tillgångar drog hushållen i handbromsen, säger Linus Eriksson, nationalekonom på SCB.
En ny analys från SCB visar att hushållens likvida finansiella sparande har ökat med 974 miljarder kronor under de senaste fem åren.
Hushållens likvida sparande, skillnad mellan transaktioner i likvida tillgångar och lån, i miljarder kronor
Sättet som hushållen sparar på har också förändrats under den här perioden.
Stora nettoinsättningar
Mellan 2020 och 2022 gjorde hushållen historiskt stora nettoinsättningar på bankkonton, där de sparade cirka 200 miljarder kronor per år. Men under 2023 och 2024 sjönk insättningarna till under 50 miljarder kronor. Samtidigt ökade sparandet i fonder rejält.
– Mellan 2023 och 2024 nettoköpte hushållen fondandelar för närmare 250 miljarder kronor. Det kan jämföras med fondköp för totalt 18 miljarder de två föregående åren, säger Linus Eriksson.
De senaste årens tuffare ekonomiska läge har också lett till ett skifte i valet av sparkonton. Under större delen av 2000-talet placerade hushåll främst sitt kortsiktiga sparande på så kallade avistakonton, det vill säga lönekonton och liknande konton med fria uttag.
Ökade sparandet
När inflationen steg efter pandemin höjdes också räntan på konton med villkor mer än på avistakonton. Hushållen valde då att öka sparandet på konton med villkor.
– Nu när inflationen har sjunkit har också inlåningsvolymen till konton med villkor stabiliserats. Men, den ligger fortfarande på en nivå som är dubbelt så hög som före räntehöjningsperioden under 2023/2024, säger Marcus Gustavsson, nationalekonom på SCB.
Ta del av SCB:s analys om hushållens sparande här:
Fördjupning om hushållens sparande
Fakta: Om statistiken
Den statistik som redovisas i analysen kommer från SCB:s Finansräkenskaper och Finansmarknadsstatistik.
Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet som visar olika samhällssektorers finansiella sparande samt dess finansiella tillgångar och skulder.
Transaktioner visar en förändring av tillgångar och skulder, exklusive värdeförändringar och volymförändringar. En transaktion uppstår då finansiella tillgångar förvärvas eller då finansiella skulder överlåts. Exempel vid köp och försäljning av överlåtbara finansiella instrument, förändringar i fordringar och skulder vid uttag och insättningar (bankinlåning) samt skillnaden i tid mellan betalning och prestation eller periodiseringar som handelskrediter och skulder.
Finansmarknadsstatistiken visar tillgångar och skulder för monetära finansinstitut (MFI, ett samlingsnamn för bland annat banker, bostadsinstitut och finansbolag), utvecklingen av penningmängd, ut- och inlåning till hushåll och företag, MFI:s fordringar och skulder mot utlandet och ut- och inlåningsräntor.
Hushållens likvida sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar.
Avistakonton avser inlåning utan överenskommen löptid, uppsägningstid eller betydande restriktioner i uttagsvillkoren. Hit räknas exempelvis lönekonton, sparkonton med fria uttag, samt saldon för kontantkort som institut har utfärdat.
Konton med villkor avser sparkonton med begränsningar i uttagsvillkoren. Till dessa tillhör exempelvis konton med begränsade antal uttag, inlåning med överenskommen löptid, och inlåning med uppsägningstid.
Länkar
Fördjupning om hushållens sparande
Finansräkenskaper, kvartal och år
Rekordhög andel bolån med rörlig ränta
Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB
Prenumerera på pressmeddelanden från SCB