Integration–Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige
Syftet med denna rapport är att ge en beskrivande bild av var kommunmottagna personer först bosatt sig, hur många som lämnat kommunen och till vilken typ av kommuner de i så fall flyttar. I rapporten studeras i första hand kommunmottagna år 2016, som följs fram till och med år 2019, men även kommunmottagna 2017–2019 redovisas.
Rapporten innehåller bland annat:
- En beskrivning av kommunmottagna 2016–2019 utifrån bland annat kön, ålder, födelseland samt eget eller anvisat boende
- Vilka kommuner som mottagit flest kommunmottagna, i antal och som antal per 1 000 invånare
- Andelen som bodde kvar i mottagningskommunen i slutet av mottagningsåret och upp till 3 år efter mottagningsåret
- Vilka typer av kommuner som är vanligast att flytta till, för dem som har flyttat från mottagningskommunen
- Hur flyttmönstren skiljer sig åt mellan olika grupper, exempelvis efter kön, ålder och utbildningsnivå
Med kommunmottagna avses personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande, enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716), och deras anhöriga och som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.
Som komplement till rapporten publiceras statistik på kommunnivå i en tabellbilaga:
- Hela publikationen:
- Integration–Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige (pdf)
- Serie:
- BE57 - Rapportserie: Integration
- Språk:
- Svenska
- Urn:
- urn:nbn:se:scb-2020-be57br2001_pdf
- Statistikansvarig:
- Statistiska centralbyrån
- Sveriges officiella statistik:
- Ja
- Publicerad:
- 2020-10-15
- Förfrågningar: