Integration–Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige

Syftet med denna rapport är att ge en beskrivande bild av var kommunmottagna personer först bosatt sig, hur många som lämnat kommunen och till vilken typ av kommuner de i så fall flyttar. I rapporten studeras i första hand kommunmottagna år 2016, som följs fram till och med år 2019, men även kommunmottagna 2017–2019 redovisas.

Rapporten innehåller bland annat:

  • En beskrivning av kommunmottagna 2016–2019 utifrån bland annat kön, ålder, födelseland samt eget eller anvisat boende
  • Vilka kommuner som mottagit flest kommunmottagna, i antal och som antal per 1 000 invånare
  • Andelen som bodde kvar i mottagningskommunen i slutet av mottagningsåret och upp till 3 år efter mottagningsåret
  • Vilka typer av kommuner som är vanligast att flytta till, för dem som har flyttat från mottagningskommunen
  • Hur flyttmönstren skiljer sig åt mellan olika grupper, exempelvis efter kön, ålder och utbildningsnivå

Med kommunmottagna avses personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande, enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716), och deras anhöriga och som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

Som komplement till rapporten publiceras statistik på kommunnivå i en tabellbilaga:

Tabellbilaga (excel)

Serie:
BE57 - Rapportserie: Integration
Språk:
Svenska
Urn:
urn:nbn:se:scb-2020-be57br2001_pdf
Statistikansvarig:
Statistiska centralbyrån
Sveriges officiella statistik:
Ja
Publicerad:
2020-10-15
Förfrågningar:

Karin Lundström

010-479 41 87

karin.lundstrom@scb.se