Till innehåll på sidan

Kort analys

18 år sedan svenska folket sa sitt

Senast uppdaterad: 2021-05-19

Vart fjärde år är det nationella val i Sverige, men nationella folkomröstningar har vi mer sällan. Sex sådana har vi haft sedan 1920-talet, men riksdagen har inte alltid gått på folkets linje.

Ur Vattenfalls historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

De politiska besluten röstas igenom i riksdagen, men sedan början av 1920-talet kan riksdagen vända sig direkt till folket i nationella folkomröstningar. För att en folkomröstning ska hållas krävs det att riksdagen stiftar en särskild lag som reglerar omröstningen och vilken fråga som ska ställas. Det har skett totalt sex gånger sedan 1920-talet.

I genomsnitt har vi haft en nationell folkomröstning nästan vart sjuttonde år. Som mest gick det 33 år mellan två folkomröstningar och som minst två år. Valdeltagandet i folkomröstningar har ökat över tid. I den senaste folkomröstningen, som hölls 2003, var till och med valdeltagandet något högre än i det närmaste riksdagsvalet.

Valdeltagande i riksdagsval och nationella folkomröstningar, 1921-2018

De blå staplarna visar folkomröstningar, de gula prickarna visar riksdagsval.

Diagram

Källa: SCB:s valstatistik

Det blev inget förbud mot alkohol

Den 27 augusti 1922 hölls Sveriges första folkomröstning. Bakgrunden var att det under början av 1900-talet fanns en livlig opinion som problematiserade alkoholens inverkan på samhället. Inte minst märktes det genom den så kallade motboken, som infördes för att registrera inköp av alkoholhaltiga drycker. Den var ett sätt att försöka begränsa befolkningens alkoholkonsumtion.

Frågan som svenska folket fick ta ställning till i folkomröstningen var om det skulle bli ett totalt förbud mot alkohol eller inte. Och det skulle visa sig bli den jämnaste folkomröstning som vi någonsin haft.

Valdeltagandet låg på 55 procent, vilket var ett normalt deltagande i riksdagsval vid den tiden. 49 procent var för ett förbud och 51 procent var emot. Riksdagen följde folkomröstningens resultat och det blev inget förbud mot alkohol.

En stor majoritet ville behålla vänstertrafik

Sedan dröjde det 33 år till nästa nationella folkomröstning. Den 16 oktober 1955 fick svenska folket återigen chansen att ta ställning i en enskild fråga och det gällde på vilken sida av vägen bilar skulle köra.

Valdeltagandet låg på 53 procent, vilket var betydligt lägre än valdeltagandet i riksdagsvalen vid den tiden. Bara 15 procent ville gå över till högertrafik, medan 83 procent ville behålla vänstertrafiken. Men trots det tydliga valresultatet skulle det bara dröja till 1967 innan bilarna ändå började rulla på höger sida.

Pensionsomröstningen hade ett högre valdeltagande än tidigare

Två år senare, den 13 oktober 1957, var det dags för en folkomröstning igen. Den här gången gällde det pensionen. Valdeltagandet blev högre än i tidigare folkomröstningar, och hamnade på 72 procent.

Det förslag som fick flest röster gällde en allmän och obligatorisk tjänstepension för alla löntagare där staten gick in som garant. Det förslaget fick 46 procent av rösterna. Det förslag som fick näst mest röster handlade om frivillig tjänstepension som skulle bestämmas av arbetsmarknadens parter eller av andra aktörer, utan staten som garant. Det förslaget fick 35 procent av rösterna. Det minst populära förslaget fick 15 procent av rösterna och gick ut på en frivillig tilläggsförsäkring men med staten som garant.

Trots att inget förslag fick egen majoritet i folkomröstningen infördes 1960 den allmänna tilläggspensionen (ATP) som baserades på det förslaget som fått mest röster i folkomröstningen.

Laddad omröstning om kärnkraft

Den 23 mars 1980 röstade man om kärnkraft. Och den här omröstningen kanske många idag har en relation till. Frågan kom upp på agendan efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979, och precis som vid pensionsfrågan fanns det tre olika alternativ.

Folkomröstningen handlade inte om alternativen att behålla eller avveckla kärnkraften, utan i vilken takt den skulle avvecklas. Valdeltagandet hamnade på nästan 76 procent, och var därmed det högsta dittills i en folkomröstning.

Linje ett handlade om att ingen ny kärnkraftsutbyggnad skulle planeras. Det alternativet blev minst populärt och kammade hem 19 procent av rösterna. Linje två, som byggde på linje ett men också tyckte att särskilt utsatta grupper skulle värnas samt att resurser i form av forskning om förnyelsebar energi skulle utvecklas, fick flest anhängare med drygt 39 procent av rösterna. Linje tre, som tydligast tog avstånd från kärnkraften, innebar att den skulle avvecklas inom en tioårsperiod. Det förslaget fick också knappa 39 procent av rösterna.

Efter den här omröstningen för drygt fyrtio år sedan har kärnkraftverket i Barsebäck avvecklats. År 2010 togs beslut om att nya kärnkraftsreaktorer kan byggas för att ersätta de reaktorer som börjar bli gamla.

Ja till EU – men nej till gemensam valuta

På 1990-talet blev frågan om ett svenskt medlemskap i EU aktuell. Valet den 13 november 1994 fick ett högt deltagande på 83 procent. EU-anhängarna vann med knappt 52 procent av rösterna, medan 47 procent röstade nej. En procent röstade blankt. Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i EU och den 17 september samma år hölls det första svenska valet till EU-parlamentet.

Den senaste folkomröstningen vi haft ägde rum den 14 september 2003. Då fick svenska folket ta ställning till om vi skulle gå med i den gemensamma valutan, euron. I det här valet var valdeltagandet också högt, nära 83 procent. Utfallet blev 56 procent nej och 42 procent ja. 2 procent röstade blankt. Sverige gick inte över till euron.

18 år sedan sist

Resultaten av folkomröstningarna har ibland varit svåra att tyda, framförallt i de omröstningar där det funnits olika alternativ att välja bland. Vid ett tillfälle gick riksdagen alltså emot opinionen i förslaget som handlade om att ställa om trafiken.

I år är det arton år sedan Sverige hade en nationell folkomröstning. Det är något längre än den genomsnittliga tiden mellan folkomröstningar. Är vi på väg mot en till?

Fakta om statistiken

Från och med 1980 kan riksdagen även fatta beslut om bindande folkomröstningar i frågor som rör grundlagsändringar, eller att godkänna internationella överenskommelser som gäller grundlagsskyddade rättigheter och skyldigheter. Men det har aldrig inträffat. Omröstningarna blir bara bindande om utfallet i folkomröstningen blir nej till det aktuella förslaget om grundlagsändring. Dessa folkomröstningar sker samtidigt som riksdagsval.

Man kan också hålla rådgivande folkomröstningar i kommuner och regioner.

 

Text- och innehållsansvariga