Till innehåll på sidan

Kort analys

Liten grupp ukrainare i Sverige före kriget

Senast uppdaterad: 2022-06-17

Trots att gruppen ukrainare i Sverige har blivit tio gånger större under 2000-talet så var det en relativt liten grupp före kriget i Ukraina som utbröt under 2022. Gruppen skilde sig från befolkningen som helhet genom att en större andel var kvinnor och fler var i arbetsför ålder.

Caiaimage,Johnér

Genom SCB:s statistik kan man få en bild av hur gruppen ukrainare har utvecklats under 2000-talet. Vid årsskiftet 31 december 2021 var 12 900 ukrainare, alltså personer som var födda i Ukraina, folkbokförda i Sverige.

Fler ukrainska kvinnor än män

Antalet ukrainare i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet och framför allt har ökningen varit stor de senaste åren. Från 1 200 personer i slutet av 1999 till 12 900 år 2021.

Fram till 2010 var personer födda i Ukraina till övervägande del kvinnor, omkring 70 procent. Från och med 2011 har skillnaden mellan könen minskat och den 31 december 2021 var 62 procent kvinnor och 38 procent män.

Invandringar av personer födda i Ukraina efter kön och totalt, 2000–2021, antalukraina_diagram_Invandringar-av-personer-f├Âdda-i-Ukraina-efter-k├Ân.png

Källa: Register över totalbefolkningen (RTB) 2000–2021

För nästan varje år, fram till pandemiåret 2020, ökade antalet invandrade från Ukraina. 2010 var första gången det invandrade fler än 500 personer från Ukraina under ett år. 2018 invandringsöverskottet för första gången fler än 1 000 personer.

Invandrare från Ukraina har varit i Sverige relativt kort tid

Trots att man inte kan se något tydligt trendbrott med ökad invandring efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 har majoriteten, 57 procent, av ukrainarna invandrat till Sverige efter 2014. 43 procent har varit bosatta i Sverige i mindre än fem år.

Det finns även skillnader mellan könen. Av männen har två tredjedelar invandrat till Sverige efter 2014 och drygt hälften 52 procent har bott i Sverige i mindre än fem år. Motsvarande för kvinnorna är 52 procent respektive 38 procent.

Anhöriginvandring vanligast bland ukrainare

Av de 12 900 personer i Sverige, den 31 december 2021, som var födda i Ukraina var 11 000 personer medborgare i Ukraina vid det tillfälle då de ansökte om uppehållstillstånd.

Av dessa 11 000 personer hade en liten del invandrat till Sverige som flykting eller anhörig till flykting. 900 personer, eller 8 procent. Vanligast var de som hade fått uppehållstillstånd som anhörig till någon som inte var flykting, 5 500 personer, eller 50 procent. Näst vanligast var de som invandrat med uppehållstillstånd för arbete, 22 procent. Betydligt fler män än kvinnor hade uppehållstillstånd för arbete, 74 procent är män och 26 procent är kvinnor. 195 personer, eller 2 procent, hade uppehållstillstånd för studier. Drygt 2 000 personer eller 19 procent har andra invandringsskäl eller förlängningar.

Stor andel ukrainare i arbetsför ålder

Bland ukrainare i Sverige är det få unga och mycket få äldre, även jämfört med andra invandrargrupper. Den 31 december 2021 var 89 procent i åldern 16–74 år, det man brukar kalla för i arbetsför ålder. Bland hela gruppen utrikes födda är 85 procent i åldern mellan 16–74 år och 68 procent i gruppen som är födda i Sverige.

Folkmängd efter ålder och födelseregion 31 december 2021, procent

ukraina_diagram_Folkm├ñngd-efter-├Ñlder-och-f├Âdelseregion.png

Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) 2021

Närmare hälften har svenskt medborgarskap

Vid årsskiftet 2021 var 6 100, eller 47 procent av de födda i Ukraina, svenska medborgare och 5 900 personer, 46 procent, ukrainska medborgare. Det fanns också andra medborgarskap bland personer födda i Ukraina, till exempel rumänska, ryska och ungerska.

Bland kvinnor födda i Ukraina hade fler svenskt medborgarskap än bland män födda i Ukraina. 53 procent av kvinnorna och 38 procent av männen hade svenska medborgarskap.

53 procent av männen födda i Ukraina har ukrainskt medborgarskap och 42 procent av kvinnorna.

Skillnaderna kan till viss del förklaras av när man har invandrat. En utländsk medborgare ska bland annat haft hemvist Sverige i fem år för att kunna beviljas svenskt medborgarskap.

Tre av tio ukrainska kvinnor var gift med en person född i Sverige

Det finns skillnader i åldrar mellan hela befolkningen och personer födda i Ukraina. Det finns också skillnader i civilstånd, hur många som är ogifta, gifta, skilda och änkor/änklingar, mellan inrikes födda/hela befolkningen och ukrainare, men dessa kan till stor del förklaras av skillnaderna i ålder och kön.

En majoritet, 54 procent, av de ukrainare i Sverige som var 18 år eller äldre var gifta på nyårsafton 2021. 28 procent var ogifta. 16 procent var skilda och 2 procent var änkor eller änklingar. I hela den svenska befolkningen var det 41 procent som var gifta, 42 procent som var ogifta, 13 procent som var skilda och fem procent som var änkor eller änklingar.

Drygt 55 procent av de ukrainska kvinnorna var gifta, en något högre andel än bland männen, där den var 53 procent.

Närmare tre av tio eller 1 200 av 3 900 gifta ukrainska kvinnor var gifta med en person född i Sverige. Skillnaden är stor jämfört med männen, där endast 50 av 1 800, eller nästan 3 procent var gifta med en svenskfödd person. 74 procent av männen och 33 procent av kvinnorna var gifta med en person född i Ukraina. 5 procent av de gifta ukrainarna var gifta med en person född i Ryssland. Uppgift om make eller makas födelseland saknas för nästan 8 procent av dem som var gifta med en person folkbokförd i Sverige.

Gifta efter kön och maka/makes födelseland 2021, antal

ukraina_diagram_Gifta-efter-k├Ân-och-maka-make.png

Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) 2021

Jämtlands län – enda länet med fler ukrainska män än kvinnor

Ukrainare väljer liksom övriga befolkningen att i hög grad bosätta sig i storstadslänen. Vid årsskiftet 2021 bodde 47 procent i Stockholms län, följt av 12 procent i Skåne län och 11 procent i Västra Götalands län. Att antalet ukrainska kvinnor är fler än ukrainska män återspeglar sig i könsfördelningen i länen. I 20 av de 21 länen var det fler kvinnor bosatta. Endast i Jämtlands län var antalet män fler än kvinnorna, 48 respektive 44 personer.

Fakta: Invandring och folkbokföring

Personer som vill vistas i Sverige längre tid än tre månader och som är utomnordiska medborgare måste antingen ha uppehållstillstånd eller uppehållsrätt. De personer som planerar att vistas i Sverige längre än 12 månader ska folkbokföra sig hos Skatteverket. Från och med 25 februari 2022 har vissa personer från Ukraina också möjlighet att söka skydd enligt massflyktsdirektivet.

Fakta: Massflyktsdirektivet

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina. På grund av invasionen kom EU-länderna överens om att den 3 mars 2022 aktivera det så kallade massflyktsdirektivet.

Massflyktsdirektivet, eller direktiv 2001/55/EG, även känt som direktivet om tillfälligt skydd, är ett europeiskt direktiv från 2001 som reglerar miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer till en eller flera medlemsstater inom Europeiska unionen. Direktivet utgör en viktig del av den gemensamma asylpolitiken. Massflyktsdirektivet fastställer en rad bestämmelser gällande beviljandet av tillfälligt skydd som en alternativ skyddsform till asyl, däribland varaktigheten för och innebörden av det tillfälliga skyddet. Direktivet syftar till att tillämpas när den ordinarie asyllagstiftningen inte räcker till för att hantera ett stort inflöde av asylsökande.

Nu är första gången det aktiveras och de som omfattas av direktivet är

  • ukrainska medborgare bosatta i Ukraina före den 24 februari 2022.
  • statslösa personer, och medborgare i andra tredjeländer än Ukraina, som åtnjöt internationellt skydd eller motsvarande nationellt skydd i Ukraina före den 24 februari 2022. De ska ha varit lagligen bosatta i Ukraina.
  • familjemedlemmar till personer som avses i de första två punktsatserna.
  • personer som har permanent uppehållstillstånd i Ukraina och var bosatta där före 24 februari 2022, och som inte på ett tryggt sätt kan återvända till sina ursprungsländer.

Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet. De som omfattas av massflyktsdirektivet ska därför i första hand ansöka om denna typ av uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet gäller från det datum beslutet om att bevilja tillståndet tas till och med den 4 mars 2023.

Personerna som får uppehållstillstånd erbjuds bostäder samt visst ekonomiskt bistånd. Kommuner ordnar till exempel skolgång samt har ansvar för boende och omsorg för ensamkommande barn. Regionerna erbjuder sjuk- och tandvård till minderåriga på samma villkor som övriga befolkningen, samt akut vård till vuxna sökande. Alla dessa aktiviteter påverkar den ekonomiska utvecklingen och ska inkluderas i beräkningarna av BNP.

Läs mer om hur invandringen påverkar SCB:s befolkningsstatistik:

Statistik om invandring – frågor och svar (scb.se)

 

Text- och innehållsansvariga