Till innehåll på sidan

Redaktionellt

Vinnare och förlorare när sällanköpshandeln förändrades under pandemin

Senast uppdaterad: 2021-05-04

Omsättningen inom sällanköpshandeln ökade under 2020. Men skillnaderna inom både branschen och landet är stora, visar en ny kartläggning från SCB. Skohandeln backade med drygt 26 procent jämfört med 2019 samtidigt som handeln via internet och postorder ökade med nästan 22 procent.

Med sällanköpsvaruhandel avses handel med varor som inte ingår i dagligvaruhandeln. Det kan exempelvis röra sig om skor, kläder, elektronik, bygghandeln, ur, guld och leksaker.

Den svenska sällanköpshandelns totala försäljning landade på 457 miljarder kronor förra året.

– Det är en ökning med 3,7 procent jämfört med 2019, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

I sju av sexton branscher som SCB redovisar minskade försäljningen, i övriga nio ökade den.

– Branschen som gick starkast var postorder- och internethandeln, vilket tyder på att många valde bort butikerna för handel via nätet. Men även bygghandeln och blomsterhandeln ökade mycket under fjolåret.

Inom postorder- och internethandeln ökade försäljningen med 21,9 procent. Inom bygghandeln och blomsterhandeln ökade den med 16,4 respektive 12,2 procent.

– Branscherna som gick svagast var främst skohandeln och klädhandeln. Där föll försäljningen med 26,4 respektive 19,1 procent.

Försäljningen per bransch i miljoner kroner

Bransch 2020 2019  Utveckling %
Internet- och postorderhandel 63 460 52 063 21,9
Bygg-, järn-, färg- och VVS-handel 61 964 53 252 16,4
Blomsterhandeln 14 723 13 122 12,2
Elektronikhandel 56 026 50 504 10,9
Heminredningshandel 17 783 16 130 10,2
Sport- och fritidshandel 30 979 28 808 7,5
Möbelhandel 54 312 52 029 4,4
Leksakshandel 2 681 2 622 2,3
Apotek- och sjukvårdshandel 22 191 22 140 0,2
Handel med brett sortiment 40 636 41 859 -2,9
Torg och marknadshandel 8 432 8 734 -3,5
Övrig butikshandel 15 817 16 545 -4,4
Bokhandel 6 781 7 343 -7,7
Ur och guldsmedshandel 5 164 5 632 -8,3
Klädhandel 50 353 62 212 -19,1
Skohandel 5 681 7 723 -26,4
Sällanköpsvaruhandel 456 982 440 719 3,7

Sällanköpshandeln ökade eller stod still i hela landet utom i Kronobergs län. Där föll den med 2,5 procent jämfört med 2019. Starkast gick handeln i Södermanland, där försäljningen ökade med 8,4 procent.

– Stockholms län, där 23 procent av landets befolkning bor, stod för 28 procent av den totala sällanköpshandeln i fjol, säger Daniel Lennartsson.

Försäljningen per län i miljoner kronor

  2020 2019 Utveckling (%)
Stockholms län               129 609         123 614 4,9
Uppsala län                    15 518           14 790 4,9
Södermanlands län                9 199             8 490 8,4
Östergötlands län              17 933           17 286 3,7
Jönköpings län                 13 567           13 007 4,3
Kronobergs län                   8 008             8 214 -2,5
Kalmar län                     10 423           10 089 3,3
Gotlands län                     2 176             2 117 2,8
Blekinge län                     4 807             4 588 4,8
Skåne län                      61 451           58 443 5,1
Hallands län                   18 732           18 734 0
Västra Götalands län           79 872           77 538 3
Värmlands län                  11 277           11 125 1,4
Örebro län                     11 874           11 095 7
Västmanlands län               10 667           10 462 2
Dalarnas län                   11 517           11 205 2,8
Gävleborgs län                   9 558             9 294 2,8
Västernorrlands län              8 572             8 540 0,4
Jämtlands län                    4 388             4 350 0,9
Västerbottens län                9 758             9 665 1
Norrbottens län                  8 076             8 072 0,1
Sällanköpsvaruhandeln         456 982         440 719 3,7

Försäljningsutvecklingen såg ungefär likadan ut oavsett om den skedde på landsbygden eller i större städer.

– I tätorter med över 100 000 invånare, som står för 45 procent av sällanköpshandeln i landet, ökade den med 3,5 procent under 2020. Landsbygden och tätorter med en storlek på mindre än 5 000 invånare står för 15 procent av sällanköpshandeln. Där ökade försäljningen med 3,4 procent, säger Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB.

Försäljningen efter tätorternas storlek i miljoner kronor

  2020 2019 Utveckling (%)
100 000 invånare och större         205 505         198 606 3,5
20 000 – 99 999         124 718         119 718 4,2
5 000 – 19 999           58 820           56 665 3,8
Landsbygd – 4 999           67 940           65 731 3,4
Totalsumma         456 983         440 719 3,7

I samband med pandemin arbetar fler hemifrån, vilket kan ha påverkat delar av sällanköpshandeln.

– För butiker där det inom en radie på 1 000 meter bor fler människor än det arbetar har försäljningen ökat med 4,1 procent. Där det omvända gäller, att fler arbetar än bor i närområdet, har butikerna ökat med 3,2 procent av försäljningen, säger Stefan Svanström.

Försäljningsutvecklingen 2019–2020 (%)

Branscher Fler boende än arbetande i närområdet (1 000 m) Fler arbetande än boende i närområdet (1 000 m)
Handel med brett sortiment 3,4 -8,3
Elektronikhandel 8,9 12,1
Heminredningsartiklar och husgeråd 10,1 10,7
Kultur- och fritidsartiklar 7 1,7
Butikshandel med hushållsvaror -7,7 -13,4
Torg- och marknadshandel -2,3 10,8
Internet- och postorderhandel  18,1 18,8
Sällanköpsvaruhandeln 4,1 3,2

Sällanköpshandeln utanför handelsområden, det vill säga handel som sker utanför stadskärnor och köpcentrum, gick något starkare i större tätorter än mindre.

– I tätorterna med minst 20 000 invånare ökade försäljningen utanför handelsområden med över 12 procent. I mindre tätorter än så och på landsbygden ökade den med drygt 9 procent, säger Stefan Svanström.

Försäljningen utanför handelsområde efter tätorternas storlek i miljoner kronor

Invånarantal 2020 2019 Utveckling (%)
100 000 invånare och större 67 421 60 098 12,2
20 000 – 99 999 47 549 42 276 12,5
5 000 – 19 999 28 450 25 929 9,7
Landsbygd – 4 999 45 756 41 863 9,3
Totalsumma 189 176 170 166 11,2

I kommuner utan gräns mot andra länder ökade sällanköpsvaruhandeln med 3,9 procent i fjol. Samtidigt minskade den med 7,0 procent i gränskommunerna.

– Det är uppenbart att reserestriktioner och stängning av gränser har påverkat sällanköpshandeln i gränskommunerna. Det är framför allt kommuner med en gräns mot Norge som går svagt, säger Daniel Lennartsson.

Försäljningsutvecklingen i gränskommunerna

  Utveckling (%)
Gränskommuner -7
      Gräns mot Norge -8,4
      Gräns mot Finland -1,9
      Gräns mot både Norge och Finland 1,2
Kommuner utan gräns 3,9
Riket 3,7

Det minskade resandet under pandemin märks tydligt på sällanköpshandeln vid flygplatser, som minskade med hela 67,6 procent i fjol.

Försäljningen har dock gått starkt i industri- och företagsparker där den ökat med hela 13,2 procent. Det är tydligt att man handlat mer på andra än de traditionella handelsområdena, där försäljningen minskade med 1,0 procent.

Försäljningsutvecklingen 2019–2020 efter verksamhetsområde

  Utveckling (%)
Flygplats -67,6
Handelsområde -1
Område med högre utbildning och vård 1,2
Område med industri, företagsparker, tekniska anläggningar och logistik 13,2
Övrigt 10,2
Totalt 3,7

Fakta: Så tog vi fram statistiken

Statistiken över omsättning kommer från den Regionala omsättningsstatistiken. Butikernas kvartalsvisa omsättning har försetts med en geografisk position. Med stöd av geografiska informationssystem (GIS) har sedan verksamheten kunnat kopplas till andra geografiska avgränsningar som tätorter och olika verksamhetsområden. Genom att sätta det geografiska läget för butiken i relation till antalet folkbokförda och anställda inom olika avstånd har vi kunnat studera de geografiska förutsättningarna och hur de påverkat försäljningsutvecklingen.

Länkar

Regional omsättningsstatistik

Stora skillnader inom branschen när restaurangernas försäljning föll

Läs fler artiklar om hur coronapandemin påverkar samhället

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB

Text- och innehållsansvariga