- Arbetsmarknaden under 2025 visade på en tudelad bild. Vi ser att arbetslösheten ökade till 8,8 procent, men samtidigt låg sysselsättningen kvar på 69,0 procent. Jämfört med de senaste 25 åren är det en hög nivå för såväl arbetslösheten som för sysselsättningen, säger Ludvig Renberg, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Arbetskraftsdeltagandet ökade

Antalet i arbetskraften ökade med 52 000 jämfört med 2024 och uppgick till 5 773 000 personer. Totalt deltog 3 021 000 män, en ökning med 30 000, och 2 752 000 kvinnor i arbetskraften. Arbetskraftstalet uppgick till 75,7 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Bland män var arbetskraftstalet 78,0 procent, och 73,3 procent för kvinnor.

Antalet utrikes födda i arbetskraften var 1 518 000 under 2025, en ökning med 36 000, och antalet inrikes födda var 4 256 000. Arbetskraftstalet var 79,2 procent för utrikes födda, 83,3 procent bland män och 75,1 procent bland kvinnor. För inrikes födda var arbetskraftstalet 74,5 procent, bland män var det 76,3 procent och bland kvinnor 72,6 procent.

Sysselsättningsgraden på en fortsatt högre nivå

Under 2025 var 5 263 000 personer i åldern 15–74 år sysselsatta. Av dessa var 2 753 000 män och 2 510 000 kvinnor. Sysselsättningsgraden uppgick till 69,0 procent. Bland män var sysselsättningsgraden 71,1 procent och bland kvinnor 66,8 procent. Under perioden 2001–2025 nådde sysselsättningsgraden den högsta nivån 2023. År 2025 låg sysselsättningsgraden kvar på en fortsatt högre nivå.

Bland de utrikes födda uppgick antalet sysselsatta till 1 269 000, en ökning med 28 000. Antalet sysselsatta inrikes födda var 3 994 000. Bland utrikes födda var sysselsättningsgraden 66,3 procent. För utrikes födda män var den 70,2 procent och 62,3 procent för kvinnor. Bland inrikes födda var sysselsättningsgraden 69,9 procent, 71,4 procent bland män och 68,4 procent bland kvinnor.

Bland de sysselsatta finns personer som vill och kan arbeta mer än vad de vanligen gör, så kallade undersysselsatta. Under 2025 var 376 000 personer undersysselsatta, en ökning med 25 000 jämfört med 2024. Antalet undersysselsatta män ökade med 19 000 personer och uppgick till 206 000. Bland kvinnor var antalet undersysselsatta 171 000. Undersysselsatta utgjorde 7,2 procent av de sysselsatta. Bland sysselsatta män var 7,5 procent undersysselsatta och för kvinnor var andelen 6,8 procent. 

Fast anställda ungdomar ökade

Under 2025 var 4 766 000 anställda i åldern 15–74 år, vilket motsvarar 90,6 procent av sysselsatta. Antalet anställda män var 2 403 000 och 2 362 000 var kvinnor. Antalet fast anställda uppgick till 4 130 000 under 2025. Av de fast anställda var 2 118 000 män och 2 012 000 kvinnor. Bland ungdomar i åldern 15–24 år var antalet fast anställda 267 000, vilket var en ökning med 20 000 personer. Antalet tidsbegränsat anställda uppgick till 636 000, varav 286 000 var män och 350 000 kvinnor.

Arbetade timmar och överenskommen arbetstid

Det totala antalet arbetade timmar per vecka uppgick i genomsnitt till 156,1 miljoner timmar under 2025. För män var det totala antalet arbetade timmar i genomsnitt 86,7 miljoner per vecka, för kvinnor var det 69,4 miljoner.

I genomsnitt var den överenskomna arbetstiden i huvudsysslan för båda könen 37,3 timmar per vecka. För män var den i genomsnitt 38,2 timmar per vecka och 36,2 timmar för kvinnor.

Antalet arbetslösa ökade för tredje året i rad

Antalet arbetslösa i åldern 15–74 år ökade med 30 000 till 510 000 personer. Därmed har arbetslösheten ökat tre år i rad. Antalet arbetslösa män ökade med 21 000 till 268 000 och antalet kvinnor var 242 000. Arbetslöshetstalet uppgick till 8,8 procent, en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Arbetslöshetstalet bland män ökande med 0,6 procentenheter och var 8,9 procent. Andelen arbetslösa kvinnor var 8,8 procent. Arbetslösheten var på en fortsatt högre nivå under 2025, jämförbar med pandemiåret 2021 då den var som högst.

Antalet arbetslösa inrikes födda ökade med 23 000 till 262 000 personer. Bland arbetslösa utrikes födda uppgick antalet till 248 000. Arbetslöshetstalet bland inrikes födda ökade med 0,5 procentenheter till 6,2 procent. Bland inrikes födda män ökade arbetslöshetstalet med 0,7 procentenheter till 6,4 procent och för kvinnor var andelen 5,9 procent. Andelen arbetslösa utrikes födda uppgick till 16,4 procent. För utrikes födda män uppgick arbetslöshetstalet till 15,7 procent, och bland utrikes födda kvinnor var andelen 17,1 procent.

Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år var 170 000, varav 102 000 var heltidsstuderande. Andelen unga arbetslösa uppgick till 24,3 procent. För arbetslösa unga män var arbetslöshetstalet 24,7 procent och bland unga kvinnor 23,9 procent.

Antalet långtidsarbetslösa, de som varit arbetslösa 27 veckor eller mer, i åldern 15–74 år uppgick till 171 000 under 2025 och motsvarar 36 procent av de arbetslösa. Det är en ökning med 19 000 personer jämfört med 2024. Antalet långtidsarbetslösa män ökade med 13 000 till 93 000 och antalet kvinnor uppgick till 78 000. 

Regionala skillnader

Av de tre största länen – Stockholms, Västra Götalands och Skåne län – var sysselsättningsgraden högst i Stockholm, för både män och kvinnor. Sysselsättningsgraden i Stockholms län var 73,1 procent för män och 71,2 procent för kvinnor. I Västra Götalands län uppgick sysselsättningsgraden för män till 71,6 procent och 67,2 procent bland kvinnor. I Skåne län var motsvarande siffra 69,1 procent för män och 64,4 procent för kvinnor.

Arbetslösheten bland män i Stockholms län uppgick till 9,3 procent, en ökning med 1,2 procentenheter och bland kvinnor var den 8,8 procent. I Västra Götalands län var arbetslösheten bland män 8,7 procent och för kvinnor 8,6 procent. I Skåne län var motsvarande siffra 10,3 procent för män och 10,2 procent för kvinnor.