Befolkningens arbetsmarknadsstatus, kvartal 3 2022
Ytterligare statistik från BAS
Statistiknyhet från SCB 2022-12-13 8.00
Inom Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) redovisas nu statistik om antalet sysselsatta efter arbetsställets näringsgren och belägenhet.
Den nya statistiken innehåller skattningar av antalet sysselsatta 15–74 år fördelat efter kön, näringsgren (enlig SNI 2007 i 15 grupper) i kombination med bostadens och arbetsställets belägenhet (riket, län, kommun). Tidsserier för månad, kvartal och år finns från januari 2020 till september 2022.
BAS är en statistikprodukt som med hjälp av administrativa data från flera myndigheter beskriver arbetsmarknadsstatus för den folkbokförda befolkningen i Sverige.
Inledningsvis utgör BAS så kallad statistik under uppbyggnad, men planeras att redovisas som officiell statistik på sikt. Den här redo-visningen avser preliminär statistik.
Sysselsatta inom olika näringsgrenar
Näringsgrenen Enheter för vård och omsorg, socialtjänst sysselsatte flest personer i Sverige under tredje kvartalet 2022, 914 000 personer. Det var också den näringsgren där flest kvinnor var sysselsatta. Flest sysselsatta män fanns däremot inom Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri.
Hotell och restauranger var den näringsgren som ökade mest i antalet sysselsatta tredje kvartalet 2022 jämfört med samma period året innan. Där ökade antalet sysselsatta med 17,9 procent. Antalet sysselsatta kvinnor ökade 20,5 procent och antalet män ökade 15,2 procent.
Antalet sysselsatta minskade i endast två näringsgrenar tredje kvartalet 2022 jämfört med samma period året innan. Företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske minskade 1,4 procent och Enheter för vård och omsorg, socialtjänst minskade 0,4 procent.
| Näringsgren SNI2007 | Kvinnor | Män | Totalt |
|---|---|---|---|
| A Företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske | 0,3 | ‑1,9 | ‑1,4 |
| B+C Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri | 4,3 | 1,7 | 2,4 |
| D+E Företag inom energi och miljö | 5,7 | 3,0 | 3,7 |
| F Byggindustri | 4,9 | 2,2 | 2,5 |
| G Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar | 3,1 | 1,9 | 2,4 |
| H Transport- och magasineringsföretag | 1,5 | 1,2 | 1,3 |
| I Hotell och restauranger | 20,5 | 15,2 | 17,9 |
| J Informations- och kommunikationsföretag | 8,0 | 6,1 | 6,7 |
| K Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. | 4,5 | 5,5 | 5,0 |
| L Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare | 2,0 | 0,1 | 0,9 |
| M+N Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik; företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster | 7,0 | 5,9 | 6,4 |
| O Civila myndigheter och försvaret | 2,3 | 1,1 | 1,8 |
| P Utbildningsväsendet | 0,3 | ‑0,3 | 0,1 |
| Q Enheter för vård och omsorg, socialtjänst | ‑0,6 | 0,3 | ‑0,4 |
| R+S+T+U Enheter för kultur, nöje och fritid; andra serviceföretag m.m. | 5,9 | 5,8 | 5,8 |
Hotell och restauranger
Hotell och restauranger har under perioden januari 2020 till september 2022 varierat i antal sysselsatta. I diagrammet nedan sätts antalet sysselsatta varje månad i relation till antalet sysselsatta i januari 2020, som ett index. Detta gör det möjligt att i samma diagram följa antalet sysselsatta för olika redovisningsgrupper från januari 2020 till september 2022.
Antalet sysselsatta inom Hotell och restauranger sjönk efter pandemins utbrott våren 2020. I augusti och september 2021 var antalet sysselsatta inom näringsgrenen för första gången fler än före pandemin för att sedan sjunka igen under hösten 2021. Från maj 2022 har dock Hotell och restauranger haft fler sysselsatta än i januari 2020. I diagrammet ovan visas också utvecklingen för Samtliga näringsgrenar. Den linjen varierar inte på samma sätt som den enskilda näringsgrenen utan ökar bara svagt under perioden.
Inom näringsgrenen Hotell och restauranger är det stora regionala skillnader vad gäller utvecklingen. I diagrammet nedan visas exempel på några län med stor variation i antalet sysselsatta över året. Län som kan tänkas ha stor sommarturism, exempelvis Gotlands och Kalmar län, har fler sysselsatta under sommarmånaderna än under andra perioder under året, medan Jämtlands län har fler sysselsatta under vintern än under andra delar av året.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.