2024
Ojämställda inkomster för sysselsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning
Statistiknyhet från SCB 2026-09-24 8.00
Kvinnor och män med funktionsnedsättning utgör drygt en av tio i arbetande ålder och ungefär hälften var sysselsatta under 2024. De som var sysselsatta hade lägre nettoinkomst jämfört med sysselsatta personer i övriga befolkningen. Kvinnor med funktionsnedsättning hade allra lägst nettoinkomst bland de som var sysselsatta.
Nettoinkomst, även kallat disponibel inkomst, är den summa en individ har att röra sig med efter skatt och andra negativa transfereringar. I hela den sysselsatta befolkningen 16–64 år hade kvinnor 86 procent av mäns nettoinkomst och detta mönster återfanns även i gruppen personer med funktionsnedsättning. Kvinnors andel av mäns nettoinkomst var 86 procent för personer utan nedsatt arbetsförmåga och 92 procent för personer med nedsatt arbetsförmåga.
- Den skillnad i nettoinkomst som finns mellan sysselsatta kvinnor och män i befolkningen återfanns också mellan sysselsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det innebär att kvinnor med funktionsnedsättning är en av de grupper som har allra minst att röra sig med bland sysselsatta, säger Maria Larsson, utredare på SCB.
Sysselsatta kvinnor med funktionsnedsättning hade 5 600 kronor lägre median-nettoinkomst i månaden jämfört med sysselsatta kvinnor i övriga befolkningen.
Lägst nettoinkomst för sysselsatta kvinnor med funktionsnedsättning
Sett till hela gruppen personer med funktionsnedsättning var det främst i den övre delen av inkomstskalan som skillnader i arbetsinkomst och förvärvsinkomst mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning framträdde. Samma mönster fanns för nettoinkomst men skillnaderna var inte statistiskt säkerställda.
Skillnader i inkomst mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning framträder i de övre delarna av inkomstfördelningen
Ingen skillnad i nettoinkomst mellan ej sysselsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning
För arbetslösa och för personer som inte ingår i arbetskraften skiljde sig inte nettoinkomsten mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning. Inte heller i övriga befolkningen fanns skillnader som var statistiskt säkerställda. En trolig anledning är en utjämnande effekt av välfärdssystemet såsom inkomster från sjukersättning och studiebidrag.
Var fjärde person med funktionsnedsättning lever med låg ekonomisk standard
Låg ekonomisk standard är ett relativt fattigdomsmått som innebär att individen har en nettoinkomst under 60 procent av medianen för hela landet. Låg inkomststandard är ett absolut mått som beskriver hur mycket pengar familjen har kvar i förhållande till schablonberäkningar av vad familjen behöver, till exempel mat, boende, hemförsäkring och barnomsorg.
- En fjärdedel av personerna med funktionsnedsättning levde med låg ekonomisk standard vilket innebär en låg nettoinkomst i förhållande till genomsnittet för hela befolkningen. Sex procent, eller ungefär 50 000 personer med funktionsnedsättning, ingick i hushåll med låg inkomststandard vilket innebär att de inte kan betala för vad som räknas som nödvändiga levnadskostnader, säger Matilda Wedtström Kjerfh, statistiker på SCB.
Högre andel med låg ekonomisk standard och högre andel med låg inkomststandard bland personer med funktionsnedsättning
| Låg ekonomisk standard | Kvinnor | Män | Totalt |
| Personer med funktionsnedsättning | 22,0 (3,0) | 27,4 (3,3) | 24,6 (2,2) |
| Övriga befolkningen | 11,3 (0,8) | 9,7 (0,7) | 10,5 (0,5) |
| Låg inkomststandard | |||
| Personer med funktionsnedsättning | 5,7 (1,6) | 7,2 (1.9) | 6,4 (1,3) |
| Övriga befolkningen | 3,6 (0,5) | 3,2 (0,4) | 3,4 (0,3) |
Definitioner och förklaringar
I denna publikation har vi använt undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2024 tillsammans med Inkomst- och taxeringsregistret 2024.
Personer med funktionsnedsättning omfattar dem som svarat ”Ja” på följande fråga: ”Har du någon funktionsnedsättning? Det kan till exempel vara en fysisk, psykisk, kognitiv, intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.”
Nettoinkomst (individuell disponibel inkomst) är individens egen disponibla inkomst och benämns nettoinkomst i SCB:s statistik. Det är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster och ersättningar minus skatt och övriga negativa transfereringar som återbetalt studielån och betalt underhåll.
Arbetsinkomst är ett individuellt inkomstbegrepp, det vill säga det avser personernas egna inkomster från förvärvsarbete och omfattar främst lön och ersättningar från anställning samt inkomst av näringsverksamhet och arbetsrelaterade ersättningar från Försäkringskassan. Arbetsinkomsten redovisas före skatt och inkluderar inte transfereringar såsom pensioner och bidrag, eller kapitalinkomster.
Sammanräknad förvärvsinkomst är ett individuellt inkomstbegrepp, det vill säga det avser personernas egna inkomster. Det består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet, före skatt. Inkomst av tjänst är i sin tur ett brett inkomstslag som omfattar lön, pension och skattepliktiga ersättningar som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning, A-kassa och så vidare. Skattefria ersättningar, till exempel studiemedel, ekonomiskt bistånd och barnbidrag, ingår däremot inte. Kapitalinkomst ingår inte heller.
Ekonomisk standard används för individer, men inkomstnivån har justerats med uppgifter om hela hushållets inkomst och sammansättning av vuxna och barn. Utifrån ekonomisk standard konstrueras måttet låg ekonomisk standard som innebär att ha en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är lägre än 60 procent av medianvärdet för hela landet.
Inkomststandard (även kallat disponibel inkomst per hushåll) är summan av hela hushållets inkomster efter skatt och negativa transfereringar. Det motsvarar den individuella nettoinkomsten, men är alltså summerad per hushåll. Måttet låg inkomststandard är ett absolut fattigdomsmått där summan av hushållets inkomster jämförs med nödvändiga omkostnader som mat, boende, barnomsorg och lokala resor.
Kommentarer
Percentiler är tal som beskriver fördelningen i en grupp och tas fram genom att alla individer i en grupp rangordnas efter inkomst och därefter delas in i 100 lika stora grupper. Till exempel innebär percentil P25 att 25 procent ligger under denna inkomstnivå och 75 procent över.