Lägsta antalet födda sedan 2002

Det föddes 97 500 barn i Sverige under 2025, av dessa var något fler pojkar än flickor. Jämfört med föregående år var det en minskning med 960 barn, vilket motsvarar 1,0 procent. Inte sedan 2002 har det fötts färre barn i Sverige.

Hur många barn som föds beror dels på antalet kvinnor i barnafödande åldrar, dels på hur fruktsamheten ser ut i olika åldrar. Den summerade fruktsamheten 2025 är den lägsta som någonsin uppmätts i Sverige, men skillnaden jämfört med 2024 är liten. År 2025 var den summerade fruktsamheten 1 423 barn per 1 000 kvinnor. Motsvarande siffra för 2024 var 1 430 barn per 1 000 kvinnor.

- Totalt sett har barnafödandet haft en nedåtgående trend sedan 2010 då den summerade fruktsamheten var 1 985 per 1 000 kvinnor, men nedgången verkar nu ha avstannat säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.  

Något fler döda under året

Under 2025 avled 92 200 personer i Sverige, av dessa var 46 200 kvinnor och 46 000 män. Antalet dödsfall var 944 fler än under 2024.

Födelseöverskottet, antal födda minus antal döda, var 5 300 personer under 2025, vilket är 1 900 lägre jämfört med 2024. Minskningen av födelseöverskottet kan både förklaras av färre födda och fler döda jämfört med förra året.

Minskad invandring av födda i Ukraina

År 2025 invandrade 89 400 personer till Sverige, en minskning med 26 800 personer eller 23 procent jämfört med 2024. Under året invandrade det ungefär lika många män som kvinnor.

Den minskade invandringen kan till stor del förklaras av att färre personer födda i Ukraina invandrade. Under 2025 invandrade 6 600 personer födda i Ukraina, vilket är 21 500 färre än 2024. Invandringen av ukrainare var hög under 2024 eftersom personer som hade haft ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktdirektivet fick möjligheten att folkbokföra sig i Sverige det året. Trots den minskade invandringen var Ukraina det vanligaste födelselandet för utrikes födda som invandrade 2025.

Den största invandrargruppen var återinvandrade personer födda i Sverige, 12 600 personer.

Minskat antal skyddssökande

Under 2025 sökte 6 700 personer asyl i Sverige, vilket var en minskning med 2 900 personer eller 30 procent jämfört med året före. Det vanligaste medborgarskapet bland asylsökande var Afghanistan. Totalt ansökte 703 medborgare i Afghanistan asyl i Sverige.

Under 2025 ansökte 9 700 personer om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Det är en minskning med 1 000 personer jämfört med förra året. Nästintill alla de sökande var ukrainska medborgare. Av de sökande var 23 procent under 18 år, och av de vuxna flyktingarna var 52 procent kvinnor.

Antalet utvandringar minskade under året

År 2025 utvandrade 77 500 personer, vilket var en minskning med 9 000 personer eller 10 procent jämfört med föregående år. Av de som utvandrade var 56 procent män och 44 procent kvinnor.

Sedan 2023 har Skatteverket arbetat med att förbättra folkbokföringen, bland annat genom att avregistrera personer som vid granskningar visat sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa i stor utsträckning avregistrerats utan att ett utvandringsland har angetts Utvandringen till okänt land utgjorde 21 procent av utvandringarna under 2025. Motsvarande andel för 2024 och 2023 var 28 respektive 22 procent. Detta kan jämföras med 2022 då andelen var åtta procent.

Det vanligaste landet att flytta till (förutom okänt land) var Tyskland, med sex procent av utvandringarna. Spanien var det land som hade störst negativt invandringsöverskott under 2025 (-800), det vill säga att fler utvandrade till än invandrade från Spanien.

Minskning av antal personer som fått svenskt medborgarskap under 2025

Under 2025 fick 37 500 personer svenskt medborgarskap. Det är 25 500 personer, eller 40 procent färre jämfört med 2024. Minskningen förklaras till stor del av att Migrationsverket fått i uppdrag att öka säkerheten i medborgarskapsprövningar. De säkerhetshöjande åtgärderna som Migrationsverket infört har inneburit att handläggningstiderna har ökat.

Under året ökade antalet giftermål

Under 2025 ökade antalet giftermål med fyra procent jämfört med året innan. Totalt registrerades 46 400 giftermål under 2025. Antalet skilsmässor under 2025 var 21 600, vilket är en minskning med en procent jämfört med 2024.

Folkminskning i majoriteten av Sveriges län och kommuner

Under 2025 minskade folkmängden i 14 av 21 län och i 180 av landets 290 kommuner. Jämfört med 2024 är det fler då 9 län och 169 kommuner hade en folkminskning.

Stockholms län hade den största folkökningen med 13 000 personer, vilket motsvarar en ökning med 0,5 procent. Uppsala län hade den relativt största folkökningen. Befolkningen ökade med 2 700 personer, vilket motsvarar 0,7 procent.

Av de 14 län som hade en folkminskning under 2025 var minskningen störst i Västerbottens län med 2 100 personer. Länet hade även den största procentuella folkminskningen bland länen med 0,8 procent.

Västerbottens län hade även den största nettoutflyttningen till övriga Sverige, där 1 900 personer fler flyttade från länet än vad som flyttade till länet. Störst inrikes nettoinflyttning hade Skåne län med 2 500 personer.

Störst folkökning bland kommunerna hade Göteborg (4 300), följt av Stockholm (3 700), Malmö (2 300) och Uppsala (1 700). Störst relativ folkökning noterades i Knivsta, där ökade befolkningen med 2,5 procent. Därefter följer Boden (2,0 procent) och Burlöv (1,7 procent).

Störst befolkningsminskning bland kommunerna noterades i Skellefteå (-2 700) följt av Kristianstad (-471) och Eskilstuna (-414). Kommunen Norsjö hade den relativt sett största befolkningsminskningen med 4,0 procent.

De tre kommunerna som hade den lägsta folkmängden under 2025 var Dorotea (2 200), Bjurholm (2 300) och Sorsele (2 400).