- Ökningen av antalet hushåll förklaras inte bara av att befolkningen växt, utan även av att det blivit fler små hushåll, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.

Den genomsnittliga hushållsstorleken uppgick i slutet av 2025 till 2,11 personer per hushåll. Den genomsnittliga hushållsstorleken har de senaste åren haft en minskande trend och är nu den minsta sedan hushållsstatistiken infördes år 2011. År 2011 var den genomsnittliga hushållsstorleken 2,18 personer per hushåll.

Det är stora skillnader i hushållsstorlek mellan kommunerna. Vid slutet av 2025 var hushållen i genomsnitt minst i Ljusnarsberg, 1,77 personer per hushåll. I Ljusnarsbergs kommun var drygt hälften av hushållen ensamstående. Störst genomsnittshushåll fanns i Ekerö med 2,58 personer per hushåll. I Ekerös kommun var knappt 30 procent av hushållen ensamstående.

Drygt en av fyra i befolkningen har utländsk bakgrund

Under 2025 ökade Sveriges befolkning med 17 800 personer. Ökningen utgjordes helt av personer med utländsk bakgrund, som blev 26 000 personer fler medan de med svensk bakgrund blev 8 100 personer färre. Vid årets slut var 2 936 800 personer, eller 28 procent av befolkningen, antingen födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Andelen med utländsk bakgrund varierar mellan kommunerna. I 50 av Sveriges 290 kommuner var andelen personer med utländsk bakgrund högre än riksgenomsnittet. Botkyrka är den kommun som har högst andel med utländsk bakgrund i befolkningen, 63 procent, men även i Södertälje, Sigtuna, Järfälla, Haparanda och Burlöv har mer än hälften av invånarna utländsk bakgrund. Lägst andel personer med utländsk bakgrund finns i Öckerö, åtta procent.

Färre utländska medborgare

Den 31 december 2025 var 828 500 utländska medborgare folkbokförda i Sverige, vilket motsvarar åtta procent av befolkningen. Den största gruppen utländska medborgare var personer med polskt medborgarskap, följt av medborgare i Ukraina och Indien.

Under året minskade antalet utländska medborgare med 3 300 personer, vilket var en minskning med 0,4 procent. De medborgarskapsländer som i antal minskade mest var Syrien, Polen och Afghanistan.

Den största ökningen stod medborgare i Ukraina för. De ökade med 6 500 personer år 2025. Ukrainska medborgare stod även för den största ökningen år 2024. Ökningen förklaras av att ukrainare som haft ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktdirektivet har haft möjlighet att ansöka om att bli folkbokförda i Sverige sedan i juni 2024.

Minskad skillnad i medellivslängd mellan män och kvinnor

Medellivslängden i Sverige har under lång tid haft en stadigt ökande trend för både kvinnor och män. År 2025 var medellivslängden 85,55 år för kvinnor och 82,52 år för män. Totalt ökade medellivslängden med 0,20 år för kvinnor och med 0,23 år för män under 2025.

Under 2025 var kvinnornas medellivslängd tre år högre än männens. Kvinnor lever generellt längre än män, men sedan 1980-talet har skillnaden minskat eftersom mäns medellivslängd ökat mer än kvinnors. År 1980 var skillnaden mellan kvinnors och mäns medellivslängd 6,1 år.

Fler inflyttare än utflyttare i 7 av 21 län

Under 2025 uppgick antalet inrikes flyttningar över länsgräns till 231 800, vilket är en ökning med 0,3 procent jämfört med 2024.

Totalt hade 7 av Sveriges 21 län en inrikes nettoinflyttning under 2025, det vill säga fler inflyttare än utflyttare.

Störst inrikes nettoinflyttning hade Skåne län med 2 500 personer. Många län bidrog till Skånes nettoinflyttning, men Stockholms län är det enskilda länet som med 457 personer bidrog mest. Uppsala län hade den näst största inrikes nettoinflyttningen med 1 200 personer. Uppsala läns nettoinflyttning förklaras till största del av utflyttning från Stockholms län med 642 personer.

Västerbottens län hade den största inrikes nettoutflyttning med 1 900 personer. Ett flertal län bidrog till Västerbottens nettoutflyttning, men Stockholms län är det enskilda länet som med 537 personer bidrog mest. Förutom en nettoutflyttning till Stockholms län hade länet ett utflyttingsnetto till 16 andra län, till exempel 301 personer till Västra Götalands län och 252 personer till Skåne län. Av de tio största flyttningsnettona mellan två län ingick Västerbottens län i tre av dem med en nettoutflyttning.

Minskning av antalet adoptioner

Under 2025 adopterades 785 personer varav 494 personer födda i Sverige. Jämfört med 2024 har adoptioner av utrikes födda ökat något medan adoptioner av inrikes födda har minskat. De flesta adopterade var kvinnor/flickor i båda grupperna.

Antalet adoptioner har minskat sedan början av 2000-talet. Det är en minskning av adoptioner av utrikes födda som framför allt har påverkat utvecklingen. År 2025 adopterades dock fler utrikes födda än under de fem föregående åren. Adoptioner av inrikes födda har haft en ökande trend under 2010-talet jämfört med början av 2000-talet men trenden har de senaste åren varit nedåtgående. Sedan 2013 har fler svenskfödda än utrikes födda årligen adopterats.