Anm: De tio största nettoflyttningarna mellan två län (utflyttningslänet till vänster).

Könsskillnaden i medellivslängd har minskat till 3,3 år 2023

– Kvinnor lever generellt längre än män, men sedan 1980-talet har könsskillnaderna minskat eftersom mäns medellivslängd ökat mer än kvinnors. År 2023 var medellivslängden 84,9 år för kvinnor och 81,6 år för män. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medellivslängd har minskat från 6,1 år 1980 till 3,3 år 2023, säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Medellivslängden i Sverige har under lång tid haft en stadigt ökande trend för både kvinnor och män. Under 2020 minskade medellivslängden kraftigt beroende på många dödsfall med covid-19 som dödsorsak. Det var för både kvinnor och män den största minskningen av medellivslängden mellan två år sedan 1940-talet. Den ovanligt stora minskningen under 2020 följdes av en ovanligt stor ökning under 2021. År 2022 var medellivslängden för både kvinnor och män på samma nivå som före pandemin år 2019.

Under 2023 avled 94 400 personer i Sverige, vilket var 352 färre än föregående år. Minskningen av antalet dödsfall var större för kvinnor än för män och medellivslängden ökade med 0,17 år för kvinnor och med 0,24 år för män.

Färre utländska medborgare

Den 31 december 2023 var 844 100 utländska medborgare folkbokförda i Sverige. Det motsvarar åtta procent av befolkningen. Jämfört med året före minskade antalet utländska medborgare med 21 200 personer, eller 2,4 procent.

Vid slutet av 2023 var medborgare i Polen den största gruppen utländska medborgare i Sverige, följt av medborgare i Syrien och Afghanistan. Under 2023 ökade medborgare i Indien mest med 2 300 personer, medan medborgare i Syrien minskade mest med 9 000 personer.  

Minskning av antalet personer som beviljades svenskt medborgarskap

Under 2023 beviljades 67 800 personer svenskt medborgarskap, vilket var 24 400 personer färre än 2022. Av de nyblivna svenska medborgarna var 33 400 kvinnor och 34 400 var män.

Att antalet utländska medborgare som beviljats svenskt medborgarskap varierar mellan åren beror till stor del på att antalet invandrare har varit olika många under åren. För att kunna få svenskt medborgarskap beviljat krävs vanligen att man varit bosatt i Sverige i fem år, för flyktingar gäller fyra år. 

År 2023 beviljades 11 100 syriska medborgare svenskt medborgarskap. Jämfört med 2022 var det en minskning med drygt 8 000 personer, eller 42 procent. Trots minskningen var medborgare från Syrien den största grupp som beviljades svenskt medborgarskap under 2023. Av de som beviljades svenskt medborgarskap under året var 16 procent syriska medborgare.

Drygt en av fyra i befolkningen har utländsk bakgrund

Under 2023 ökade Sveriges befolkning med 30 200 personer. Ökningen utgjordes helt av personer med utländsk bakgrund, som blev 39 600 personer fler medan de med svensk bakgrund blev 9 400 personer färre. Vid årets slut var 2 866 700 personer, eller 27 procent av befolkningen, antingen födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Andelen med utländsk bakgrund varierar kraftigt mellan kommunerna. I 50 av 290 kommuner var andelen personer med utländsk bakgrund högre än riksgenomsnittet. Botkyrka är den kommun som har högst andel med utländsk bakgrund i befolkningen, 62 procent, men även i Södertälje, Haparanda och Sigtuna har mer än hälften av invånarna utländsk bakgrund. Lägst andel personer med utländsk bakgrund finns i Öckerö och Krokom, båda med 8 procent.

I 2 av 3 hushåll ingår inga barn

Det fanns 4 932 000 hushåll i Sverige den 31 december 2023. Det var en ökning med 48 200 hushåll, eller en procent jämfört med året innan. Den relativa ökningen av hushåll var större än Sveriges folkökning vilket gjorde att den genomsnittliga hushållsstorleken minskade från 2,15 personer per hushåll 2022 till 2,14 personer per hushåll 2023.

Det är stora skillnader i hushållsstorlek mellan kommunerna. Vid slutet av 2023 var hushållen i genomsnitt minst i Ljusnarsberg, 1,82 personer per hushåll. I Ljusnarsbergs kommun bestod vartannat hushåll av en ensamboende person. Störst genomsnittshushåll fanns i Ekerö med 2,60 personer per hushåll.

Det vanligaste hushållet vid slutet av 2023 var ensamstående utan barn, 42 procent av hushållen var enpersonshushåll. Av de ensamstående var drygt hälften kvinnor och åldersgrupperna 25–29 år samt 75–79 år var de största grupperna av de ensamstående utan barn under 2023. I totalt 69 procent av alla hushåll ingår inga barn. Bland hushåll med barn är det i princip lika vanligt med ett barn som med två barn, medan det finns färre hushåll med minst tre barn. Ökningen av antalet hushåll under 2023 kan till största delen förklaras av hushåll utan barn och i synnerhet av hushåll där en person bor ensam.

Färre adoptioner under 2023 jämfört med föregående år

Under 2023 adopterades 809 personer fördelat på 530 personer födda i Sverige och 279 utrikes födda. Jämfört med 2022 har adoptioner för både inrikes och utrikes födda minskat och de flesta adopterade var kvinnor/flickor i båda grupperna.

Adoptionerna har minskat sedan början av 2000-talet. Det är en minskning av adoptioner av utrikes födda som har påverkat utvecklingen. Adoptioner av inrikes födda har däremot ökat något de senaste åren jämfört med början av 2000-talet och sedan 2013 har fler svenskfödda än utrikes födda årligen adopterats.