Till innehåll på sidan

Betalningsbalansen, 1:a kvartalet 2021

Bytesbalansen oförändrad första kvartalet

Statistiknyhet från SCB 2021-06-04 9.30

Överskottet i bytesbalansen uppgår till 78,3 miljarder kronor under första kvartalet 2021. Det är i nivå med första kvartalet 2020 då överskottet uppgick till 77,9 miljarder kronor. Handel med tjänster visar ett ökat överskott, medan handel med varor samt sekundärinkomster motverkar.

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 90,8 miljarder kronor under det första kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 1016,6 miljarder kronor vid utgången av första kvartalet 2021.

Vad är betalningsbalansen?

Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklarar vi de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.

Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP förblir oförändrad

Sveriges bytesbalans som andel av BNP ligger kvar på samma nivå som det senaste kvartalet, och uppgår det första kvartalet 2021 till 5,7 procent av landets BNP, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Andelen har legat på liknande nivåer sedan fjärde kvartalet 2019.

Bytesbalansen
Betalningsbalans och utlandsställning

Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.

Överskottet i handelsbalansen minskar

Handelsbalansen visar ett överskott på 69,1 miljarder kronor under det första kvartalet 2021. Det är en minskning med 8,0 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2020. Varuexporten uppgår till 433,5 miljarder kronor, en minskning med 0,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 364,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,5 miljarder kronor vid samma jämförelse. En ökad import kombinerad med en relativt oförändrad export innebär en svagare handelsbalans.

Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, minskar med 0,3 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2020. Överskottet uppgår därmed under första kvartalet 2021 till 37,6 miljarder kronor.

Överskottet i tjänstebalansen ökar

Tjänstebalansen visar ett överskott på 5,8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 6,8 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 151,2 miljarder kronor, en minskning med 13,3 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2020. Samtidigt visar tjänsteimporten en minskning med 26,0 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 145,3 miljarder kronor. Importen av tjänster minskar mer än vad exporten av tjänster minskar, det bidrar till en stärkt tjänstebalans.

Överskottet i primärinkomster ökar

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar första kvartalet 2021 ett överskott på 43,2 miljarder kronor. Primärinkomstens överskott ökar med 2,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som främst bidrar till förändringen genom ett ökat överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 35,9 miljarder kronor första kvartalet 2020, till 39,7 miljarder kronor aktuellt kvartal.

Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 21,3 miljarder kronor, en ökning med 3,2 miljarder kronor vid samma jämförelse. Portföljinvesteringar bidrar till kapitalavkastningen med ett överskott på 20,7 miljarder kronor, en ökning med 2,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Underskottet i sekundärinkomster ökar

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 39,8 miljarder kronor. Underskottet ökar med 6,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Nettoutlåning i den finansiella balansen

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 90,8 miljarder kronor under första kvartalet 2021. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Inom finansiella balansen visar portföljinvesteringar och övriga investeringar nettoutlåning, medan finansiella derivat och direktinvesteringar visar nettoupplåning. Valutareservens nettoutlåning minskar under första kvartalet 2021.

Finansiell balans
Betalningsbalans och utlandsställning

Direktinvesteringar ökar i Sverige såväl som i utlandet

Nettoupplåningen inom direktinvesteringar uppgår till 26,8 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 80,7 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 54,0 miljarder kronor.

Svenska portföljinvesteringar i utlandet ökar

Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 158,6 miljarder kronor under kvartalet. Svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 129,1 miljarder kronor, medan utländska placerare minskar sina portföljinvesteringar i Sverige med 29,5 miljarder kronor.

Övriga investeringar ökar i utlandet såväl som i Sverige

Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 9,5 miljarder kronor. Utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 232,6 miljarder kronor, medan svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 242,1 miljarder kronor.

Finansiella derivat och valutareserv

Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 34,1 miljarder kronor. Valutareserven visar en minskad nettoutlåning motsvarande 16,5 miljarder kronor.

Nettotillgången i Sveriges utlandsställning ökar

Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 1016,6 miljarder kronor, en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 895,7 miljarder kronor. Portföljinvesteringar är den del som bidrar mest till ökningen genom en minskad nettoskuld.

Utlandsställning
Betalningsbalans och utlandsställning

Jämförelser i utlandsställningen görs mot föregående kvartal.

Svenska skulder gentemot utlandet ökar

Svenska skulder mot utlandet ökar med 979,1 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 651,7 miljarder kronor. Portföljinvesteringar följt av övriga investeringar bidrar mest till ökningen, medan direktinvesteringar visar en liten ökning. Finansiella derivat motverkar med en liten minskning.

Svenska tillgångar i utlandet ökar

Svenska tillgångar i utlandet ökar med 1 100,0 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 15 668,3 miljarder kronor. Förändringen beror till stor del på ökade tillgångar inom portföljinvesteringar, följt av övriga investeringar och direktinvesteringar. Finansiella derivat minskar och valutareserven visar en i sammanhanget liten minskning.

Sveriges största nettotillgång mot utlandet finns inom direktinvesteringar

De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom direktinvesteringar, valutareserven och övriga investeringar. De största nettoskulderna finns inom portföljinvesteringar.

Revideringar

Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2017.

Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2021 (pdf)

Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av första kvartalet 2021.

Definitioner och förklaringar

Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade. 

Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.

Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.

Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.

Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.

Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.

Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Riksbanken

Producent

SCB, Enheten för utrikeshandel och betalningsbalans

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Elisabet Göransson

Telefon
072 - 084 44 91
E-post
elisabet.goransson@scb.se

Linda Nihlwing

Telefon
072-084 40 19
E-post
linda.nihlwing@scb.se

Övrigt

E-post
bop@scb.se