Till innehåll på sidan

Betalningsbalansen, 1:a kvartalet 2020

Ökad export och minskad import av varor stärker Sveriges bytesbalans

Statistiknyhet från SCB 2020-06-08 9.30

Överskottet i bytesbalansen uppgår till 80,6 miljarder kronor under första kvartalet 2020. Det är en ökning med 19,2 miljarder jämfört med första kvartalet 2019. Handelsbalansen är den främsta bidragande faktorn till det ökade överskottet.

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 85,2 miljarder kronor under det första kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 789,1 miljarder kronor vid utgången av första kvartalet 2020.

Vad är betalningsbalansen?

Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklarar vi de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.

Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP ökar

Sveriges bytesbalans som andel av BNP har ökat de senaste kvartalen, och uppgår det första kvartalet 2020 till 4,6 procent av landets BNP, beräknat som glidande medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Senast andelen nådde upp till liknande nivåer var under första halvåret 2014.

Bytesbalansen
Betalningsbalansen, 1:a kvartalet 2020

Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.

Överskottet i handelsbalansen ökar

Handelsbalansen visar ett överskott på 68,8 miljarder kronor under det första kvartalet 2020. Det är en ökning med 22,1 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2019. Varuexporten uppgår till 426,5 miljarder kronor, en ökning med 13,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 357,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 9,1 miljarder kronor vid samma jämförelse. Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 0,5 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2019. Överskottet uppgår därmed under första kvartalet 2020 till 30,2 miljarder kronor.

Tjänstebalansen går från underskott till överskott

Tjänstebalansen visar ett överskott på 2,4 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 1,2 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 171,9 miljarder kronor, en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2019. Samtidigt visar tjänsteimporten en ökning med 1,9 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 169,5 miljarder kronor.

Överskottet i primärinkomster minskar

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar första kvartalet 2020 ett överskott på 42,2 miljarder kronor. Överskottet minskar med 5,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som orsakar minskningen genom ett minskat överskott, medan löner och övrig primärinkomst motverkar något genom ökade överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 43,8 miljarder kronor första kvartalet 2019, till 37,1 miljarder kronor aktuellt kvartal. 

Portföljinvesteringar bidrar till kapitalavkastningen med ett överskott på 19,0 miljarder kronor, en minskning med 3,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 18,0 miljarder kronor, en minskning med 2,4 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Underskottet i sekundärinkomster ökar

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter, visar ett underskott på 32,7 miljarder kronor. Underskottet ökar med 1,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Nettoutlåning i den finansiella balansen

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 85,2 miljarder kronor under första kvartalet 2020. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Inom finansiella balansen visar övriga investeringar, direktinvesteringar, och finansiella derivat nettoutlåning under kvartalet. Samtidigt visar portföljinvesteringar nettoupplåning och valutareserven en minskad nettoutlåning under kvartalet.

Finansiell balans
Betalningsbalansen, 1:a kvartalet 2020

Svenska direktinvesteringar i utlandet ökar

Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 51,6 miljarder kronor under kvartalet. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 100,6 miljarder kronor, medan utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 49,0 miljarder kronor.

Svenska portföljinvesteringar i utlandet minskar

Nettoupplåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 95,3 miljarder kronor under kvartalet. Svenska placerare minskar sina portföljinvesteringar i utlandet med 141,1 miljarder kronor, medan utländska placerare minskar sina portföljinvesteringar i Sverige med 45,8 miljarder kronor.

Övriga investeringar ökar i utlandet såväl som i Sverige

Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 114,2 miljarder kronor. Övriga investeringar i utlandet ökar med 384,9 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 270,8 miljarder kronor.

Finansiella derivat och valutareserv

Nettoutlåningen inom finansiella derivat uppgår till 15,8 miljarder kronor. Valutareserven visar en minskad nettoutlåning motsvarande 1,1 miljarder kronor.

Nettotillgången i Sveriges utlandsställning minskar

Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 789,1 miljarder kronor, en minskning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 1053,3 miljarder kronor. Portföljinvesteringar bidrar mest till minskningen av nettotillgången genom en ökad nettoskuld.

Utlandsställning
Betalningsbalansen, 1:a kvartalet 2020

Jämförelser i utlandsställningen görs mot föregående kvartal.

Svenska skulder gentemot utlandet ökar

Svenska skulder mot utlandet ökar med 94,1 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 13 275,3 miljarder kronor. Förändringen beror till stor del på att Sveriges utlandsskuld i övriga investeringar ökar. Skulden i finansiella derivat visar också en ökning, medan utlandsskulden i portföljinvesteringar motverkar med en minskning.

Svenska tillgångar i utlandet minskar

Svenska tillgångar i utlandet minskar med 170,3 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 064,3 miljarder kronor. Portföljinvesteringar orsakar minskningen, medan övriga investeringar är den del som motverkar mest.

Sveriges största nettotillgång mot utlandet finns inom direktinvesteringar

De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom direktinvesteringar, övriga investeringar  och valutareserven. De största nettoskulderna finns inom långa räntebärande värdepapper tillhörande portföljinvesteringar.  

Samordning mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna

Det finns skillnader i skattningar mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. För att uppnå samstämmighet mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna, har fokus lagts på att samordna källor och metoder i beräkningen av bytesbalansen.

Resultaten har implementerats i samband med publiceringen av första kvartalet 2020 för både betalningsbalansen och nationalräkenskapernas beräkningar av BNP och de reala sektorräkenskaperna. Det har medfört revideringar av tidsserierna.

Samordningen av betalningsbalansen och nationalräkenskaperna innebär även att skattningen av ingående delar, till exempel utrikeshandel med tjänster, kan skilja sig från de värden som publiceras i respektive undersökning.

Arbetet för ökad samstämmighet i bytesbalansen kommer att fortsätta framöver. Arbete har också påbörjats för att öka samstämmigheten mellan de finansiella delarna av betalningsbalansen och finansräkenskaperna.

Läs mer här: Samordning av Bytesbalansen (pdf)

Revideringar

Med anledning av samordningsarbetet mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna har revideringspolicyn frångåtts och tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2018. Metodförändringar från samordningsarbetet har medfört mindre justeringar i tidsserien för export av varor i bytesbalansen från 1990.  Ytterligare justeringar kommer att göras i tidsserierna.

Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2020.

Kvalitetsdeklarationen 2020 (pdf)

Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att  utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av första kvartalet 2020.

Definitioner och förklaringar

Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade. 

Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.

Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.

Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.

Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.

Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.

Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Riksbanken

Producent

SCB, Enheten för utrikeshandel och betalningsbalans

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Elisabet Göransson

Telefon
072 - 084 44 91
E-post
elisabet.goransson@scb.se

Anna Bengtsson

Telefon
072-084 45 75
E-post
anna.bengtsson@scb.se

Linda Nihlwing

Telefon
072-084 40 19
E-post
linda.nihlwing@scb.se

Övrigt

E-post
bop@scb.se