Betalningsbalansen, 1:a kvartalet 2022
Ökad utlandsställning till följd av negativ börsutveckling
Statistiknyhet från SCB 2022-06-07 8.00
Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 1 724,6 miljarder kronor vid utgången av första kvartalet 2022. Det är en ökning med 590,2 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Överskottet i bytesbalansen uppgår till 57,5 miljarder kronor under kvartalet, en minskning med 19,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. En bidragande orsak till minskningen är en lägre tjänstebalans.
”Främsta orsaken till den stärkta utlandsställningen är att nedgången på svenska börsen under det första kvartalet 2022 var större än nedgången på internationella aktiemarknader”, säger Linda Nihlwing, ekonom på sektionen för Betalningsbalansen.
Överskottet i bytesbalansen minskar under den aktuella perioden med 19,3 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2021. Handel med varor och tjänster samt primärinkomster minskar, medan sekundärinkomster motverkar med en ökning. Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 157,4 miljarder kronor under kvartalet.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP
Sveriges bytesbalans som andel av BNP minskar det första kvartalet, och uppgår till 4,9 procent av landets BNP, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Export och import av varor ökar
Handelsbalansen visar ett överskott på 52,4 miljarder kronor under det första kvartalet 2022. Det är en minskning med 7,1 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2021. Varuexporten uppgår till 516,9 miljarder kronor, en ökning med 91,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 464,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 98,3 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 3,5 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2021. Överskottet uppgår därmed under första kvartalet 2022 till 39,9 miljarder kronor.
Import och export av tjänster ökar
Tjänstebalansen visar ett underskott på 5,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 6,0 miljarder kronor under det första kvartalet 2021. Såväl tjänsteexporten som tjänsteimporten visar stora ökningar under det första kvartalet 2022 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Den stora importtillväxten bidrar till en låg tjänstebalans.
Tjänsteimporten uppgår till 191,4 miljarder kronor, en ökning med 45,3 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2021. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 33,6 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 185,7 miljarder kronor.
Överskottet i primärinkomster minskar
Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar första kvartalet 2022 ett överskott på 43,1 miljarder kronor. Överskottet i primärinkomster minskar med 5,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som främst bidrar till förändringen genom ett minskat överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 45,9 miljarder kronor första kvartalet 2021, till 39,6 miljarder kronor aktuellt kvartal.
Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 14,2 miljarder kronor, en minskning med 7,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 26,7 miljarder kronor, en ökning med 0,6 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Underskottet i sekundärinkomster minskar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 32,4 miljarder kronor. Underskottet minskar med 5,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Under jämförelsekvartalet 2021 var avgiften till EU tillfälligt högre på grund av en fördröjning av reduktionen av EU-avgiften samt extra avgifter kopplat till pandemin.
Nettoutlåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 157,4 miljarder kronor under första kvartalet 2022. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Inom finansiella balansen visar direktinvesteringar, finansiella derivat och övriga investeringar nettoutlåning, medan portföljinvesteringar visar nettoupplåning. Valutareservens nettoutlåning minskar under första kvartalet 2022.
Direktinvesteringar ökar i Sverige såväl som i utlandet
Nettoutlåning inom direktinvesteringar uppgår till 119,6 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 43,8 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 163,4 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar ökar i Sverige och minskar i utlandet
Nettoupplåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 147,1 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare ökar sina portföljinvesteringar i Sverige med 50,5 miljarder kronor medan svenska placerare minskar sina portföljinvesteringar i utlandet med 96,5 miljarder kronor.
Övriga investeringar ökar i Sverige och i utlandet
Nettoutlåning inom övriga investeringar motsvarar 143,7 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 474,6 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 330,9 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoutlåningen inom finansiella derivat uppgår till 51,3 miljarder kronor. Valutareserven visar en minskad nettoutlåning motsvarande 10,2 miljarder kronor.
Nettotillgången i Sveriges utlandsställning ökar
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 1 724,6 miljarder kronor, en stor ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 1 134,4 miljarder kronor. Den stora förändringen under kvartalet beror till största delen på att portföljinvesteringar går från nettoskuld till nettotillgång. Nedgången på den svenska börsen har varit större än nedgången på den internationella marknaden under det första kvartalet 2022. Det bidrar till att utlandets tillgångar i Sverige minskar mer i värde än svenskars tillgångar i utlandet.
Svenska tillgångar och skulder i utlandet ökar
Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 17 733,4 miljarder kronor, vilket är en ökning på 762,6 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Svenska skulder mot utlandet ökar med 172,3 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 16 008,8 miljarder kronor.
Direktinvesteringar, finansiella derivat och övriga investeringar ökar såväl i Sverige som i utlandet. Valutareservens tillgångar minskar i utlandet. Portföljinvesteringar minskar i både Sverige och utlandet. De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom valutareserven, direktinvesteringar och övriga investeringar.
Revideringar
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal ett 2018.
Förbättringar har gjorts avseende beräkningar av transaktioner för olika typer av värdepapper inom portföljinvesteringar. Detta påverkar tidsserien från kvartal ett 2021 och framåt.
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2022.
Kvalitetsdeklaration, Betalningsbalans och utlandsställning, 2022 (scb.se) (pdf).
Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av första kvartalet 2022.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.