Betalningsbalansen, 1:a kvartalet 2025
Överskottet i Sveriges bytesbalans stärks till följd av en högre primärinkomst
Statistiknyhet från SCB 2025-06-05 8.00
Under det första kvartalet 2025 uppgår överskottet i bytesbalansen till 119,3 miljarder kronor, en ökning med 34,3 miljarder jämfört med första kvartalet 2024. Ökningen drivs framför allt av en minskning av primärinkomster på importsidan på 29,5 miljarder, men påverkas även av en ökning av handelsbalansen.
– Bytesbalansöverskottet ökar till följd av en nettoökning av primärinkomster, vilket främst beror på en minskning av kapitalavkastning på importsidan, säger Viktor Penna, ekonom på sektionen för Betalningsbalansen.
Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till 3 352,2 miljarder kronor. En minskning på 975,2 miljarder från föregående kvartal som till stor del förklaras av värdeminskningar på portföljinvesteringar i utlandet. Den finansiella balansen visar en nettoupplåning gentemot utlandet på 128,6 miljarder kronor under första kvartalet 2025. Utländska investeringar i Sverige ökar liksom svenska investeringar i utlandet.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP
Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 6,5 procent av landets BNP. För fjärde kvartalet 2024 uppgick andelen till 6,0 procent. Andelen är beräknad som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Varuexporten ökar liksom varuimporten
Handelsbalansen visar ett överskott på 101,7 miljarder kronor under första kvartalet 2025 vilket är en ökning på 13,5 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2024. Varuexporten uppgår till 593,2 miljarder kronor, en ökning med 22,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 491,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8,9 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, minskar med 5,1 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2024. Överskottet under första kvartalet 2025 uppgår till 52,5 miljarder kronor.
Tjänstebalansen visar ett underskott på 32,3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 30,4 miljarder kronor under det första kvartalet 2024. Tjänsteimporten uppgår till 329,7 miljarder kronor, en ökning med 19,4 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2024. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 17,5 miljarder kronor vid samma jämförelse och uppgår till 297,4 miljarder kronor.
Positivt bidrag från primärinkomster
Primärinkomster, som främst består av kapitalavkastning och löner visar första kvartalet 2025 ett överskott på 84,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 30,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Överskottet i kapitalavkastning går från 50,4 miljarder kronor första kvartalet 2024, till 79,1 miljarder kronor aktuellt kvartal.
Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 27,6 miljarder kronor, en ökning med 25,0 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2024. Kapitalavkastning på övriga investeringar bidrar med ett underskott på 12,6 miljarder kronor, underskottet har därmed minskat med 3,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Underskottet i sekundärinkomster ökar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 34,6 miljarder kronor. Underskottet ökar med 7,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoupplåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoupplåning som uppgår till 128,6 miljarder kronor under det första kvartalet 2025. Med nettoutlåning och nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Under det första kvartalet visar finansiella derivat, övriga investeringar och valutareserven nettoutlåning.
Direktinvesteringar ökar i Sverige såväl som i utlandet
Nettoupplåningen inom direktinvesteringar uppgår till 85,6 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 126,3 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 40,7 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar minskar i utlandet och ökar i Sverige
Nettoupplåningen inom portföljinvesteringar är 90,4 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare ökar portföljinvesteringar i Sverige med 75,5 miljarder kronor och svenska placerare minskar sina portföljinvesteringar i utlandet med 14,6 miljarder kronor.
Övriga investeringar ökar i både utlandet och i Sverige
Nettoutlåningen inom övriga investeringar uppgår till 6,0 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 425,2 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 419,2 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoutlåningen inom finansiella derivat uppgår till 21,2 miljarder kronor. Valutareserven visar en ökad nettoutlåning motsvarande 20,2 miljarder kronor.
Minskning av svenska nettotillgångar mot utlandet
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgångar gentemot utlandet uppgick till 3 352,2 miljarder kronor vid utgången av första kvartalet 2025. Detta innebär en minskning med 975,2 miljarder kronor jämfört med förgående kvartal, då nettotillgångarna uppgick till 4 327,4 miljarder kronor.
Svenska tillgångar minskar medan skulderna ökar
Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 21 334,9 miljarder kronor under det första kvartalet, vilket motsvarar en minskning med 932,3 jämfört med förgående kvartal. Samtidigt ökade de svenska skulderna gentemot utlandet till 17 982,7 miljarder kronor under första kvartalet, en ökning med 42,9 miljarder kronor.
Svenska portföljinvesteringar i utlandet minskar, liksom de utländska portföljinnehaven i Sverige. Svenska investeringar i finansiella derivat minskar, så även de utländska investeringarna i svenska derivat. Övriga investeringar i utlandet ökar. Även de utländska övriga investeringarna i Sverige ökar. Svenska direktinvesteringar i utlandet minskar medan utländska direktinvesteringar i Sverige ökar. Sveriges valutareserv i utlandet minskar under perioden.
Revideringar
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2025.
Kvalitetsdeklaration, Betalningsbalans och utlandsställning, 2024 (scb.se) (pdf).
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2021.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av första kvartalet 2025.
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2021. Som en del i det fortsatta arbetet med att samordna statistiken mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna har en del revideringar tagits in i betalningsbalansen som en följd av nationalräkenskapernas fortsatta arbete med utestående delar i den allmänna översynen av indatakällor, metoder och beräkningsmodeller från maj 2024. Revideringarna påverkar handel i varor och tjänster i bytesbalansen. Mer information om nationalräkenskapernas allmänna översyn från maj 2024 och mindre översyn från maj 2025 finns att läsa i Reviderade tidsserier i maj (pdf)
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.