Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2025
Överskottet i Sveriges bytesbalans minskar främst till följd av stora utdelningar inom portföljinvesteringar till utlandet
Statistiknyhet från SCB 2025-09-04 8.00
Under det andra kvartalet 2025 uppgår överskottet i bytesbalansen till 84,5 miljarder kronor, en minskning med 51,5 miljarder jämfört med andra kvartalet 2024. Nedgången i överskottet kommer främst av en minskning i kapitalavkastningen inom primärinkomster, men påverkas även av en minskning i tjänstebalansen.
”Bytesbalansöverskottet minskar och vi kan se att kapitalavkastningen bidrar genom relativt stora utdelningar inom portföljinvesteringar till utlandet” säger Viktor Penna, ekonom på sektionen för betalningsbalansen.
Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till 3 417,5 miljarder kronor. En ökning på 188,8 miljarder från föregående kvartal som till stor del förklaras av värdeökningar på portföljinvesteringar i utlandet. Den finansiella balansen visar en nettoupplåning gentemot utlandet på 49,0 miljarder kronor under andra kvartalet 2025. Utländska investeringar i Sverige minskar liksom svenska investeringar i utlandet.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP
Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 5,7 procent av landets BNP. För första kvartalet 2025 uppgick andelen till 6,5 procent. Andelen är beräknad som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Varuexporten ökar liksom varuimporten
Handelsbalansen visar ett överskott på 81,0 miljarder kronor under andra kvartalet 2025 vilket är en minskning på 6,1 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2024. Varuexporten uppgår till 578,7 miljarder kronor, en minskning med 17,2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 497,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 11,1 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, minskar med 1,3 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2024. Överskottet under andra kvartalet 2025 uppgår till 52,9 miljarder kronor.
Tjänstebalansen visar ett underskott på 40,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 21,5 miljarder kronor under det andra kvartalet 2024. Tjänsteimporten uppgår till 349,6 miljarder kronor, en ökning med 22,3 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2024. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 3,7 miljarder kronor vid samma jämförelse och uppgår till 309,5 miljarder kronor.
Positivt bidrag från primärinkomster
Primärinkomster, som främst består av kapitalavkastning och löner visar andra kvartalet 2025 ett överskott på 71,0 miljarder kronor. Det är en minskning med 26,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Överskottet i kapitalavkastning går från 93,5 miljarder kronor andra kvartalet 2024, till 65,6 miljarder kronor aktuellt kvartal.
Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 15,9 miljarder kronor, en minskning med 29,0 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2024. Kapitalavkastning på övriga investeringar bidrar med ett underskott på 13,9 miljarder kronor, underskottet har därmed minskat med 2,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Underskottet i sekundärinkomster ökar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 27,5 miljarder kronor. Underskottet minskar med 0,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoupplåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoupplåning som uppgår till 49,0 miljarder kronor under det andra kvartalet 2025. Med nettoutlåning och nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Under det andra kvartalet visar direkta investeringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven nettoutlåning.
Direktinvesteringar ökar i Sverige såväl som i utlandet
Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 1,1 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 64,8 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 65,9 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar ökar i utlandet och ökar i Sverige
Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar är 33,4 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare ökar portföljinvesteringar i Sverige med 221,0 miljarder kronor och svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 254,4 miljarder kronor.
Övriga investeringar ökar i både utlandet och i Sverige
Nettoutlåningen inom övriga investeringar uppgår till 13,8 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 52,3 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 38,5 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 98,5 miljarder kronor. Valutareserven visar en ökad nettoutlåning motsvarande 1,3 miljarder kronor.
Ökning av svenska nettotillgångar mot utlandet
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgångar gentemot utlandet uppgick till 3 417,5 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2025. Detta innebär en ökning med 188,8 miljarder kronor jämfört med förgående kvartal, då nettotillgångarna uppgick till 3 228,7 miljarder kronor.
Både svenska tillgångar och skulder ökar
Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 21 875,6 miljarder kronor under det andra kvartalet, vilket motsvarar en ökning med 595,1 miljarder jämfört med förgående kvartal. Samtidigt ökade de svenska skulderna gentemot utlandet till 18 458,1 miljarder kronor under andra kvartalet, en ökning med 406,3 miljarder kronor.
Svenska portföljinvesteringar i utlandet ökar, liksom de utländska portföljinnehaven i Sverige. Svenska investeringar i finansiella derivat minskar, så även utländska investeringarna i svenska derivat. Övriga investeringar i utlandet ökar. Även de utländska övriga investeringarna i Sverige ökar. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökar vilket även utländska direktinvesteringar i Sverige gör. Sveriges valutareserv i utlandet minskar under perioden.
Revideringar
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2025.
Kvalitetsdeklaration, Betalningsbalans och utlandsställning, 2024 (scb.se) (pdf).
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2013.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av första kvartalet 2025.
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2013. Som en del i det fortsatta arbetet med att samordna statistiken mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna har en del revideringar tagits in i betalningsbalansen som en följd av nationalräkenskapernas fortsatta arbete med utestående delar i den allmänna översynen av indatakällor, metoder och beräkningsmodeller från maj 2024. Revideringarna påverkar handel i varor och tjänster i bytesbalansen. Mer information om nationalräkenskapernas allmänna översyn från maj 2024 och mindre översyn från maj 2025 finns att läsa i Reviderade tidsserier i maj (pdf).
Inom direktinvesteringars avkastning återfinns en mindre diskrepans mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaper för åren 2019-2020. Korrigering i nationalräkenskaper planeras till 2029, i samband med nationalräkenskapernas nästa allmänna översyn.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Nästa publiceringstillfälle
2025-12-04.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.