Handelsbalansen gav ett överskott på 19 miljarder kronor vilket var en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exporten steg mer än importen vilket medförde ett ökat överskott i handelsbalansen. Merchanting som ingår i handelsbalansen bidrog med ett överskott på 22 miljarder kronor vilket var en ökning med knappt 3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal förgående år.

Försvagad tjänstebalans

Tjänstebalansen gav ett överskott på 3 miljarder kronor vilket var en minskning med knappt 6 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år.

Tjänsteexporten uppgick till 158 miljarder kronor vilket var en ökning med knappt 4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteimporten uppgick till knappt 156 miljarder kronor, en ökning med 9 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Bland tjänsteslagen bidrog främst nyttjande av immateriella rättigheter samt resor till den ökade exporten medan exporten av övriga affärstjänster minskade. Resor och nyttjande av immateriella rättigheter var också de tjänsteslag som främst bidrog till den ökade tjänsteimporten. Resor avser konsumtion vid resande i annat land än det där man har sin ekonomiska hemvist.

Ökat överskott i primärinkomsten

Primärinkomster visade tredje kvartalet ett överskott på 37 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år visade posten ett överskott på 32 miljarder kronor. Det var främst avkastning på portföljinvesteringar som bidrog till det ökade överskottet i primärinkomsten. Löner gav ett överskott på drygt 1 miljard kronor medan kapitalavkastningen gav ett överskott på 36 miljarder kronor.

Avkastning på direktinvesteringar bidrog med ett överskott på 17 miljarder kronor vilket var en ökning med 1 miljard kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Avkastning på portföljinvesteringar bidrog med ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på knappt 14 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Utdelningar på aktier och fonder gav ett överskott på 23 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år gav denna post ett överskott på knappt 19 miljarder kronor. Det ökade överskottet berodde på att utdelningar på aktier och fonder från utlandet ökade. Avkastning på räntebärande värdepapper visade på ett minskat underskott jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Sekundärinkomster gav ett underskott på 20 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på knappt 17 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år.

Kapitalinflöde i finansiella balansen

Den finansiella balansen gav ett kapitalinflöde på 88 miljarder kronor netto. Portföljinvesteringar och direktinvesteringar gav kapitalinflöden medan övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven gav kapitalutflöden.

Direktinvesteringar gav ett kapitalinflöde på 25 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökade med 30 miljarder kronor medan utländska direktinvesteringar i Sverige ökade med 55 miljarder kronor.

Transaktioner i portföljinvesteringar gav ett kapitalinflöde på 152 miljarder kronor. Utländska placerare ökade sina portföljinvesteringar i Sverige med 94 miljarder kronor medan svenska placerare minskade sina portföljinvesteringar i utlandet med 58 miljarder kronor.

Utländska investerare ökade sitt innehav i svenska räntebärande värdepapper med 93 miljarder kronor. Innehavet i långa räntebärande värdepapper ökade med 100 miljarder kronor medan innehavet i korta räntebärande värdepapper minskade med 7 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av att bankerna ökade sin upplåning i långa räntebärande värdepapper utgivna i utländsk valuta. Även upplåningen i svenska kronor steg om än inte lika mycket. Flera sektorer låg bakom den ökningen. Minskningen av korta räntebärande värdepapper berodde bland annat på att bankernas upplåning minskade med 27 miljarder kronor. Det vägs dock upp av icke finansiella företag som ökade sin upplåning med 20 miljarder kronor. Utländska investerare nettoköpte svenska aktier och fonder för knappt 1 miljard kronor.

Svenska investerare minskade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med 13 miljarder kronor. Långa räntebärande värdepapper minskade med 20 miljarder kronor medan korta räntebärande värdepapper ökade med 6 miljarder kronor. Innehavet i utländska aktier och fonder minskade med totalt 45 miljarder kronor.

Övriga investeringar gav ett kapitalutflöde på 71 miljarder kronor netto. Övriga investeringar i utlandet minskade med 87 miljarder kronor medan utländska övriga investeringar i Sverige minskade med 157 miljarder kronor.

Finansiella derivat gav ett kapitalutflöde på 15 miljarder kronor. Valutareserven gav ett kapitalutflöde på 3 miljarder kronor under tredje kvartalet.

Minskad nettotillgång i utlandsställningen

Vid utgången av tredje kvartalet 2018 visade Sveriges utlandsställning en nettotillgång mot utlandet på 511 miljarder kronor. Detta är en minskning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 604 miljarder kronor.

Tillgångarna minskade under kvartalet med 144 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskade med 51 miljarder kronor. Portföljinvesteringar var den del i utlandsställningen som bidrog mest till minskningen av nettotillgångar genom en ökad nettoskuld. Även direktinvesteringar och valutareserven bidrog till minskningen genom minskade nettotillgångar. Nettotillgångarna i finansiella derivat och övriga investeringar ökade.

Sveriges största nettotillgångar mot utlandet finns inom övriga investeringar, valutareserven och direktinvesteringar. Sveriges största nettoskulder finns i räntebärande värdepapper inom portföljinvesteringar.

Revideringar

Vid sammanställning av betalningsbalansen och utlandsställningen används vissa preliminära uppgifter. Statistiken kommer att revideras i takt med att statistiken uppdateras med mer definitiva siffror.

I samband med publiceringen av tredje kvartalet 2018 har tidserien för betalningsbalansen och utlandsställningen reviderats från 2015 kvartal 1.

Revideringsperioden har utökats utöver den normala då det i den årliga direktinvesteringsundersökningen framkommit ett behov att revidera även 2015.

I tabellen Revideringar inom betalningsbalans 2015 kv1-2018kv2, finns storlek samt beskrivning av revideringarna inom betalningsbalansen efter kontopost.

I tabellen Revideringar inom utlandsställningen 2015kv1-2018kv2, finns storlek samt beskrivning av revideringarna inom utlandsställningen efter tillgångar/skulder och kontopost.

Korrigeringar

Handeln med utländska räntebärande värdepapper har korrigerats för perioden 2017 kvartal 1-2018 kvartal 3. Korrigeringen härrör främst från att kompletterande uppgifter över primärhandeln inkommit.