Till innehåll på sidan

Betalningsbalansen, 3:e kvartalet 2019

Ökad export av varor och tjänster bidrar till stärkt bytesbalans

Statistiknyhet från SCB 2019-12-04 9.30

Överskottet i bytesbalansen uppgår till 68,8 miljarder kronor under tredje kvartalet 2019. Det är en ökning med 30,9 miljarder jämfört med tredje kvartalet 2018. Handelsbalansen är den främsta bidragande faktorn till det ökade överskottet.

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 77,4 miljarder kronor under kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 1226,5 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet 2019.

Vad är betalningsbalansen?

Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklarar vi de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.

Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP ökar

Sveriges bytesbalans som andel av BNP har ökat de senaste kvartalen, och uppgår det tredje kvartalet 2019 till 4,0 procent av landets BNP, beräknat som glidande medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Senast andelen nådde upp till samma nivå var första kvartalet 2016.

Bytesbalansen

Diagram. Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2019

Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.

Överskottet i handelsbalansen ökar

Handelsbalansen visar ett överskott på 33,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 16,1 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2018. Varuexporten uppgår till 393,5 miljarder kronor, en ökning med 23,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Även varuimporten ökar och uppgår till 359,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,6 miljarder kronor vid samma jämförelse. Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 0,9 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2018 och uppgår till 22,4 miljarder kronor.

Tjänstebalansen går från underskott till överskott

Tjänstebalansen visar ett överskott på 7,3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 1 miljard kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 184,5 miljarder kronor, en ökning med 23,4 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2018. Samtidigt visar tjänsteimporten en ökning med 15,2 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 177,2 miljarder kronor.

Bland tjänsteslagen bidrar främst övriga affärstjänster, avgifter för användning av immateriella rättigheter och resor till den ökade exporten. De tjänsteslag som främst bidrar till den ökade importen är tele-, data- och informationstjänster, övriga affärstjänster samt resor.

Överskottet i primärinkomster ökar

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar det tredje kvartalet ett överskott på 49 miljarder kronor. Överskottet ökar med 7,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastningen är den del av primärinkomsten som bidrar mest till det ökade överskottet. Denna del går från 38,5 miljarder kronor till 45,7 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Portföljinvesteringar bidrar till kapitalavkastningen med ett överskott på 24,6 miljarder kronor, en ökning med 5,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det ökade överskottet beror på ökad utdelning på aktier och fonder som innehas i utlandet samt minskad ränta på svenska räntebärande värdepapper. Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 21,1 miljarder kronor, en ökning med 1,9 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2018.

Underskottet i sekundärinkomster ökar

Sekundärinkomster, som bland annat består av bistånd och EU-avgifter, visar ett underskott på 21,3 miljarder kronor. Underskottet ökar med 0,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Nettoutlåning i den finansiella balansen

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 77,4 miljarder kronor under tredje kvartalet 2019. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Inom finansiella balansen visar portföljinvesteringar, finansiella derivat och övriga investeringar nettoutlåning under kvartalet. Samtidigt visar direktinvesteringar och valutareserven nettoupplåning under kvartalet.

Finansiell balans

Diagram. Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2019

Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar

Nettoupplåningen inom direktinvesteringar uppgår till 12,7 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 43,7 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 31,1 miljarder kronor.

Svenska portföljinvesteringar i utlandet ökar

Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 10,0 miljarder kronor under kvartalet. Svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 6,7 miljarder kronor medan utländska placerare minskar sina portföljinvesteringar i Sverige med 3,3 miljarder kronor.

Övriga investeringar i utlandet ökar

Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 108,1 miljarder kronor. Övriga investeringar i utlandet ökar med 214,5 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 106,3 miljarder kronor.

Finansiella derivat och valutareserv

Nettoutlåningen inom finansiella derivat uppgår till 5,5 miljarder kronor. Valutareserven visar en minskad nettoutlåning motsvarande 33,6 miljarder kronor.

Nettotillgången i Sveriges utlandsställning ökar

Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 1226,5 miljarder kronor, en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 847,8 miljarder kronor. Portföljinvesteringar bidrar mest till ökningen av nettotillgångar genom en minskad nettoskuld.

Utlandsställning

Diagram. Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2019

Jämförelser i utlandsställningen görs mot föregående kvartal.

Svenska skulder gentemot utlandet ökar

Svenska skulder mot utlandet ökar med 349,6 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 13 496,3 miljarder kronor. Förändringen beror till stor del på att Sveriges utlandsskuld i övriga investeringar och finansiella derivat ökar.

Svenska tillgångar i utlandet ökar

Svenska tillgångar i utlandet ökar med 728,2 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 722,7 miljarder kronor. Portföljtillgångar och övriga investeringar i utlandet bidrar mest till ökningen.

Sveriges största nettotillgång mot utlandet finns inom direktinvesteringar

De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom direktinvesteringar, valutareserven och övriga investeringar. De största nettoskulderna finns inom långa räntebärande värdepapper tillhörande portföljinvesteringar.

Skillnader mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna

Det finns skillnader i skattningar mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. Arbete pågår där betalningsbalansen och nationalräkenskaperna samarbetar i ett långsiktigt projekt för att samordna statistiken.

Revideringar

Revideringsperioden har utökats utöver normal tidsperiod på grund av utfall från den årliga undersökningen avseende direktinvesteringar. Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2015.

Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2019.

Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Undantagsvis kan ytterligare perioder revideras om det skett metodförändringar eller tillkommit nya data som ger en påtagligt förändrad bild av betalningsbalansen.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av tredje kvartalet 2019.

Definitioner och förklaringar

Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.

Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.

Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.

Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.

Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.

Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.

Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.

Nästa publiceringstillfälle

2020-03-11

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Riksbanken

Producent

SCB, Enheten för utrikeshandel och betalningsbalans

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Linda Nihlwing

Telefon
010-479 40 19
E-post
linda.nihlwing @scb.se

Anna Bengtsson

Telefon
010-479 45 75
E-post
anna.bengtsson@scb.se

Elisabet Göransson

Telefon
010-479 44 91
E-post
elisabet.goransson@scb.se

Övrigt

E-post
bop@scb.se