Betalningsbalansen, 3:e kvartalet 2020
Kapitalavkastningen bidrar till minskat överskott i bytesbalansen
Statistiknyhet från SCB 2020-12-07 9.30
Överskottet i bytesbalansen uppgår till 67,4 miljarder kronor under tredje kvartalet 2020. Det är en minskning med 10,2 miljarder jämfört med tredje kvartalet 2019. Kapitalavkastningen är den främsta bidragande faktorn till det minskade överskottet. Exporten och importen av varor och tjänster föll betydligt under andra kvartalet och är fortsatt under tredje kvartalet på en lägre nivå än motsvarande kvartal föregående år, medan nettot är relativt opåverkat.
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 31,8 miljarder kronor under det tredje kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 810,3 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet 2020.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklarar vi de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP minskar
Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 5,2 procent det tredje kvartalet 2020, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Senast som andelen minskade var under det fjärde kvartalet 2018.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Överskottet i handelsbalansen minskar
Handelsbalansen visar ett överskott på 43,6 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2020. Det är en minskning med 1,7 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2019. Varuexporten uppgår till 369,3 miljarder kronor, en minskning med 38,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 325,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 36,9 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, minskar med 6,3 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2019. Överskottet uppgår därmed under tredje kvartalet 2020 till 26,6 miljarder kronor.
Export och import av tjänster minskar
Tjänstebalansen visar ett underskott på 0,4 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 0,5 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 144,5 miljarder kronor, en minskning med 36,7 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2019. Samtidigt visar tjänsteimporten en minskning med 35,8 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 144,9 miljarder kronor. I likhet med det andra kvartalet 2020 fortsätter coronapandemin att påverka tjänstehandeln, då både exporten och importen ligger kvar på fortsatt lägre nivåer.
Överskottet i primärinkomster minskar
Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar tredje kvartalet 2020 ett överskott på 41,8 miljarder kronor. Överskottet minskar med 11,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som orsakar minskningen genom ett minskat överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 49,6 miljarder kronor tredje kvartalet 2019, till 38,8 miljarder kronor aktuellt kvartal.
Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 19,4 miljarder kronor, en minskning med 6,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Portföljinvesteringar bidrar till kapitalavkastningen med ett överskott på 20,6 miljarder kronor, en minskning med 2,8 miljarder vid samma jämförelse.
Underskottet i sekundärinkomster minskar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete samt EU-bidrag och EU-avgifter, visar ett underskott på 17,7 miljarder kronor. Underskottet minskar med 3,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoutlåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 31,8 miljarder kronor under tredje kvartalet 2020. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Inom finansiella balansen visar portföljinvesteringar, direktinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven nettoutlåning det tredje kvartalet 2020. Samtidigt visar finansiella derivat nettoupplåning under kvartalet.
Direktinvesteringar ökar i utlandet såväl som i Sverige
Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 10,7 miljarder kronor under kvartalet. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 31,4 miljarder kronor, medan utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 20,7 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar ökar i utlandet såväl som i Sverige
Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 64,5 miljarder kronor under kvartalet. Svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 136,2 miljarder kronor, medan utländska placerare ökar sina portföljinvesteringar i Sverige med 71,7 miljarder kronor.
Liten ökning av övriga investeringar i utlandet och i Sverige
Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 1,4 miljarder kronor. Övriga investeringar i utlandet ökar med 4,3 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 2,8 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 49,1 miljarder kronor. Valutareserven visar en nettoutlåning motsvarande 4,1 miljarder kronor.
Nettotillgången i Sveriges utlandsställning minskar
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 810,3 miljarder kronor, en minskning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 875,5 miljarder kronor. Finansiella derivat, följt av direktinvesteringar, bidrar mest till minskningen av nettotillgången.
Jämförelser i utlandsställningen görs mot föregående kvartal.
Svenska skulder gentemot utlandet ökar
Svenska skulder mot utlandet ökar med 262,0 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 13 911,9 miljarder kronor. Förändringen orsakas av att Sveriges utlandsskuld i portföljinvesteringar ökar. Utlandsskulden i övriga investeringar motverkar något med en minskning.
Svenska tillgångar i utlandet ökar
Svenska tillgångar i utlandet ökar med 196,7 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 722,2 miljarder kronor. Portföljinvesteringar orsakar ökningen, medan finansiella derivat är den del som motverkar mest.
Sveriges största nettotillgång mot utlandet finns inom direktinvesteringar
De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom direktinvesteringar, valutareserven och övriga investeringar. De största nettoskulderna finns inom portföljinvesteringar.
Revideringar
Med anledning av ett behov att revidera tidsserierna av utrikeshandel med tjänster har revideringspolicyn frångåtts och tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2013.
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2020.
Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av tredje kvartalet 2020.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.