Betalningsbalansen, 3:e kvartalet 2024
Importen av tjänster ökar mer än exporten, därav ett minskat överskott i bytesbalansen
Statistiknyhet från SCB 2024-12-05 8.00
Under det tredje kvartalet 2024 uppgår överskottet i bytesbalansen till 94,3 miljarder kronor, en minskning med 15,0 miljarder jämfört med tredje kvartalet 2023. Minskningen beror främst på en försvagad tjänstebalans där tjänsteexporten ökar men motsvarande import ökar än mer. Minskningen dämpas något av primärinkomsternas ökning där framför allt löner lämnar ett positivt bidrag.
– Det minskade överskottet i bytesbalansen förklaras främst av en tjänsteimport som överstiger tjänsteexporten, säger Jörgen Bromé, ekonom på sektionen för Betalningsbalansen.
Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till 3 347,3 miljarder kronor. Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 148,3 miljarder kronor under tredje kvartalet 2024. Såväl utländska investeringar i Sverige som svenska investeringar i utlandet minskar. Utländska investeringar minskar i större omfattning
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP
Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 7,6 procent av landets BNP. För andra kvartalet 2024 uppgick andelen till 7,9 procent. Andelen är beräknad som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Varuexporten minskar liksom varuimporten
Handelsbalansen visar ett överskott på 70,7 miljarder kronor under tredje kvartalet 2024. Det är en minskning med 2,5 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2023. Varuexporten uppgår till 539,4 miljarder kronor, en minskning med 12,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 468,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 10,3 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är oförändrat jämfört med tredje kvartalet 2023. Överskottet under tredje kvartalet 2024 uppgår till 58,6 miljarder kronor.
Tjänstebalansen visar ett underskott på 24,5 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 7,9 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2023. Tjänsteimporten uppgår till 328,4 miljarder kronor, en ökning med 36,4 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2023. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 19,8 miljarder kronor vid samma jämförelse och uppgår till 303,9 miljarder kronor.
Positivt bidrag från primärinkomster
Primärinkomster, som främst består av kapitalavkastning och löner visar tredje kvartalet 2024 ett överskott på 69,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Överskottet i kapitalavkastning går från 69,0 miljarder kronor tredje kvartalet 2023, till 69,9 miljarder kronor aktuellt kvartal.
Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 18,2 miljarder kronor, en minskning med 0,6 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2023. Kapitalavkastning på övriga investeringar bidrar med ett underskott på 13,7 miljarder kronor, underskottet har därmed minskat med 2,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Underskottet i sekundärinkomster minskar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 21,8 miljarder kronor. Underskottet minskar med 1,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoutlåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 148,3 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2024. Med nettoutlåning och nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Under det tredje kvartalet visar Direktinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven nettoutlåning. Portföljinvesteringar och finansiella derivat visar nettoupplåning.
Direktinvesteringar ökar såväl i Sverige som i utlandet
Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 8,2 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 55,2 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 63,4 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar ökar både i utlandet och i Sverige
Nettoupplåningen inom portföljinvesteringar är 77,5 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare ökar portföljinvesteringar i Sverige med 145,0 miljarder kronor och svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 67,6 miljarder kronor.
Övriga investeringar ökar i utlandet men minskar i Sverige
Nettoutlåningen inom övriga investeringar uppgår till 208,9 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 150,2 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 58,8 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 11,7 miljarder kronor. Valutareserven visar en ökad nettoutlåning motsvarande 20,2 miljarder kronor.
Minskning av svenska nettotillgångar mot utlandet
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgångar gentemot utlandet uppgick till 3 347,3 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet 2024. Detta innebär en minskning med 93,0 miljarder kronor jämfört med förgående kvartal, då nettotillgångarna uppgick till 3 440,3 miljarder kronor.
Svenska tillgångar minskar medan skulderna ökar
Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 21 985,2 miljarder kronor under det tredje kvartalet, vilket motsvarar en minskning med 18,5 miljarder kronor jämfört med förgående kvartal. Samtidigt ökade de svenska skulderna gentemot utlandet till 18 637,9 miljarder kronor under tredje kvartalet, en uppgång med 74,5 miljarder kronor.
Svenska portföljinvesteringar i utlandet ökar, likaså de utländska portföljinnehaven i Sverige. Svenska investeringar i finansiella derivat minskar något, och även utländska investeringar i svenska derivat sjunker. Övriga investeringar i utlandet ökar, medan de utländska övriga investeringarna i Sverige minskar. Svenska direktinvesteringar i utlandet minskar liksom utländska direktinvesteringar i Sverige. Sveriges valutareserv i utlandet ökar under perioden.
Revideringar
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2024. Kvalitetsdeklaration, Betalningsbalans och utlandsställning, 2024 (scb.se).
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2021.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av andra kvartalet 2024.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.