Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2019
Ökat överskott i handelsbalansen bidrar till positiv bytesbalans
Statistiknyhet från SCB 2020-03-09 9.30
Överskottet i bytesbalansen uppgår till 38,8 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2019. Det är en ökning med 12,6 miljarder jämfört med fjärde kvartalet 2018. Handelsbalansen är den främsta bidragande faktorn till det ökade överskottet.
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 108,9 miljarder kronor under det sista kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 1050,3 miljarder kronor vid utgången av fjärde kvartalet 2019.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklarar vi de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP ökar
Sveriges bytesbalans som andel av BNP har ökat de senaste kvartalen, och uppgår det fjärde kvartalet 2019 till 3,9 procent av landets BNP, beräknat som glidande medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Senast när andelen nådde upp till samma nivå var första kvartalet 2016.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Överskottet i handelsbalansen ökar
Handelsbalansen visar ett överskott på 30,2 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2019. Det är en ökning med 14,6 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2018. Varuexporten uppgår till 418,2 miljarder kronor, en ökning med 5,2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 388,0 miljarder kronor, vilket är en minskning med 9,3 miljarder kronor vid samma jämförelse. Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 2,8 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2018. Överskottet uppgår därmed under fjärde kvartalet 2019 till 24,6 miljarder kronor.
Import och export av tjänster ökar
Tjänstebalansen visar ett överskott på 7,7 miljarder kronor, vilket är en marginell minskning jämfört med överskottet på 8,4 miljarder kronor fjärde kvartalet 2018. Tjänsteexporten uppgår till 188,7 miljarder kronor, en ökning med 6,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Samtidigt visar tjänsteimporten en ökning med 7,0 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 181,0 miljarder kronor.
Bland tjänsteslagen bidrar främst resor samt tele-, data-, och informationstjänster till den ökade exporten. De tjänsteslag som främst bidrar till den ökade importen är avgifter för användning av immateriella rättigheter samt tele-, data- och informationstjänster. Samtidigt visar övriga affärstjänster på en minskning på både export- och importsidan. Inom detta tjänsteslag är det FOU-tjänster som står för den största minskningen på export- respektive importsidan.
Överskottet i primärinkomster ökar
Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar fjärde kvartalet 2019 ett överskott på 33,4 miljarder kronor. Överskottet ökar med 7,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastningen är den del av primärinkomsten som bidrar mest till det ökade överskottet. Överskottet går från 25,3 miljarder kronor till 29,5 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Portföljinvesteringar bidrar till kapitalavkastningen med ett överskott på 7,5 miljarder kronor, en ökning med 2,2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 21,5 miljarder kronor, en ökning med 1,6 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2018.
Underskottet i sekundärinkomster ökar
Sekundärinkomster, som bland annat består av bistånd och EU-avgifter, visar ett underskott på 32,4 miljarder kronor. Underskottet ökar med 8,2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoutlåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 108,9 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2019. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Inom finansiella balansen visar portföljinvesteringar, finansiella derivat och övriga investeringar nettoutlåning under kvartalet. Samtidigt visar direktinvesteringar och valutareserven nettoupplåning under kvartalet.
Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar
Nettoupplåningen inom direktinvesteringar uppgår till 29,2 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 21,4 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet minskar med 7,8 miljarder kronor.
Utländska portföljinvesteringar i Sverige minskar
Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 64,7 miljarder kronor under kvartalet. Svenska placerare minskar sina portföljinvesteringar i utlandet med 3,2 miljarder kronor medan utländska placerare minskar sina portföljinvesteringar i Sverige med 67,9 miljarder kronor.
Övriga investeringar minskar i utlandet såväl som i Sverige
Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 82,6 miljarder kronor. Övriga investeringar i utlandet minskar med 153,7 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 236,3 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoutlåningen inom finansiella derivat uppgår till 10,8 miljarder kronor. Valutareserven visar en minskad nettoutlåning motsvarande 20,0 miljarder kronor.
Nettotillgången i Sveriges utlandsställning ökar
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 1050,3 miljarder kronor, en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 1027,4 miljarder kronor. Portföljinvesteringar bidrar mest till ökningen av nettotillgångar genom en minskad nettoskuld.
Jämförelser i utlandsställningen görs mot föregående kvartal.
Svenska skulder gentemot utlandet minskar
Svenska skulder mot utlandet minskar med 290,9 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 13 201,7 miljarder kronor. Förändringen beror till stor del på att Sveriges utlandsskuld i övriga investeringar minskar.
Svenska tillgångar i utlandet minskar
Svenska tillgångar i utlandet minskar med 268,1 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 252,0 miljarder kronor. Övriga investeringar och finansiella derivat bidrar mest till minskningen.
Sveriges största nettotillgång mot utlandet finns inom direktinvesteringar
De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom direktinvesteringar, valutareserven och övriga investeringar. De största nettoskulderna finns inom långa räntebärande värdepapper tillhörande portföljinvesteringar.
Skillnader mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna
Det finns skillnader i skattningar mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. Arbete pågår där betalningsbalansen och nationalräkenskaperna samarbetar långsiktigt för att samordna statistiken.
Revideringar
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2017.
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2019.
Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar. I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av fjärde kvartalet 2019.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Nästa publiceringstillfälle
2020-06-08
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.