Till innehåll på sidan

Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2020. Korrigerad 2021-03-22

Minskad import av varor och tjänster stärker Sveriges bytesbalans

Statistiknyhet från SCB 2021-03-05 9.30

Överskottet i bytesbalansen uppgår till 57,4 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2020. Det är en ökning med 10,7 miljarder jämfört med fjärde kvartalet 2019. Handel med varor och tjänster bidrar främst till ökningen, medan kapitalavkastning i primärinkomsten motverkar med en minskning.

Korrigering har skett 2021-03-22 av utlandets innehav av svenska räntebärande värdepapper med lång löptid avseende fjärde kvartalet 2020.

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 45,2 miljarder kronor under det fjärde kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 883,9 miljarder kronor vid utgången av fjärde kvartalet 2020.

Vad är betalningsbalansen?

Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklarar vi de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.

Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP ökar

Sveriges bytesbalans som andel av BNP ökar det fjärde kvartalet, och uppgår till 5,2 procent av landets BNP, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Andelen har legat på liknande nivåer sedan tredje kvartalet 2019.

Exporten och importen av varor och tjänster föll betydligt under andra kvartalet men har återhämtat sig därefter, vilket är mest tydligt inom varor. Export och import av varor och tjänster är dock fortsatt på en lägre nivå än motsvarande kvartal föregående år.

Bytesbalansen
Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2020

Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.

Överskottet i handelsbalansen ökar

Handelsbalansen visar ett överskott på 45,2 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2020. Det är en ökning med 10,7 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2019. Varuexporten uppgår till 413,7 miljarder kronor, en minskning med 7,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 368,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 18,0 miljarder kronor vid samma jämförelse. Importen av varor minskar mer än vad exporten av varor minskar, vilket innebär att handelsbalansen stärks.

Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, minskar med 2,5 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2019. Överskottet uppgår därmed under fjärde kvartalet 2020 till 28,0 miljarder kronor. 

Överskottet i tjänstebalansen ökar

Tjänstebalansen visar ett överskott på 13,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 8,4 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 182,2 miljarder kronor, en minskning med 9,4 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2019. Samtidigt visar tjänsteimporten en minskning med 14,7 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 168,5 miljarder kronor. Importen av tjänster minskar mer än vad exporten av tjänster minskar, det bidrar till en stärkt tjänstebalans.

Överskottet i primärinkomster minskar

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar fjärde kvartalet 2020 ett överskott på 25,1 miljarder kronor. Primärinkomstens överskott minskar med 10,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som orsakar minskningen genom ett minskat överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 33,6 miljarder kronor fjärde kvartalet 2019, till 20,4 miljarder kronor aktuellt kvartal. Överskottet av löner är relativt oförändrat, medan övrig primärinkomst motverkar minskningen något genom ett ökat överskott.

Portföljinvesteringar bidrar till kapitalavkastningen med ett överskott på 4,0 miljarder kronor, en minskning med 3,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 17,8 miljarder kronor, en minskning med 7,9 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Underskottet i sekundärinkomster minskar

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter, visar ett underskott på 26,5 miljarder kronor. Underskottet minskar med 5,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Nettoutlåning i den finansiella balansen

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 45,2 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2020. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Inom finansiella balansen visar portföljinvesteringar, direktinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven nettoutlåning under kvartalet. Samtidigt visar finansiella derivat nettoupplåning under kvartalet.

Finansiell balans
Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2020

Svenska direktinvesteringar i utlandet ökar

Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 16,0 miljarder kronor under kvartalet. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 14,0 miljarder kronor, medan utländska direktinvesteringar i Sverige minskar med 1,9 miljarder kronor.

Svenska portföljinvesteringar i utlandet ökar

Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 55,0 miljarder kronor under kvartalet. Svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 108,1 miljarder kronor, medan utländska placerare ökar sina portföljinvesteringar i Sverige med 53,0 miljarder kronor.

Övriga investeringar minskar i Sverige såväl som i utlandet

Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 5,7 miljarder kronor. Övriga investeringar i utlandet minskar med 213,0 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 218,7 miljarder kronor.

Finansiella derivat och valutareserv

Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 35,2 miljarder kronor. Valutareserven visar en ökad nettoutlåning motsvarande 3,8 miljarder kronor.

Nettotillgången i Sveriges utlandsställning minskar

Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 883,9 miljarder kronor, en minskning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 890,9 miljarder kronor. Direktinvesteringar är den del som bidrar mest till minskningen genom en minskad nettotillgång.

Utlandsställning

Diagram: Betalningsbalansen, Utlandsställning 4:e kvartalet 2020

Jämförelser i utlandsställningen görs mot föregående kvartal.

Svenska skulder gentemot utlandet minskar

Svenska skulder mot utlandet minskar med 241,2 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 13 678,5 miljarder kronor. Sveriges utlandsskuld i övriga investeringar minskar vilket motverkas av en ökning i utlandsskulden i portföljinvesteringar. Skulden i finansiella derivat och direktinvesteringar visar i sammanhanget små minskningar. 

Svenska tillgångar i utlandet minskar

Svenska tillgångar i utlandet minskar med 248,0 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 562,5 miljarder kronor. Förändringen beror till stor del på minskade tillgångar inom övriga investeringar och direktinvesteringar, samt att portföljinvesteringar motverkar med en ökning. Finansiella derivat och valutareserven visar relativt små minskningar av tillgångar.

Sveriges största nettotillgång mot utladet finns inom övriga investeringar

De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom övriga investeringar, valutareserven och direktinvesteringar. De största nettoskulderna finns inom portföljinvesteringar.

Revideringar

Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2017. Ny information om två större poster av engångskaraktär som avser export av datatjänster samt export av forskning och utveckling har tillkommit andra och tredje kvartalet 2019. Det medför att tjänsteexporten har reviderats upp.
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2021

Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av fjärde kvartalet 2020.

Definitioner och förklaringar

Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.

Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.

Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.

Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.

Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.

Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.

Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Riksbanken

Producent

SCB, Enheten för utrikeshandel och betalningsbalans

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Elisabet Göransson

Telefon
072 - 084 44 91
E-post
elisabet.goransson@scb.se

Linda Nihlwing

Telefon
072-084 40 19
E-post
linda.nihlwing@scb.se

Övrigt

E-post
bop@scb.se