Handelsbalansen gav ett överskott på 46 miljarder kronor. Det var en ökning med 22 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuexporten ökade med 41 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år, medan varuimporten ökade med 19 miljarder kronor. Sammantaget gav det en förstärkt handelsbalans. Merchanting som ingår i handelsbalansen, bidrog med ett överskott på 23 miljarder kronor. Det var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal förgående år.

Från underskott till överskott i tjänstebalansen

Tjänstebalansen gav ett överskott på 8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Tjänsteexporten uppgick till 166 miljarder kronor. Det var en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteimporten uppgick till 158 miljarder kronor, vilket var en ökning med 12 miljarder kronor jämfört med motsvarade kvartal föregående år

De tjänsteslag som främst bidrog till den ökade exporten var övriga affärstjänster, resor och avgifter för användning av immateriella rättigheter. Inom övriga affärstjänster var det management/PR som stod för den största ökningen. För importen var det främst övriga affärstjänster och avgifter för användning av immateriella rättigheter som bidrog till ökningen.

Ökat överskott i primärinkomsten

Primärinkomster visade första kvartalet ett överskott på knappt 42 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år visade posten ett överskott på 21 miljarder kronor. Det var främst avkastning på portföljinvesteringar som bidrog till det ökade överskottet i primärinkomsten. Löner gav ett överskott på 3 miljarder kronor, medan kapitalavkastningen gav ett överskott på 38 miljarder kronor. Övrig primärinkomst visade ett överskott på 1 miljard kronor.

Avkastning på direktinvesteringar bidrog med ett överskott på 18 miljarder kronor. Det var en ökning med 1 miljard kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Avkastning på portföljinvesteringar bidrog med ett överskott på 21 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 1 miljard kronor motsvarande kvartal föregående år. Utdelningar på aktier och fonder gav ett överskott på 24 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år gav denna post ett överskott på drygt 5 miljarder kronor. Det ökade överskottet berodde på att utdelningar på aktier och fonder från utlandet ökade samtidigt som utdelningar på aktier och fonder till utlandet minskade, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Avkastning på räntebärande värdepapper visade på ett minskat underskott jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Sekundärinkomster gav ett underskott på 32 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 26 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år.

Kapitalinflöde i finansiella balansen

Den finansiella balansen gav ett kapitalinflöde på knappt 81 miljarder kronor netto. Portföljinvesteringar, finansiella derivat och övriga investeringar gav kapitalinflöden, medan direktinvesteringar och valutareserven gav kapitalutflöden.

Direktinvesteringar gav ett kapitalutflöde på drygt 23 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökade med 87 miljarder kronor, medan utländska direktinvesteringar i Sverige ökade med 64 miljarder kronor.

Transaktioner i portföljinvesteringar gav ett kapitalinflöde på 9 miljarder kronor. Utländska placerare ökade sina portföljinvesteringar i Sverige med 17 miljarder kronor, medan svenska placerare ökade sina portföljinvesteringar i utlandet med 8 miljarder kronor.

Utländska placerare ökade sitt innehav i svenska räntebärande värdepapper med 23 miljarder kronor. Innehavet i korta räntebärande värdepapper ökade med 29 miljarder kronor, och innehavet i långa räntebärande värdepapper minskade med 6 miljarder kronor. Ökningen i korta räntebärande värdepapper förklaras av att upplåningen mot utlandet, i räntebärande värdepapper utgivna i svenska kronor, ökade med 27 miljarder kronor. Utländska placerare minskade sitt innehav i långa räntebärande värdepapper utgivna i svenska kronor med 13 miljarder, samt ökade sitt innehav i långa värdepapper utgivna i utländsk valuta med 7 miljarder kronor.

Utländska investerare nettosålde svenska aktier och fonder till ett värde av 6 miljarder kronor.

Svenska investerare minskade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med 1 miljard kronor. Långa räntebärande värdepapper utgivna i utländsk valuta minskade med 18 miljarder kronor, samtidigt som långa värdepapper utgivna i svenska kronor ökade med 17 miljarder kronor. Innehavet i utländska aktier och fonder ökade med 9 miljarder kronor.

Övriga investeringar gav ett kapitalinflöde på 103 miljarder kronor netto. Övriga investeringar i utlandet minskade med 8 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökade med 95 miljarder kronor.

Finansiella derivat gav ett kapitalinflöde på drygt 2 miljarder kronor. Valutareserven gav ett kapitalutflöde på 11 miljarder kronor under första kvartalet.

Ökad nettotillgång i utlandsställningen

Vid utgången av första kvartalet 2019 visade Sveriges utlandsställning en nettotillgång mot utlandet på 793 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 384 miljarder kronor.

Tillgångarna ökade under kvartalet med 997 miljarder kronor, samtidigt som skulderna ökade med 588 miljarder kronor.

Portföljinvesteringar var den del i utlandsställningen som bidrog mest till ökningen av nettotillgångar genom en minskad nettoskuld. Även direktinvesteringar och valutareserven bidrog till ökningen genom ökade nettotillgångar. Nettotillgångarna i övriga investeringar och finansiella derivat minskade.

Sveriges största nettotillgångar mot utlandet finns inom valutareserven, direktinvesteringar och övriga investeringar. Sveriges största nettoskulder finns i räntebärande värdepapper inom portföljinvesteringar.

Skillnader mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna

Det är skillnader i export och import mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. Det beror delvis på de avstämningar som görs i nationalräkenskaperna och som finns beskrivna i nationalräkenskapernas fördjupningstext. Betalningsbalansen och nationalräkenskaperna samarbetar i ett långsiktigt arbete att samordna statistiken.

Revideringar

Vid sammanställning av betalningsbalansen och utlandsställningen används vissa preliminära uppgifter. Statistiken kommer att revideras i takt med att statistiken uppdateras med mer definitiva siffror.

I samband med publiceringen av första kvartalet 2019 har tidserien för betalningsbalansen och utlandsställningen reviderats från kvartal 1 2018.

I tabellen Revideringar efter kontopost för betalningsbalansen2018 kv1-2018kv4, finns storlek på revideringarna inom betalningsbalansen efter kontopost.

I tabellen Revideringar efter kontopost för utlandsställningen2018kv1-2018kv4, finns storlek på revideringarna inom utlandsställningen efter tillgångar/skulder och kontopost.