Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark 2024

Stor ökning av frivilliga avsättningar 2024

Statistiknyhet från SCB 2025-06-26 8.00

Vid utgången av 2024 var arealen frivilligt avsatt skogsmark nästan lika stor som det formella skyddet av produktiv skogsmark. I Norra Norrland var det formella skyddet störst, men i övriga landsdelar var de frivilligt avsatta arealerna större. Under 2024 ökade de frivilligt avsatta arealerna mer än den formellt skyddade skogsmarken.

Formellt skyddad produktiv skogsmark omfattade sammanlagt 1,44 miljoner hektar 2024. Det motsvarade 6,3 procent av Sveriges hela produktiva skogsmarksareal. De frivilliga avsättningarna omfattade samtidigt 1,39 miljoner hektar, motsvarande 5,9 procent av landets produktiva skogsmarksareal. Hänsynsytorna är preliminärt skattade till 550 000 hektar 2024, vilket var 2,3 procent av den produktiva skogsmarken.

Statistikens former av produktiv skogsmark, med andel av Sveriges totala produktiva skogsmark, 2024

Cirkeldiagram: Statistikens former av produktiv skogsmark, med andel av Sveriges totala produktiva skogsmark, 2024

Källa: SCB, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU Riksskogstaxeringen.

Andelar av total skogsmark

Av Sveriges totala skogsmarksareal, där även improduktiv skogsmark ingår, utgjorde det formella skyddet drygt 9 procent i slutet av 2024. Frivilliga avsättningar utgjorde 5 procent och andelen hänsynsytor var knappt 2 procent. Improduktiv skogsmark utanför formellt skydd utgjorde nästan 11 procent av Sveriges totala skogsmarksareal.

Statistikens former av skogsmark, med andel av Sveriges totala skogsmark, 2024

Diagram: Statistikens former av skogsmark, med andel av Sveriges totala skogsmark, 2024

Källa: SCB, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU Riksskogstaxeringen.

Formellt skydd störst i Norra Norrland

I jämförelse med frivilliga avsättningar 2024, omfattade den formellt skyddade skogsmarken betydligt större arealer i Norra Norrland. Av hela den produktiva skogsmarksarealen i Norra Norrland, hade 12 procent ett formellt skydd, samtidigt som de frivilliga avsättningarna utgjorde 5 procent av landsdelens produktiva skogsmarksareal.

I övriga tre landsdelar var den frivilligt avsatta arealen större än det formella skyddet av produktiv skogsmark 2024. I Södra Norrland och i Götaland hade drygt 3 procent av den produktiva skogsmarken ett formellt skydd och i Svealand var andelen 5 procent. De frivilligt avsatta arealerna omfattade 7 procent av den produktiva skogsmarken i Södra Norrland respektive Götaland, och 6 procent av den produktiva skogsmarken i Svealand.

Andel formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar och hänsynsytor av total areal produktiv skogsmark per landsdel, 2024

Diagram: Andel formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar och hänsynsytor av total areal produktiv skogsmark per landsdel, 2024

Källa: SCB, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU Riksskogstaxeringen.

Frivilliga avsättningar ökade mest

Under 2024 tillkom 39 000 hektar i det formella skyddet av produktiv skogsmark, motsvarande 0,2 procent av Sveriges totala areal produktiv skogsmark. Nästan 60 procent av de arealerna var belägna i Norra Norrland. Mellan 2020 och 2024 ökade arealen formellt skyddad skogsmark med nästan 180 000 hektar totalt, inklusive formellt skyddad improduktiv skogsmark. Det ger en genomsnittlig årlig ökning på cirka 36 000 hektar för denna femårsperiod.

Arealen frivilliga avsättningar beräknas ha ökat med nästan 54 000 hektar under 2024, motsvarande 0,2 procent av Sveriges hela areal produktiv skogsmark. De nya arealerna var främst belägna i Götaland. I Norra Norrland tillkom inga nya arealer frivilliga avsättningar. Mellan 2020 och 2024 har arealen frivilliga avsättningar ökat med sammanlagt 123 000 hektar, vilket ger en årlig genomsnittlig ökning på 25 000 hektar för femårsperioden.

Hänsynsytornas arealökning 2024 skattas till drygt 18 000 hektar, jämnt fördelat mellan de fyra landsdelarna. Det motsvarade knappt 0,1 procent av Sveriges produktiva skogsmark. Den genomsnittliga ökningen för hänsynsytorna skattas till cirka 20 000 hektar per år för den senaste femårsperioden.

Nytillkomna arealer på produktiv skogsmark, per landsdel, 2024

Diagram: Nytillkomna arealer på produktiv skogsmark, per landsdel, 2024

Källa: SCB, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU Riksskogstaxeringen.

Definitioner och förklaringar

Skogsmark

Skogsmark definieras i Skogsvårdslagen (1979:429) som ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och en kronslutenhet av mer än tio procent, eller förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder. Denna definition gäller sedan 2008 då den ändrades (SFS 2008:662) i syfte att harmonisera den svenska definitionen av skogsmark till den internationella. Arealen skogsmark i Sverige blev större enligt den nya definitionen jämfört med den gamla (Loman, 2011).

Produktiv skogsmark
Produktiv skogsmark definieras i Skogsvårdslagen som skogsmark vilken enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år.

Fyra former av skogsmark                   

Statistiken redovisar arealer för fyra olika former av skogsmark:

  • Formellt skyddad skogsmark
  • Frivilliga avsättningar
  • Hänsynsytor vid föryngringsavverkning
  • Improduktiv skogsmark

I den officiella statistiken summeras inte arealer och andelar för de fyra formerna. Det beror bland annat på stora juridiska skillnader mellan formerna avseende hur de kan påverka markanvändningen. Det finns även stora skillnader i metoderna för hur arealer beräknas, till stor del beroende på vilka dataunderlag som finns tillgängliga. Dessutom är inte statistiken värderad i relation till nationella eller internationella mål. Allt detta kan leda till att summeringar blir missvisande.

Det saknas underlag för att mäta varaktigheten för frivilliga avsättningar och hänsynsytor. Det leder till en viss osäkerhet i statistiken.

Statistikens fyra former specificeras i regeringsuppdraget från 2018, N2018/04159/SK. Uppgifterna tas fram i ett myndighetssamarbete där SCB, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet ingår.

Formellt skyddad skogsmark

Formellt skyddad skogsmark är skogsmark som regleras av lagar och förordningar, ingångna avtal och enskilda beslut. I den här statistiken är det ett samlingsbegrepp för olika skyddsformer som förekommer på både produktiv och improduktiv skogsmark. De skyddsformer som ingår i statistiken är:

  1. Nationalparker
  2. Naturreservat med föreskrifter mot skogsbruk
  3. Skogliga biotopskyddsområden
  4. Naturvårdsavtal, inklusive ekoparker och vitryggsavtal
  5. Natura 2000 SCI med utpekade skogshabitat
  6. Inomstatlig överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Fortifikationsverket
  7. Beslutade skogliga biotopskyddsområden och naturreservat med föreskrifter mot skogsbruk, som inte har vunnit laga kraft
  8. Markersättningar för bildande av nationalparker och naturreservat, samt avtalade områden på Fastighetsverkets mark

Nytillkomna arealer formellt skydd avser endast de områden som inte ingick i föregående års statistik över formellt skyddad skogsmark. Beräkningen kräver analys av enskilda beslut och avtal, med hjälp av geodata (digitala kartor).

Frivilliga avsättningar

Områden med produktiv skogsmark, där markägaren frivilligt har fattat beslut om att inte utföra åtgärder som kan skada naturvärden, kulturmiljöer eller sociala värden. Statistiken om frivilliga avsättningar är en bearbetning av data som är insamlad via enkäter eller kartor (geodata), där geodata står för 45 procent av de frivilliga avsättningarna.

Hänsynsytor

Mindre områden produktiv skogsmark som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnats vid föryngringsavverkning. Statistiken baseras på det senaste kända värdet, treårsmedelvärdet vid avverkningssäsong 2019/20, tillsammans med Riksskogstaxeringens skattning av slutavverkad areal.

Improduktiv skogsmark

Skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder inte kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Exempel på improduktiv skogsmark är fjällbjörkskog, fjällbarrskog, träd- eller buskbevuxna myrar och glest trädbevuxna hällmarksområden. Arealer på produktiv skogsmark kan definitionsmässigt inte förekomma på improduktiv skogsmark.

Landsdelar
En indelning av Sverige i fyra delar, anpassade efter länsgränserna. De är från norr till söder: Norra Norrland, Södra Norrland, Svealand, Götaland

Fyra landsdelar i Sverige – Norra Norrland, Södra Norrland, Svealand, Götaland

Genomsnittlig årlig ökning

Den genomsnittliga årliga ökningen av arealer mellan 2020 och 2024 har beräknats enligt formeln

Genomsnittlig årlig ökning = (A2024 - A2019) /5

Där:

  • A2024 är totalarealen 2024
  • A2019 är totalarealen 2019
  • Täljaren är den totala ökningen under perioden
  • Nämnaren (5) är antalet år mellan 2020 och 2024

Arealerna för formellt skydd omfattar både produktiv och improduktiv skogsmark. Däremot avser arealerna för frivilliga avsättningar och hänsynsytor enbart produktiv skogsmark, eftersom dessa former definitionsmässigt inte kan förekomma på improduktiv skogsmark.

Revideringar

Avser ändring av tidigare publicerade värden, på grund av kvalitetsförbättringar. Statistik över hänsynsytor och improduktiv skogsmark har reviderats för de senaste redovisningsåren. Det är vanligt med revideringar även för statistiken om frivilliga avsättningar Jämförelser över tid ska inte göras mellan rapporter. Korrekta och uppdaterade värden för samtliga år finns i SCB:s statistikdatabas.

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i Statistiska meddelandet:

Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark, 2024 (pdf)

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2026.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Karin Hedeklint

Telefon
010-479 45 14
E-post
karin.hedeklint@scb.se