Till innehåll på sidan

Vanliga frågor och svar om Kommunal och regional energistatistik

Här har vi listat svaren på några av de vanligaste frågorna om den kommunala och regionala energistatistiken.

Varför är vissa celler i tabellerna sekretessmarkerade?

Ibland kan SCB inte redovisa alla uppgifter i en tabell på grund av statistiksekretess. Dessa uppgifter är istället markerade med ·· (prick prick). I den kommunala och regionala energistatistiken är det relativt vanligt att celler behöver sekretessmarkeras eftersom statistiken redovisas på en fint nedbruten nivå.

Reglerna säger att en redovisningscell måste innehålla minst tre objekt (det vill säga tre svarande företag) för att kunna publiceras. Det ska inte heller gå att uppskatta ett enskilt företags redovisade värde med närmare än en viss vald procent från det sanna värdet. Uppfylls inte dessa regler måste cellen sekretessmarkeras.

Bestämmelsen om statistiksekretess finns reglerade i 24 kapitlet 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Hur summeras totalerna då det finns sekretessmarkerade värden i tabellen?

Även sekretessmarkerade värden är medräknade i summeringen av totalerna. Det innebär alltså att sekretessmarkeringarna inte betyder noll, utan bakom prickarna döljer det sig ett värde.

I vilken enhet redovisas uppgifterna?

Alla värden i tabellerna redovisas i megawattimmar (MWh).

Vad ingår under respektive förbrukarkategori? 

Under respektive kategori ingår följande:

Jordbruk, skogsbruk, fiske

[SNI 01-03]

Industri (inklusive byggsektorn)

Tillverkningsindustrin och utvinning av mineral [SNI 05-33], samt då det gäller el även byggverksamhet [SNI 41-43]. Det är endast under industrikategorin som stenkol och koks ingår.

Offentlig verksamhet

  • Offentlig förvaltning och försvar [SNI 84]
  • Utbildning, forskning och utveckling [SNI 72,85]
  • Hälso- och sjukvård, sociala tjänster [SNI 75, 86-88]
  • Kultur, nöje och fritid [SNI 90-93]
  • Gatu- och vägbelysning
  • Vattenverk [SNI 36.001-36.002]
  • Avfallshantering, avloppsrening, återvinning, sanering och renhållning [SNI 37, 38, 39].

Transporter

  • Oljeleveranser till tankställen
  • Järnvägstransport och kollektivtrafikverksamhet [SNI 49.1-49.2, 49.31]

Övriga tjänster

    • Elförsörjning av kontor, lager och dylikt [SNI 35.1]
    • Gasförsörjning (distribution av gasformiga bränslen via rörnät) [SNI 35.2]
    • Försörjning av värme och kyla [SNI 35.3]
    • Parti- och detaljhandel [SNI 45-47]
    • Hotell- och restaurang-verksamhet [SNI 55, 56]
    • Magasinering och stödtjänster till transporter [SNI 49.32-52]
    • Post och kurirverksamhet [SNI 53]
    • Finans- och försäkrings-verksamhet [SNI 64-66]
    • Fastighetsförvaltning [SNI 68.2, 68.32]
    • Uthyrning, leasing, databehandling och andra företagstjänster [SNI 69-71, 73-74, 77-82, 97-98]
    • Annan serviceverksamhet [SNI 94-96, 99]
    • Informations- och kommunikationsverksamhet [SNI 58-63].

Hushåll

Småhus, flerbostadshus och fritidsbostäder

Vad ingår under respektive bränslegrupp? 

Icke förnybara

  • Flytande: Dieselbränsle, bensin, eldningsolja, avfallsolja, fotogen, flygfotogen (Jet A-1), lösningsmedel, farligt avfall (50 procent därav), svavel.
  • Fasta: Stenkol, koks, kärnbränsle, petroleumkoks, torv och torvbriketter, sopor (48 procent därav), däck, gummi, plast (PTP), returbränsle (48 procent därav), farligt avfall (50 procent därav), tryckimpregnerat virke.
  • Gas: Gasol (propan och butan), naturgas, koksgas, LD-gas, masugnsgas, raffinaderigas, stadsgas, biprocessgas, blandgas, restgas, metan, bränngas.

Förnybara

  • Flytande: E85, etanol, FAME, ETBE, HVO, tall- och beckolja, avlutar, bioolja, rapsolja, terpentin, metanol, paraffinolja, vegetabilisk olja
  • Fasta: Trädbränsle, flis, bark, ved, spån, briketter, pelletar och träpulver, träavfall, skogsflis, snickerispill, sågspån, spånskivor, bränslekross, bark, grot (grenar och toppar), biomal, pellets (PE-flis), returflis (RT-flis), returpapper, bioharts, brinin, lignin, sulfitlut, fiberslam, avloppsslam, bioslam, sopor (52 procent därav), returbränsle (52 procent därav), slaktavfall, animaliska biprodukter, spannmål, havre och havreskal, bönskal, solrospellets, kaffeskalspellets, palmnötskärnskal, olivkross och olivkärnor, halm, salix.
  • Gas: Biogas, deponigas, rötgas.

När är nästa publicering av statistiken?

Information om nästa publiceringsdatum läggs ut på scb.se så snart vi har besked om det. Vanligtvis brukar publiceringen ske i slutet av februari.

Hur tillförlitlig är statistiken?

Man bör vara försiktig när man använder den kommunala och regionala energistatistiken. Det finns flera anledningar till att det är betydligt svårare att ta fram kommunal statistik än att ta fram nationell statistik. Att bryta ner riksuppgifter till kommunnivå är förenat med svårigheter och kan därför ge stora osäkerheter i kvalitén.

Redovisningen av uppgifterna bygger i flera fall på information från leverantörer och inte på uppgifter från slutanvändaren själv. Många gånger är det svårt för leverantören att dela upp energileveranserna geografiskt.

De undersökningar som ligger till grund för denna statistik är inte heller fullt ut anpassad för nedbrytning på kommunal nivå. Olika felkällor kan få betydligt större genomslag för enskilda kommuner än i den nationella redovisningen.