Emitterade värdepapper, augusti 2026
Ökad upplåning i räntebärande värdepapper
Statistiknyhet från SCB 2026-09-16 8.00
I slutet av augusti uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 9 631 miljarder kronor, vilket är en ökning med 81 miljarder kronor sedan juli.
Utveckling augusti 2026 i korthet
Ökad skuld i obligationer
- Den totala räntebärande värdepappersskulden på 9 631 miljarder kronor bestod i slutet av augusti till 83 procent av obligationer och 17 procent av penningsmarknadsinstrument.
- Skulden i obligationer ökade med 146 miljarder kronor, samtidigt som skulden i penningsmarknadsinstrument minskade med 65 miljarder kronor.
- Skulden ökade i värdepapper denominerade i svenska kronor med 62 miljarder kronor och i värdepapper denominerade i utländsk valuta med 19 miljarder kronor.
- Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 2,3 procent i augusti. Det är en ökning med 1,1 procentenheter från juli.
Monetära finansinstitut ökade sin skuld under augusti
- I augusti var det monetära finansinstitut som stod för den största ökningen av värdepappersskulden, där skulden ökade med 105 miljarder kronor.
- Även icke-finansiella företag ökade sin värdepappersskuld med 9 miljarder kronor under samma period.
- Sveriges Riksbank och staten (via Riksgäldskontoret) minskade däremot sin skuld under augusti, med 8 respektive 31 miljarder kronor.
Utestående belopp
Förfallostrukturen
- Värdepapper till ett värde av 1 652 miljarder kronor förfaller inom sex månader, exklusive Riksbankens certifikat. Cirka 56 procent av dessa värdepapper är denominerade i utländsk valuta.
- Värdepapper från monetära finansinstitut representerar 67 procent av det totala förfallovärdet inom sex månader (exklusive Riksbankens certifikat), där majoriteten är utgivna i utländsk valuta.
Förfallostruktur
Gröna värdepapper
- Gröna värdepapper uppgick till 1 124 miljarder kronor i augusti, vilket är en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med juli.
- Monetära finansinstitut stod för den största ökningen under månaden, en ökning med 10 miljarder kronor.
- Monetära finansinstitut är fortsatt den största utgivaren av gröna värdepapper, totalt 523 miljarder kronor. Det är dock kommuner och regioner som emitterat den största andelen gröna värdepapper i relation till deras totala utestående belopp (42 procent).
Utestående belopp, gröna värdepapper
Vad publikationen omfattar
SCB:s månatliga publikation av Emitterade värdepapper innehåller total utestående volym och förfallostruktur för räntebärande värdepapper utgivna av svenska emittenter. Den beskriver hur svenska företags värdepappersupplåning utvecklas och på vilka villkor den sker.
Revideringar
Större omklassning mellan MFI: icke säkerställda sektorn och MFI säkerställda sektorn har genomförts för referensperioden januari 2022 till juni 2026, med uppdatering under produktionsmånad juli 2026.
Emitterade värdepapper sammanställs månatligen. Det förekommer att revideringar sker, oftast för föregående period men kan också förekomma för äldre perioder.
Förändring för användare som hämtar data med API
Under hösten 2025 ersattes PxWebApi v1 med det nya PxWebApi v2 i Statistikdatabasen. PxWebApi v1 kommer fungera fram till årsskiftet 2026/2027, men kommer därefter inte gå att använda. För mer information och konverteringshjälp, se PxWebApi v2.
Definitioner och förklaringar
Räntebärande värdepapper är ett finansiellt instrument som emitteras för att finansiera verksamhet och som ger innehavaren ränta under en viss tidsperiod. Räntebärande värdepapper kan emitteras av exempelvis staten, kommuner, banker och företag. Exempel på räntebärande värdepapper är obligationer och certifikat.
Penningmarknadsinstrument är ett kortfristigt räntebärande värdepapper med en löptid på högst ett år. Exempel på penningmarknadsinstrument är statsskuldväxlar och certifikat.
Obligation är ett räntebärande värdepapper som löper under en längre tid, vanligtvis mer än ett år. Innehavaren får ränta under löptiden och får normalt tillbaka det utlånade beloppet när obligationen förfaller.
Gröna värdepapper är penningmarknadsinstrument och obligationer som ges ut för att finansiera projekt som klassas som miljö- och klimatmässigt hållbara. För att ett värdepapper ska klassas som grönt ska det uppfylla principerna eller kraven i minst ett av följande ramverk eller regelverk
- ICMA The Green Bond Principles (GBP)
- Climate Bonds Initiative
- EU-regelverk för gröna obligationer eller gröna projekt
Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).
MFI – säkerställda omfattar räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut. Dessa räntebärande värdepapper har vanligtvis bostadslån som säkerhet, vilket ger investerarna ett extra skydd. Det är enbart bolag som har tillstånd från Finansinspektionen som kan ge ut säkerställda värdepapper.
MFI– icke säkerställda omfattar räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut och saknar särskilda tillgångar som säkerhet för investerarna.
Icke-finansiella bolag omfattar företag som producerar varor eller tjänster, men som inte huvudsakligen arbetar med finansiella tjänster. Exempel på sådana bolag är industri-, handels-, bygg- och fastighetsföretag.
Övrig finansiell omfattar finansiella bolag vars huvudsakliga verksamhet är att tillhandhålla finansiering, erbjuda finansiella tjänster eller bedriva investeringsverksamhet utan att vara banker, försäkringsföretag eller pensionsinstitut. Kreditmarknadsbolag, fondförvaltare, värdepappersbolag, investmentföretag, koncerninterna finansbolag och finansiella holdingbolag är exempel på finansiella bolag inom den övriga finansiella sektorn.
I statistiken över emitterade värdepapper är årlig tillväxttakt ett procentuellt mått som visar hur de utestående beloppen under aktuell månad har förändrats jämfört med motsvarande månad föregående år. Måttet används för att beskriva utvecklingen över tid och möjliggör jämförelser mellan olika perioder.
Finansiella marknader | Sveriges Riksbank
European green bond standard | EUR-Lex
Lista över svenska monetära finansinstitut | Sveriges Riksbank
Företagsregistret | Finansinspektionen