Värden markerade med * korrigerades 2019-01-21.

Det är den tredje månaden i rad som upplåningen i räntebärande värdepapper har minskat. Under oktober respektive november månad skedde minskningen främst inom räntebärande värdepapper denominerade i utländsk valuta respektive penningmarknadsinstrument. Under december månad har minskningen främst orsakats av värdepapper denominerade i utländsk valuta. Där främst värdepapper denominerade i dollar har minskat med 108 miljarder kronor. Bakom denna minskning ligger förfall och återköpt till ett värde av 81 miljarder kronor netto. Värt att notera är att skillnaden mellan nettovärdet och minskningen i skuldstocken kan förklaras med valutakurseffekten.

Valutakurseffekter

Då nästan hälften av den totala räntebärande värdepappersupplåningen är denominerad i utländsk valuta så påverkas svenska bolags existerande upplåning av valutakurseffekter. Under december kan vi konstatera att valutan som har haft den största valutakurseffekten på det utestående beloppet är euron. Den totala skuldstocken för värdepapper denominerade i euro uppgick i slutet av december till 1 679 miljarder kronor, en minskning med 61 miljarder kronor jämfört med november. Upplåningen minskade på grund av förfall och återköp till ett värde av 22* miljarder kronor netto och växelkursförändringar till ett värde av 39* miljarder kronor. Värt att notera att svenska bolags upplåning i räntebärande värdepapper denominerade i utländsk valuta är främst inom valutorna euro, dollar och pund.

Upplåning i utländska valutor minskar

Den totala skuldstocken för kortfristiga värdepapper denominerade i utländsk valuta uppgick den sista december till 423 miljarder kronor, en minskning med 88 miljarder kronor jämfört med november. Banksektorns upplåning minskade under december, främst på grund av förfall och återköp i kortfristiga värdepapper denominerade i dollar till ett värde av 78 miljarder kronor netto.

Upplåningen i långfristiga värdepapper denominerade i utländsk valuta uppgick den sista december till 2 746 miljarder kronor, en minskning med 107 miljarder kronor. Det är främst inom sektorn icke-finansiell och övrig finansiell som det har skett en minskning med ett värde av 47 miljarder kronor. Därefter kommer banksektorn med en minskning till ett värde av 24 miljarder kronor.

Förfallostrukturen:

Under 2019 förfaller räntebärande värdepapper till ett värde av 2 013* miljarder kronor. Det motsvarar 28* procent av den totala utestående räntebärande värdepappersskulden för december. Det är jämnt fördelat mellan kortfristiga och långfristiga värdepapper som kommer förfalla.

2019-02-18 klockan 09.30.