Under november ökade skuldstocken i utländska valutor med 28 miljarder kronor för långfristiga värdepapper jämfört med oktober. Bakom denna ökning ligger framförallt nyemissioner i euro och valutakursförändringar. Under november steg euron i värde gentemot svenska kronor vilket har inneburit en ökning av upplåningen i eurodenominerade värdepapper. Skuldstocken för kortfristiga värdepapper i utländska valutor ökade under november med 17 miljarder kronor. Här var det främst pund- och eurodenominerade värdepapper som låg bakom ökningen.

Den totala svenska räntebärande värdepappersskulden består till 47 procent av värdepapper denominerade i utländska valutor. Av långfristiga värdepapper är 46 procent denominerade i utländsk valuta och av kortfristiga värdepapper är 50 procent denominerade i utländsk valuta. Under de senaste fyra månaderna har euro varit den vanligaste valutan att emittera i för långsiktiga värdepapper och den näst vanligaste US dollar. För kortfristiga värdepapper har dock US dollar varit den vanligaste valutan att emittera i följt av euro. Det är värt att notera att långfristiga värdepapper är till högre andel denominerade i euro än US dollar, 25 respektive 15 procent. Kortfristiga värdepapper är istället till en högre andel denominerade i US dollar än euro, 26 respektive 14 procent.

Mest benägen att emittera i utländska valutor är banksektorn och minst benägen är kommunsektorn. Den totala värdepappersskulden för sektor bank och kommun består till 77 respektive 17 procent av räntebärande värdepapper denominerade i utländska valutor.

Inom banksektorn ökade upplåningen med 54 miljarder kronor, jämnt fördelat mellan kort- och långfristiga värdepapper. Andelen kortfristiga värdepapper denominerade i utländska valutor står för 94 procent av den totala kortfristiga upplåningen under november. Det är främst värdepapper denominerade i US dollar till 45 procent och euro till 29 procent som representerar denna upplåning. För långfristiga värdepapper är det främst värdepapper denominerade i euro till 36 procent som representerar en större del av upplåningen.

Värdet på upplåningen för kommunsektorn ökade med 4 miljarder kronor under november, till 186 miljarder kronor. Upplåningen är jämnt fördelad mellan kort- och långfristiga värdepapper. Värdepapper denominerade i US dollar representerar 14 procent av den totala upplåningen för kortfristiga värdepapper. Det är värt att notera att under de senaste fyra månaderna har kommunsektorn inte emitterat några långfristiga värdepapper denominerade i US dollar.

2018-01-17 klockan 09.30.