Utvecklingen inom artificiell intelligens går i snabb takt – både tekniskt och vad gäller användningen. Under det senaste året har användning av AI blivit ett återkommande inslag i samhällsdebatten, och sedan 2024 ingår frågor om användningen av generativa AI-verktyg i SCB:s undersökning om Befolkningens it-användning.

Resultatet från årets undersökning visar att användningen av generativa AI-verktyg har ökat markant i Sverige mellan 2024 och 2025. Bland befolkningen i åldern 16 år eller äldre har andelen som uppger att de använt sådana verktyg stigit från 25 till 37 procent. Män är fortsatt mer benägna att använda generativa AI-verktyg än kvinnor. Bland män ökade användningen från 29 till 41 procent mellan 2024 och 2025, medan andelen kvinnor ökade från 20 till 33 procent. Båda grupperna visar en ökning, men användningsnivån skiljer sig fortfarande mellan kvinnor och män.

Skillnaderna i användning av generativa AI-verktyg mellan olika åldersgrupper är tydliga, men utvecklingen pekar uppåt för alla – främst bland de yngre. Under 2025 uppger 67 procent av personer i åldern 16–24 år att de har använt sådana verktyg, jämfört med 55 procent året innan. Även bland unga vuxna, 25–34 år, har användningen av generativa AI-verktyg ökat kraftigt – från 40 till 58 procent. Även om användningen av dessa verktyg är lägre bland äldre, ökar den i alla åldersgrupper. Bland 45–54 åringar har andelen nästan fördubblats, från 23 till 43 procent, och bland 55–64 från 11 till 23 procent. I de äldre åldersgrupperna är användningen fortfarande begränsad, men även där syns en viss ökning.

Generativa AI-verktyg har blivit en del av vardagen – men med det följer ett ökat behov av källkritik. När AI kan skapa trovärdigt innehåll på några sekunder är det viktigare än någonsin att kunna granska och värdera informationens trovärdighet.

Frågor om källkritik har varit en del av undersökningen om Befolkningens it-användning sedan 2021, och ställs vartannat år. Resultaten visar att allt fler aktivt kontrollerar falsk eller tveksam information på internet. Mellan 2021 och 2025 har andelen personer som kontrollerat information som de ansåg var falsk eller tveksam ökat från 33 till 41 procent. Män uppger i större utsträckning än kvinnor att de kontrollerar information. Bland männen har denna andel ökat från 36 till 45 procent, medan andelen bland kvinnor har stigit från 30 till 36 procent.

Andra resultat från Befolkningens it-användning 2025

Alla resultat avser Sveriges befolkning i åldern 16 år eller äldre. Insamlingsperioden för undersökningen var mars till juni 2025. Referensperioden avser de senaste tre månaderna innan det tillfälle undersökningen besvarats om inget annat framgår.

• I Sverige har 96 procent av befolkningen i åldern 16 år eller äldre, vilket motsvarar omkring 8,3 miljoner personer, varit aktiva på internet under de senaste tre månaderna. Den största andelen användare återfinns i åldersgrupperna upp till 74 år.
• Två procent av befolkningen uppger att de aldrig har använt internet. Denna andel är som störst i åldersgruppen 85 år eller äldre, där 32 procent aldrig varit uppkopplade.
• 58 procent av personerna i åldern 16 år eller äldre har inte använt generativa AI-verktyg under de senaste tre månaderna. Den främsta orsaken var att tekniken upplevdes som irrelevant för deras behov.
• Under de senaste tre månaderna har 76 procent av befolkningen i åldern 16 år och uppåt handlat på nätet. Bland personer mellan 75 och 84 år är andelen 50 procent, medan den sjunker till 26 procent i gruppen 85 år eller äldre.
• 46 procent av befolkningen i åldern 16 år eller äldre uppgav att de har sett hotfulla eller nedvärderande inlägg på internet. Bland dessa var det särskilt vanligt att inläggen riktade sig mot personers politiska åsikter eller samhällsengagemang – något som 36 procent hade observerat. Även diskriminering kopplad till utländsk bakgrund, hudfärg eller etnicitet förekom i hög grad – 30 procent hade sett sådana inlägg.
• Under det senaste året har 23 procent av befolkningen i åldern 16 år eller äldre ansökt om förmåner eller rättigheter via offentlig sektors webbsidor eller appar, medan 22 procent har använt dessa digitala tjänster för att ansöka om dokument eller intyg. 44 procent har bokat tid för besök på en myndighet eller kommun via en sådan webbplats eller app.
• Bland personer i åldern 16 år eller äldre har 59 procent begränsat eller nekat åtkomst till sin geografiska plats, vilket är den vanligaste formen av integritetsskydd. Att neka tillåtelse för användning av personuppgifter i reklam- eller annonseringssyfte är vanligt – 51 procent har gjort detta. Endast 28 procent uppger att de har läst sekretesspolicyn innan de lämnat ut personuppgifter, och lika många har kontrollerat att webbplatsen de besökte varit säker.